The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Första mötet med den vita rocken

Efter ett två dagars korttidsbesök på ett av sjukhusen i Odenses kranskommuner, lever ännu läkardrömmen. Läkarstudenten blev inte avskräckt och flydde heller inte med svansen mellan benen, utan trivdes förvånansvärt bra på den pediatriska avdelningen. Nästan som firren i vattnet.

När folk får reda på att man läser till läkare är den vanligaste frågan vad för slags läkare man vill bli. Jag avstår för det mesta från att svara, då jag vet att det kan svänga fram och tillbaka en del. Men pediatrin får stå kvar på min lista ett tag framöver. Det är minst sagt ett spännande område.

Man anar inte vilken kraft som den vita rocken har förrän man själv har tagit på sig den. När du har den på dig, hamnar du plötsligt i en helt annan dager i andras ögon. Går du genom korridorerna får du nyfikna blickar tillsammans med små nickar. Är du hos patienter vågar de involvera dig i deras liv. Rocken inger förtroende helt enkelt.

Även om jag bara är inne på tredje terminen, kände jag mig nästan (bara nästan) klokare när jag hade den på mig. Det var en intressant känsla, som nästan är beroendeframkallande. Jag vill bara ha mer och mer känns det som. Längtar faktiskt till den dagen då jag själv får lov att gå in till patienter i min vita rock.

3 COMMENT(S):

jösses vad ambitiöst det låter..men verkar som om du fick en bra upplevelse! jag tyckte med att dte var riktigt spännande med sjukhusmiljön! förrsten hade jag samma kläder som sjuksköterskorna, upplevde inte riktigt samma känslor som du :) måste bara få tilläga steve att jag tycker dte är löjligt det där med att den vita rocken får folk till att tro att läkare är som gudar.. menar alltså inget illa mot det su skrivit, men kan inte låta bli att dra på munnen för det du beskriver kunde jag själv märka rätt tydligt där på min avdelning.. även annan personal svassar omkring läkana som om de vore gjorda av kristallglas...
mvh agnes

 

jag kan inte se hela rocken

 

:-) Visst kan det kännas löjligt ibland Agnes. Men jag ser rocken som en uniform, jämställt med övriga uniformer inom resp. yrken där sådana krävs. En civilklädd polis är ju inte lika 'skrämmande' som en uniformsklädd, eller hur? :-) hehe, det där med svassandet beror nog på vilken avd. man är på. Hände inte där jag var iaf :-)