The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Lagom är bäst

Underbart varmt väder har det varit på sistone, men verkligen inte lämpat för att arbeta i. Med cykeln i högsta hugg cyklar jag mellan rara tanter till skrikande kvinnor, från prydliga hem till rena rama lorthögar. Antingen har det varit väldigt stressigt eller så har jag haft så mycket tid över att jag har suttit av tiden på en bänk inne i skogen och filosoferat iväg.

Mellan två extrema poler, önskar jag det dem emellan. Ett behagligt väder att kunna cykla omkring i utan att drabbas av solsting hade varit att föredra. För det är verkligen inte behagligt när man cyklar uppförsbacke, flåsandes, och känna den varma andedräkten pustas ut. Vissa gamla är så välkomnande och glada över att man kommer och hjälper dem, men somliga tider förstår man inte ens själv var det gick fel när de börjar skrika tillbaka som svar på alla dina frågor. Har du sedan gått in i ett hem där det verkligen liknar en scen från "Rent hus" på fyran? Högar av skräppapper säkert daterat tiotals år tillbaka, unken lukt av tobak och urin, och du förstår bara inte hur någon levande varelse kan bo där.

Förutom arbete har halva familjen varit inneboende hos mig i några dagar. Det var lyxigt med hemlagat mat direkt efter arbete. Min lilla mor är så mån om att jag inte är undernärd och göder mig gärna mycket och ofta. Man känner sig nästan lite bortskämd. Men nu är man ensam igen, och ingen tvingar mig att spela Monopol i flera timmar. Det kan ju vara roligt med lite spel ibland, men inte när alla tre motståndare (bröderna och min mor också har jag uppdagat) är så tävlingsinriktade. Kanske därför som mor inte spelar spel så ofta, hon hade inte kunnat förlora medvetet och vi barn hade bölat i timmar efteråt.

Busungarna samlade.

7 COMMENT(S):

vilka coola brorsor du har. Förresten, kan jag ha sett din syster på bussen idag? Jag satt själv i en rutig klänning och höll på att dö av värmeslag men det var som att befinna sig på nåt exotiskt soligt ställe där på den extremt varme gröna bussen med människor av alla de slag som alla satt i samma båt(buss).

Det var rätt härligt att se hur alla var lika påverkade av värmen och långsamma men ändå nöjda.

 

Hahaha! Jag pratade med brorsan idag och frågade honom samma sak! Försökte beskriva dig och sånt, men brorsan sa att det definitivt inte kunde ha varit du eftersom du inte åker de gröööna bussarna, utan de GULA. Han var väldigt noggrann med det. Jag satt och försökte spionera väääldigt diskret på dig, ville ju inte verka som någon konstig besatt stalker ifall det inte var du! Förresten så såg det inte alls ut som om du var varm...helt söt och fräsch. Själv satt man och svettades som en liten gris..ja ja.. :D

 

Nästa gång måste vi hälsa, båda måste våga :-D
Man kan ju inte lita på att steve ska lyckas presentera oss för varandra...

 

Och Steve, haha hur tror du jag tar mig runt i malmö? Med häst och vagn? Eller.. :o.. på en kvast???

 

haha, ni två är väl bara för go'a! :-P Har ni aldrig träffats? Hmm, jag som trodde att ni presenterats för varandra när jag var i Uppsala.. my bad :-P

Jenny, jag tror att du färdas med gul buss in till stan. Sen är det fötterna som gäller.. så som du drog iväg med mig den dagen.. kunde ju knappt hålla samma takt som dina raska ben ;-)

 

Nope, du har inte presenterat oss för varandra..men nu när jag tänker efter Jenny, så kan det ha varit dig jag såg någon gång i Uppsala. Jag cyklade förbi en sjukt söt tjej, och så vände jag mig om en gång till för att titta efter (i fara för mitt eget liv, jag som är ett sådant cykelproffs...). Men, ja, Nästa gång hälsar vi! Glatt! :)

 

Sjukt söt..hm. NOt ME ;-P men tack för förtroendet haha!