The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Rehab day 1

Öppnade ögonen lite panikartat i morse och såg att klockan hade blivit 7.00. Tåget går om 11 minuter och jag skulle bli så försenad! Sedan började hjärnan komma igång, det är fantamej lördag idag, Steve. Lördag. Det är slut på praktiken. Somnade om med gott samvete och vaknade igen när decembersolen strålade in genom mitt sovrumsfönster. Frukost i morgonrocken, en kopp rykande te medan jag läser morgonnyheterna. Det hade varit ännu bättre med lite sällskap. Kanske ska jag föreslå för mina själsfränder att vi brunchar imorgon...

Dagen fortsatte med att lyssna igenom ljudupptagningarna av  mina läkar-patientsamtal, innan jag skickade in dem till undervisaren. Vi ska använda dem i andra delen av kursen i medicinsk kommunikation. Det känns lite jobbigt att en massa kursare ska sitta där i ring och lyssna till samt dissekera min "samtalsteknik" med patienterna ner till minsta detalj. Det är också tämligen intressant att lyssna på sin danska i efterhand, den låter så himla... konstlad.

Har annars varit duktig och gjort mig av med den för länge sedan överfyllda tvättkorgen idag. Nu bjuder kvällen på lördagshygge hos Rasha, tillika min granne. Fortsatt god lördag till er där ute i landet.

2 COMMENT(S):

Sluta blogga och kom över! Du är redan försenad!

/Rasha

 

Det låter... läskigt. Haha. Nej. Jag vill verkligen läsa i Sverige. Ska försöka på alla möjliga vis och komma in här. Annars får jag gå en snabbkurs i danska hos papi (farmor är/var dansk). :D