The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Los Angeles next!

Det sista är packat, nerverna är på spänn. Nu är det bara att vänta in timmarna tills vi ska sätta oss i taxin som tar med oss till stationen. När det kommer till långdistansflyg och till USA på köpet, kan jag inte hjälpa att bli aningen nervös. Det är något med alla procedurer och multipla säkerhetskontroller som gör det. Dessutom när man ska försöka hålla koll på andra än enbart sig själv.

Nu ska jag försöka vila lite innan avfärd. Jag ska försöka uppdatera er så ofta det är möjligt bortifrån amerikanska västkusten. Live long and prosper!

2 COMMENT(S):

Åhhh, avundsjuk! Ni kommer med all sannolikhet få det grymt bra. Och jag älskar långdistansflyg, på något konstigt vänster blir jag alltid så lugn när jag flyger och reser iväg - kanske därför jag valde mellan pilot och läkare? Haha. Komiskt.

Och idag blir det första jobbdagen, spännande. Inte jättepepp på att jobba då det varit extremt skönt att vara ledig. Men ja, man måste överleva också, tyvärr. ;D

 

:-) långdistansflyg är kanske lugnande när man åker ensam, eller när man inte känner att man ska ha styr på allt.. ;-) Pilot, säger du.. intressant! De har snygg arbetsuniform iaf, alltid ett plus! hahah