The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Snörvl, snörvl

Idag hade vi vår allra sista histologi-lektion ute på universitetet, ever! Hud och lymfoida organ stod på schemat. Efter idag blir det inget mer letande i mikroskopen efter Langerhanska öar i ett bukspottskörtelspreparat, eller vad som kännetecknar de olika brosktyperna. Men jag kommer att sakna fettcellerna, de är mina favoriter genom luppen! Stora, tomma, lätt igenkännliga fettceller.

Men det är inte det som jag snörvlar över. Icke. Det är all denna förbannade pollen som driver mig till vansinne! Det är som att någon har glömt att stänga av kranen, trots att jag duktigt nog började med min medicinering redan för flera veckor sedan. Jag ringde min läkare på VIP-numret och sprutan tas fram imorgon. Snabbt och enkelt, jag älskar dansk primärvård!

Funkar det inte, migrerar jag till Bali tills pollensäsongen är över.

1 COMMENT(S):

Usch för Pollen! Tur att jag klarar mig utan några symptom. Enda gången jag känt av liiite, det var förra året (eller när det var?) som det var extremt mycket.

Och tack, Steve. Snäll du är! (Om vår kärlekstext). Och idag var det första obduktionen jag varit på. Guuud vad spännande det var. Lyfte på alla organ, petade lite här-och-där och var allmänt fascinerad. Tur att ingen svimmade rakt ner bland organen, haha. Och lungorna var sjukt mycket större än vad jag hade föreställt mig från böcker och min egen bild..

Och jag tror som dig, betygen löser sig på något vis. Går ut med 19,5 tror jag, eller 19,6. Någonstans där. Så på något vis ska jag nog lyckas ta mig in utan det där (förbannade) Högskoleprovet. ^^