The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Frem og tilbage

Det är många turer fram och tillbaka på sista tid. På ett sätt är det ganska skönt att kunna hålla skola/jobb och fritid separerade i två olika städer, men samtidigt hade jag så gärna velat att allt hade kunnat föregå på samma ort. Dels för att kunna följa med i familjeutvecklingen och dels för att kunna hänga med polarna. Lite som i 'Vänner', ni vet.

Jag förstår också samtidigt att ifall jag exempelvis hade studerat i Lund, hade jag nog aldrig funnit lika nära vänner som jag har gjort i Odense. Har man sin bas i hemorten, blir studieorten blott ett ställe för karriärsutveckling och man blir inte lika nödgad till att investera i de nya vännerna på samma sätt, eftersom man fortfarande har uppbackning från familj och gamla vänner.

Nu är jag i alla fall återigen i O-town, och gnider mina geniknölar över de fortsatta sommarplanerna när jobbet är över om exakt tre dagar. Det är en del att fixa och ordna innan det är klappat och klart. Men mer om det när allt är spikat! :-)

Friends.

3 COMMENT(S):

Vad gör jag i framsätet bredvid föraren? :)

/Rashii

 

Jo man hittar nära vänner även om man pluggar nära sin hemort. Det tar kanske bara lite längre tid att bli lika nära =)

 

Rashi, you are 'breasting'! :-P

Du har nog rätt, Karro! :-) Att säga 'aldrig' var nog att ta i lite grann. :-P Men jag tror att jag hade varit för bekväm för att satsa faktiskt.. men jag kanske har fel..