Snön är kommen

Grå och trist var stan i morse. Alla fullt upptagna med att ta sig fram i morgontrafiken för att komma till jobbet, skolan, eller lämna barnen på dagis. Inget larm, inget snackande, utan bara skyndsamt fram mot målet.

Så satt jag igenom ännu en grupptimme där vätskestörningar i njurarna genomgicks, med beräkningar av diverse koncentrationer och osmolaliteter. Det här med njurarna börjar bli lite tröttsamt, särskilt när man måste börja räkna en massa. Om det finns något som jag ogillar starkt så är det matematik. Skyr den som pesten.

Plötsligt låg snön där, som ett vitt täcke över det gråa trista. Klädde träden i eleganta skruder och skruvade ner tempot i vår annars så stressfulla vardag. Istället för att rusa fram med cykeln, gick vi långsamt fram i den två decimeter höga nysnön, alla med ett litet leende över ansiktena.

Snow.