The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Svunna tider

När vädret är som det är, med åska och skyfall, tillbringar man mer tid inomhus. Jag har ingen gammal vind med massa glömda saker att gå igenom, men jag hittade mina gamla dagböcker från barndomen. Att få läsa det som jag skrev ner vid 10 års åldern är väldigt intressant. Mellan raderna kan jag märka hur det lilla barnet blev tvungen till att växa upp snabbt. Ansvar var ett så olyckligt centralt ord under uppväxten.

Den bästa tiden var på alla de sommarlägrena som jag åkte med fritidshemmet och den fantastiska personal som kom att bli mina vänner och förebilder. För att ha varit något som skedde på lågstadiet minns jag tiden och alla ansiktena väldigt skarpt. Glädje och förebilder glöms inte bort lätthändigt, antar jag.

Följande passus skrevs när jag var 11 år gammal. Det var den sista sommaren på Rosengård innan jag flyttade därifrån:

"Denna lägret är den absolut sista lägret med fritidshemmet, det var i Assmåsa Scotgård utanför Sjöbo. [...] Den sista kvällen så gick vi rätt så långt och när vi kommit till gården ungefär så la vi oss där på vägen en stund och pratade och till sist sa Mehran till mig: 'Steve, kan du alltid minnas denna kvällen med oss och hela ditt liv minnas oss också?' Det kunde jag och jag sa att när jag tittar på månen och alla stjärnorna på kvällen så skulle jag minnas de och min klass för evigt."

- Assmåsa den 19 juni 1997

Childhood.

6 COMMENT(S):

Men putti nutti va sött!! :) roligt med dagbok från förr, så himla gulligt steve. kram kram

 

Omg! How cute you were!

 

Oavsett om du är söt på bilden eller ej tycker jag mycket om det här inlägget, för det är personligt, rakt och visar hur magiskt det är att minnas tillbaka, att göra minnen levande igen. Jag anser att minnen, intryck och känslor från barndomen spelar en långt större roll för oss hela livet igenom än vad många tror.
Kram från Filip

 

Caroline, lite creepy gulligt för att vara en så liten unge tycker jag. :-P Jag hade nog blivit skraj om jag träffat en sån unge idag. :-P Men bilden är söt ja :-)

Nilse, thanks :-P

Filip, jag håller med dig om att barndomen har en stor påverkan på oss genom livet. Mkt behöver bearbetas och lämnas därhän. Men det är som du säger, ganska magiskt egentligen att få åka tillbaka och läsa utifrån ett barns perspektiv. Kram

 

Åh så söt du var Steve!! =) Får man se fler foton någongång?

 

:-P Jag ska nog visa dig mitt undangömda barnfotoalbum nästa gång vi ses! haha