Livet passerar revy

Skymningen är vacker så här i början av mars. De sista solglimtarna för dagen reflekteras i de tidiga vårtecknen som färgglatt tittar fram bland den gråa massan längs med järnvägsspåren. Med musiken i mitt huvud, och blicken mot horisonten, passerade mitt liv revy.

Jag såg ett skrattande syskonpar pulsa nerför pulkabacken sida vid sida i den glittrande snön, medan deras mor vakar över dem med ett hjärtligt leende på läpparna. Minstingen snubblar över sina korta ben och drar med sig sin broder i fallet och båda tumlar nerför backen tillsammans. De kluckande skratten fyller upp varenda hjärta i närheten.

Jag såg två nyfikna syskon som försiktigt petar på en liten sovande parvel i en spjälsäng, snarkandes och med en kalufs som till och med Elvis hade blivit avundsjuk på. Bror och syster tittar tyst på varandra och sedan tillbaka på det nya tillskottet i syskonskaran. En menande nick mot varandra och båda vet att samma tanke går genom deras huvuden: "Välkommen lillen.."

Jag såg fyra syskon ligga under den värmande solen på en strand, njutandes av sommarens sista lediga dagar. När den äldsta minst anar det, överraskar de yngre syskonen, med det yngsta busfröet i spetsen, med att hälla kall havsvatten över honom. Skrattandes jagas de ner mot vattnet och tumlar samman i ett hög mitt i det blå.

Just i det ögonblicket verkar allt så nära, som om allt vore gårdagens händelser. Jag saknar och jag tänker tillbaka på vår barndom. Jag ser och jag gläds över vad vi har idag. Jag önskar och jag hoppas att det så förblir i framtiden.