The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Redo för sjukhusen

Under min lediga vecka från föreläsningar och tråkiga grupptimmar, fick jag knappt någon vila. För jag var så jävla duktig att jag anmälde mig till en kurs hos en av vikariebyråerna här i Odense som förmedlar sjukvårdsvakter. Efter avklarat praktiskt och skriftligt prov, kan jag nu börja arbeta inom primärsektorn och på sjukhusen runtom på Fyn. Spännande! Vad som är extra spännande är att lönen är så saftig att inte ens avnjutande av en vattenmelon på en het sommardag kan jämföras med det. Tänk på att vi svenskar inte behöver skatta på lönen upp till ett högst belopp. Mer exakt vet jag kan inte. Men gott och väl än mer än vad jag hinner jobba ihop i alla fall.

Det mest intressanta som hände på kursen var då vi satte venflons på varandra. Det var skakigt till att börja med när man blev stucken. Jag var rädd att jag skulle få enorma blåmärken dagen efter, men antingen hade jag tur eller så var tjejen duktig, för jag ser bara ett litet stickhål. Jag klarade mig helt ok, även om det inte blev helt perfekt. Men första gången är ju alltid lite väl snabbt överstökat ju. Eller vad är det nu man brukar säga? ;-)

Venflons sticks in i ett blodkärl på handryggen för att kunna förse patienter med infusioner och läkemedel. Första vakten imorgon, super godt!


4 COMMENT(S):

Huu vad läskigt. Jag hatar att se på sjukhusserier när folk har nålar i händerna. Hur fruktansvärt är det då i verkligheten?? *Gråter lite*

Men du är säkert bra på det Steve! Lycka till :-)

 

Hej gubben!
Jag antar att du inte har läst mitt mail till dig via FB.
Ville faktiskt bara säga att min far jobbar med venflons och annat till sjukhus och jag kände igen nålen...hahaha.
Han jobbar nämligen på BD.

Ha det gott! // Dai såo

 

Iii..!! Du är ju lika exalterad som jag var när jag tog venprov etc etc. ! Förresten så förlorade jag min blodgivaroskuld idag. Fast det var ingen bra första gång för mig... fick avsluta mitt i! OCH allt blod gick till spillo! Gissa om det kändes surt..så frågade jag försiktigt om blodet gick att använda ändå.. så vågade hon knappt se mig i ögonen när hon svarade "tyvärr...".. ännu en lång historia som jag kan berätta sen. Jag fick fika och gåvor iaf! :D yaaaay!

 

Jenny, det gör faktiskt lite ont, men så illa är det inte. :-P det är bara obehagligt om du sträcker på fingrarna med nålen i. :-) *torkar tårarna* tack!

hej dai såo! :-) Du testade mig där med "BD".. var tvungen att googla på det. Becton & Dickinson. Stort företag ju! Ha det fint!

Exalterad? haha, nej lilla vän. Jag stod först med armarna i kors när jag skulle stickas.. haha.. Sedan ville jag vara modig! :-P