The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Gästinlägg: En resekamrats bekännelser

Ja, då var man hemma från "The greatest country in the world". Detta var utan tvekan den bästa resan jag gjort på länge, och ser verkligen fram emot att göra vår road trip i framtiden, som tyvärr inte blev av på grund av att man har en kass lunga. Och man var lite smånervös när man väl satt på planet och skulle upp i luften och utsätta sin lunga för tryck, som ju kollapsade för ca 3 månader sen. Men då är det tur att man har en blivande läkare med sig, så jag var i goda händer under hela resan.

Vårt första intryck vi fick av vårt hostel när vi väl kom fram var väl lite si så där, vi hörde hur ett par tjejer framför oss pratade om att de hade bugs i sina sängar. Inte direkt det man vill höra när man väl kommer fram och ska spendera ett par nätter där. Men varken jag eller Steve såg några bugs i vårt rum, trots att vi letade efter dem ibland. Fast tror nog det fanns något litet bug som kom fram under sista kvällen innan vi skulle åka hem och gav Steve ett par bet här och där. Och Viking som jag är klarade jag mig undan utan problem. ;)

Ankomsten till Times Square var underbart! Det första jag gjorde var att titta upp, skratta och säga "Wow!". Vilken härlig känsla det var! Det var lite som att kliva in i en film som spelades in. Vi gick säkert runt i 1 timme eller så runt Times Square och bara tittade på alla dessa fascinerande byggnader och allt blinkande ljus.

Jag kan faktiskt rekommendera New York som en stad ifall man vill gå mycket och förbränna lite onödigt fett. Jag har nog aldrig gått så mycket på en semester som jag gjorde i New York, och med Steve som navigatör så kan man få gå lite extra i onödan. Fast han blev bättre fram emot slutet med lite hjälp av mig då.

Vyn från Empire State Building var underbart, du såg verkligen hela Manhattan! Det var en härlig känsla att stå där uppe och få njuta av vinden och utsikten. Steve gick igång med sin kamera som vilken vanlig asiat som helst hade gjort där uppe, men han gjorde ett grymt jobb, super bra bilder blev det!

"Nants ingonyama bagithi Baba Sithi uhm ingonyama", säger jag bara. Det är starten ifrån The Lion King musikalen som vi såg mitt på Broadway. Detta slår nästa allt vi gjorde i USA. Detta är faktiskt något man måste få uppleva under sitt liv. Sen satte sig den frasen i mitt huvud och jag gick och sjöng den för Steve lite då och då när vi gick runt i New York. Sen emot slutet kom jag på en annan liten trevlig sång till Steve som han bara älskar så klart, den går så här:

"Broke, broke broke phi broke
Steve is broke
Broke, broke broke phi broke
Yes, Steve is broke."

Så mycket pengar vi spenderade på shopping! Men det var helt klart värt det. Steve var nog snäppet värre än mig, därför förtjänar han en fin lite sång som den. Men det är ju inte varje dag man är i New York trots allt. Kläder och elektronikvaror där borta är billigare än vad det är här hemma. Så jag passade på att köpa en Nintendo DS. Väcker gamla minnen till liv, riktigt skoj! Så se till att ha en fett plånbok när ni väl åker till New York, där vill man inte snåla.

Sen var vi och såg Frihetsgudinnan, också ett måste när man är där! Hon är dock mycket mindre än vad jag trodde hon skulle vara, men det hindrade inte Steve att fota den gröna tanten som en maniac. Men det var en mysig liten utflykt. Ät inte deras mjukglass bara, den är jätte äcklig.

Dim sum, mmm... får mig att tänka på Chinatown. Härlig kinesisk brunch som aldrig sitter fel i en utsvulten mage.

Hoppas det har varit näst intill lika intressant att läsa min lilla bild ifrån New York som det har varit att läsa Steves. Men jag är ju trots allt en amatörbloggare, inte lätt att ge sig på Steve då. :)

Tack för jag fick skriva ett litet inlägg och för en underbar resa pal.

André.

9 COMMENT(S):

Vad roligt att du gästblogg André. Är du och Steve tillsamans?

 

Not bad André! =) Du borde ge dig in i bloggvärlden. Freja, André har en flickvän ;)


/R

 

Klart vi är tillsammans vad är det för dum fråga? Steve is the love of my life.
Men ja, skulle bli en överraskning, men det sket sig. sorry Steve. :)

 

Skaffa en bloog du med.

 

Hahah, André! Det är ju minst sagt en överraskning för mig... You are too! lol :-)

 

Jag har ju alltid sagt att ni inte kan hålla det hemligt i all evighet. Någon gång kommer det ju att komma ut.. men jag har ALLTID tyckt att du och André är ett såååånt FINT par..! ;) Time to go official? MUHAAHHA

 

håhåhå! Betty är faannny, vely fanny! :-P

 

Hej Stevie och Andre!

Stevie! Jag har hittat in pa din blogg igen! :) Och det tog tid att lasa alla inlagg jag missat, men mycket kanslor har sprungit genom kroppen medan jag laste. Jag grater nar jag laser om ditt september inlagg.

Andre! Du e ju en underbar bloggare, du e grymt personligt i din skristil och framfor allt, komiskt! Bra jobbar brorsan, skulle vara roligt om du skrev blogg lite da och da :)

Saknar er!! Manga kramar fran en van\syrra

 

Vad roligt att du lyckats ta dig förbi censuren! (du får berätta hur!) :-)

Visst har André skött sig bra! :-P Jag har erbjudit honom VIP-biljett till bloggskriveriet när han själv känner för det. :-) Får se om den används.

Hoppas allt är bra där borta! :-)