The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Att välja rätt gymnasieprogram inför läkarstudierna

- Oh, vad kul att Du också ska bli läkare!
- Vad ska man då läsa på gymnasiet för att kunna fortsätta med sina läkarplaner?
- Klart det är naturare då! (säger de flesta)

Men det finns faktiskt en annan väg också. Den för alla dem som vågar stå ut lite grann ifrån mängden, den för dem som vågar skräddarsy sin egen utbildning, och den för dem som inte ännu bestämt sig exakt för vilken väg de önskar ta här i livet. Givetvis talar jag om den ryktbara IB-utbildningen. (För de oinvigda står de snygga bokstäverna för International Baccalaureate.)

Jag kan inte påminna mig om att jag någonsin var den som gick omkring med "GO IB!" tröjor på skolan. Men det måste ha varit bland det klokaste beslut jag tog som en dum 15 åring. För IB är verkligen underbart för alla som inte kan besluta sig för vad de vill bli efter gymnasiet och inte känner för att placera sig själva i något NV eller SP fack. Man skräddarsyr sin egen utbildning på IB helt enkelt.

Jag minns att jag redan på högstadiet hade planer på att bli läkare, eller rättare sagt, jag har alltid haft planer på det. Men jag kunde inte urskilja om det var för att jag ville det, eller om det var för att andra i min omgivning tyckte att jag skulle bli det. Därför beslutade jag mig för att läsa det som jag tyckte var mest intressant för stunden, och det innebar att jag bland annat valde att studera biologi, kemi och historia under IB åren. "Historia när du vill bli läkare? F-y-s-i-k-e-n då?!" utropar ni då. Jo, säkert är fysiken väldigt nödvändig för vidare studier i Sverige. (Men olidligt långtråkigt!)

Men har man läst på IB kan man mycket lättare ta sig in på allehanda utbildningar utomlands. Ja, även läkarutbildningen! De flesta utbildningsländer kräver inte formellt att man har läst fysik. I Storbritannien är kemi det viktigaste ämnet att ha läst och därefter biologi, sen är det givetvis ett stort plus om man har läst samtliga ämnen. I de östeuropeiska länderna brukar endast kemi och biologi krävas, och samtidigt är det väldigt vanligt att introduktionskurser hålls i de tre ämnena innan skolstart. Endast i Norden krävs "kunskaper" i alla tre ämnena. (Handen på hjärtat, hur mycket kommer du ihåg efter att proven är skrivna?)

Kontentan är att det finns andra vägar än att läsa på NV. Nackdelen kan möjligtvis vara att vägen blir lite längre (jag kompletterade fysiken efter gymnasiet), men jag ångrar inte ett ögonblick att jag valde bort fysiken till förmån för historian! För även om historielektionerna inte kommer att hjälpa mig särskilt mycket under läkarstudierna, har de gjort mig mycket klokare.

Inte alltid är den kortaste vägen den allra bästa för oss. Allting har en mening, så även den väntan på en plats till läkarutbildningen...

0 COMMENT(S):