The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Åter i danska hemstaden

En trevlig och mentalt uppvilande vecka är till ända. Min far tyckte att jag varken sover eller äter ordentligt när jag är hemma i Malmö. Men alla vilar vi på olika sätt, och jag råkar tycka om att stimulera och vila huvudet framför det fysiska skalet.

Man märker stora förändringar hos sina syskon när man är frånvarande under en längre tid. Den tiden som jag tillbringade med mina bröder gav mig en del funderare. De har växt, de har mognat och utvecklats. För många av er kanske det låter underligt att jag som äldre bror tycker att det är ledsamt att jag inte kan vara närvarande och följa deras förändringar. Men när man alltid har fungerat som en miniförälder, är det kanske mer förståeligt.

Resan till Stockholm/Uppsala var uppfriskande, för att fatta mig kort. Storstäder har en tendens att bli väldigt opersonliga, men huvudstaden har ett underligt magiskt grepp om mig. Jag skulle kunna tillbringa en hel dag och bara vandra omkring och drömma mig bort i tid och rum. Men tyvärr blev vistelsen där tämligen kort denna gång. Min syster hade lägligt nog dragit på sig en trevlig förkylning och det kändes som att jag släpade omkring på en orörlig packåsna. Jag lät henne sluta lida och vi tog tåget till Uppsala istället. Syrran snarkade länge och gott på tåget, och jag satt bara bredvid och småfnittrade lika gott och lika länge.

Trots hennes tillstånd hann vi med lite kvalitetstid med varandra, med inslag av ommöblering av och inköp av ett element till hennes frusna rum. Hade ju varit livligare med en kry syster, men jag tyckte trots allt att det var trevligt med en rödnosad, kraxande och snörvlande syster. Hann trevligt nog även med att träffa två andra goda vänner som huserar i Uppsala. Så en lång historia berättad kortfattat; mycket nöje!

Nu är målet inriktad på att avklara ännu en termin av mina medicinstudier. Belöningen blir en bilresa i "The roadtrip's home country: the USA". Det kommer att bli en hejdundrande resa!

So looking forward to the trip!
God bless my nears and dears!

5 COMMENT(S):

No way?! En roadtrip i USA? PÅ allvar, jeez vad avundsjuk jag blev nu.

 

..snällt att du försökte få det låta tervligare än det förmodligen var! Så som du klagade hela tiden! Har du dåligt samvete för att du mobbade min sjukhet va? VA?? tihihi...

 

Elisabeth: min trevlighet uppvägde din sjukhet och snörvlighet :P

 

Förmodligen förmodligen..brorsan var ju helt uppe i varv när han kom hem sen "Jag har fått min sociala dos nu!!" We make a good team Jenny..! Jag är sjuk och du är trevlig :D

 

haha, ni två är väl bara för härliga! ^_^