The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Det sydfynska landskapet

Förra veckan blev det äntligen en utflykt till de södra delarna av Fyn, under maestro Rasmus' vakande ögon så att vi, de övriga yra hönsen, inte gick vilse. Även om man redan bott på Fyn under mer än ett år, har man inte ofta möjlighet att se sig omkring. När man är ledig, bär det antingen tillbaka till Sverige eller så orkar man knappt lyfta ögonlocken där man ligger halvt dubbelvikt på den lilla soffan med benen dinglande från ena armstödet.

Resan började med att jag tumlar in på tågstationen fem minuter före avgångstiden. Det här med tider är så relativt vet ni. Tog ersättningsbussen från stationen eftersom rälsen renoveras för tillfället, som enligt Rasmus har försummats av den danska regeringen under många herrans år. Det var varmt den dagen, väldigt varmt. Hade med fördel kunnat gå i bara solhatt och ett par sandaler på fötterna, men så många behöver man ju inte få på fall på en och samma dag.

Svendborg var första anhalt för vårt gemytliga sällskap. Oerhört trevlig liten stad, som jag gärna hade kunnat bosätta mig i. Som Nina uttryckte det, ifall det hade varit närmare universitetet hade hon kunnat tänka sig att pendla. Vi sökte oss strax ner till hamnen, där småbåtarna guppade i takt till de stilla havsvågorna. Solen log brett uppifrån. Färjan anlände strax för att ta oss med till den södra ön utanför kusten, Ærø. Jag har ju aldrig funderat så mycket över att det finns mindre öar förutom den ö jag bor på, de syns ju knappt på en vanlig karta. Men om Finland kallas de tusen sjöarnas land, borde Danmark kallas de tusen öarnas land.

Väl på Ærø hyrde vi några cyklar och kunde ta oss omkring fritt på ön. Prima lösning! Det var långa uppförsbackar och vindlande nerförsbackar, tur att man fortfarande är ung och stark. Tanter och gubbar fick ju gå uppför och snubblade sedan nerför, typ. Bedövande sköna landskap med få bilar på landsvägarna. Vi fann stränder där vi kunde vara för oss själva, med badrumsvarmt vatten i havet och en sådan badkruka som jag är lät mig själv bli bevekt! Picknick under bar himmel med varandra och den lekfulla sommarbrisen som sällskap.

På andra stränder var där kristallklart vatten ända 150 meter ut från strandkanten. Färggranna badstugor följde med hela strandremsan. Skrattande barn, kärleksfulla åldringar som tog strandpromenader hand i hand, grupper av vänner som njöt av sin tid tillsammans under sommarens bekymmerslösa vila. Och nog njöt vi alltid, av varenda sekund, minut, timme. Det här var livet, i dess lättsamma, behagliga, och syddanska version.

Svendborg hamn.

Ærø.

2 COMMENT(S):

Ser ut som att dina kollage blir som vykort - jag skulle lätt köpa dessa bilder som vykort! Gillar dem skarpt.

Jag tror på en andlig värld, varför skulle vi bara leva för att sedan dö - till vilken nytta? Det måste vara någon större mening.. Jag tror inte att det bara blir svart när vi dör, har vi enbart ett uppdrag här i livet då? Att jöka och leva vidare i våra barn? Jag är tveksam.

Och Madonna-väggen kommer bli ALLAS huvudvägg då, haha! Den är faktiskt riktigt tjusig, inte en typiskt Madonna-bild direkt. Flytten börjar närma sig, så det är en hel del planering nu och massa jobb utöver det. Är helt slutkörd. Snart kommer Madonna till Sverige så jag får blicka framåt, och direkt efter det blir det flytt.

Hoppas att allt är bra med dig, du ser ut att ha en skön sommar! :)

 

Låter som att jag har fått min första kund.. :-P