The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

När himlen täcks av orosmoln

Igår kväll rundades av med middag ute på Möllevången med Karro och Suzi. Jag kände mig kort sagt, begränsad i mitt val av restauranger då alla med tresiffriga summor på deras menyer gallrades bort illa kvickt. Men belöningen kommer i slutändan; jag snålar ju för resan! Sedan ska man minnas att allting smakar guld när man sitter till bords med goda vänner, även om jag så serverades torrt bröd och vatten.

Det var annars en lika varm, stekande hett dag. Men orosmoln lurade i fjärran redan i början av dagen. Sedan några dagar tillbaka är André inlagd på sjukhuset för pneumothorax. Vi sa att det lyckligtvis inte skedde precis före avresan eller under, det hade ju varit förfärligt. Vi såg det positiva i situationen framför oss just nu.

Det kom att ändras idag. Att åka iväg redan om tre veckor skulle innebära ett alltför stort risktagande, vilket hade kunnat förorsaka ett återfall av lungkollapsen. Läkarens order. Vad kan man säga emot det?

André frågade om jag var sur, om jag var besviken. Helt ärligt vet jag inte vad jag känner. Nog är det besvikelse, men samtidigt oerhörd förståelse för nuvarande situation. Jag är bara lättad över att han inte drabbades av något allvarligare. Då jag fick höra att han var inlagd rusade svunna minnen genom huvudet på mig. Händerna vibrerade i takt med min oro.

2 COMMENT(S):

Oj, jag önskar din vän att han kryar på sig!

Gick in på länken och kollade, men jag förstår det inte riktigt, sen såg det så äckligt ut på bilden :-P
Är det typ som lungödem? (okej, jag vet inte vad det är heller)

Ska du åka själv nu eller hur blir det?

 

Jenny.. jag visste att du var såå äcklad av medicinska saker! Det är ju bara en tecknad bild på ett par lungor! :-S Men nej, det är inte lungödem.. det är mer kollapsad lunga.

Det ser ut som avbokning av allt..