The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Smile

Väldigt få ting kan få mig att le lika helhjärtat som när en bebis skrattar! Hela jag mjuknar till, och jag misstänker att mina framtida barn kommer finna ut min svaghet och utnyttja den varenda gång jag säger nej.

En annan sak som också framkallar ett ovillkorligt leende hos mig, är när gamlingar ler och blottar de nästan tandlösa käkarna. Det måste vara saknaden av tänder som gör det, vilket gör dem så harmlösa och gulliga. Eller så är jag bara lite ... ja, udda.

Lika som bär?

3 COMMENT(S):

ahahhahaha bebisen va mycket sötare :P

 

Haha, sött. Jag är faktiskt lika dan. Men mest gällande bebisarna. ^^

Och ja, filmen är en snyftfilm. Jag som knappt kan gråta. Och gällande facebook-'vännerna' så överväger jag att ta bort vissa av dem. Dock så var en del av dessa personer jag hade i åtanke när jag skrev inlägget på middagen jag var på idag. Lite smått pinsamt om de läste inlägget men det är ju bara sanningen så.. Haha. :)

 

UNDERBAR BILD!!!!!