The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Vilosöndag

Gårdagens fest var röj! Det var mycket folk, men ändå inte lika mycket som det brukar vara. Folk är kanske ute på skidbackarna istället? Kom hem lagom sent till sängen, men var inte trött alls av någon konstig anledning. Jag tittade på några avsnitt av Will & Grace istället. Älskar humorn!

Var annars på Bilka för att handla lite. Har äntligen en DVD-spelare igen, efter att den förra lade av för några veckor sedan. Typiskt att garantin precis hade gått ut. Förutom min gamla spelare har jag även fått fiskskålen punkterad. Jag är nog inte så populär hos mina firrar just nu. De avskyr mig. Någon som vill adoptera dem?

Fortsatt trevlig söndag! Tvättstugan kallar...

Innan bulldozern kom förbi.

Jöback vidare!

Ok, jag kan försöka vara lite objektiv, Hollow var kanske inte världens bästa schlager, men hela paketet med Jöback, framträdandet, musiken, scennärvaron.. det gjorde det!

Nu ska jag iväg till förfest innan medicinarfesten väntar ute på univ.! Eh, mitt förslag om att försöka inkorporera melodifestivalen var tydligen inte så popis...

Foto: Bertil Ericson / Scanpix

Entrez, s'il vous plaît!

För min egen och andras nyfikenhet, registrerade jag min blogg hos Google Analytics ett tag sedan. Måste ju ha lite koll på vad som går hem i stugorna! Vad ska jag säga, det är inte mina vardagsinlägg i alla fall.

Och jag är smått road över att jag har fått besök från samtliga kontinenter på klotet.

Voice of Steve's Top Five: 

1. Sweden
2. Denmark
3. USA
4. UK
5. Norway

Hot Pot

"Kjempe hyggeligt!", som min norska väninna brukar säga. Startade helgen på låg växel med att hela gänget åt hot pot på min nya favoritrestaurang. Riktigt trevligt var det. Jag var nog lite väl hungrig, för jag tänkte inte alls på att få med någon liten bild när vi glufsar i oss maten.

Hot pot är ju en form av kinesisk fondue, där man har en gryta i mitten av bordet och efterhand lägger i olika ingredienser som får koka upp. Det är allt ifrån grönsaker av olika slag till sea food och kött. Denna form av matlagning är den mest sociala som jag känner till, och jag får tid att koka lite grönsaker och prata med bordsgrannarna när det kokar upp. Vi fyllde magarna till bristningsgränsen. Sen kom vi på att vi hade glömt glassbuffén! Det är ju oartigt att inte smaka liksom...

Tydligen blir jag igenkänd på stället. Kyparen kunde räkna upp hur många gånger jag har besökt restaurangen. Funderar på att ta på mig lösskägget vid nästa besök.

Chinese hot pot.

Judar är inte Israel

Med anledning av den ökande antisemitismen i bland annat Malmö, men även runtom i Europa, har det på senare dagar blossat upp en häftig debatt om huruvida Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu gör tillräckligt för att förhindra denna utveckling. Det ständigt uppdykande citatet lyder: ”Det har inte förekommit några attacker mot judar, och om judar här vill flytta till Israel är det ingen angelägenhet för Malmö.” [SvD] Något som Reepalu tillbakavisar och påpekar att han inte har fått återge sin riktiga uppfattning. [SvD]

Jag tänker inte ge mig in i den debatten, som mycket väl kan tolkas som startskottet för valkampanjen nere i Malmö. Det som bekymrar mig mest är den vidriga smältdegeln där man kokar samman politik, religion och vanliga människor. Det glöms så lätt bort att ett lands handlingar inte per automatik stöds av hela befolkningen. Vad staten Israel gör i Mellanösternkonflikten ska inte judar som en etno-religiös grupp stå till svars för, anser jag. Även om det i verkligen kan stödjas av många judar, vill jag tro på att även judar är individuella människor med en egen uppfattning av den samhällspolitiska situationen. Jag skulle aldrig finna mig i att folk drar paralleller mellan mig och vad staten Kina gör, och jag kommer heller aldrig att ha det likhetstecknet mellan judar och Israel.

Samtidigt är det lika fel att man kan bli stämplad för att vara en antisemit ifall man höjer rösten för palestiniernas rätt till ett eget land i Mellanöstern. Att vara emot Israels brutala offensiver mot civilbefolkningen och den hänsynslösa expansionen av bosättningar på Västbanken och Golanbergen, ska inte på något vis förknippas med att man skulle vara antisemit av något slag. Det är två åtskilda saker som har lika lite med varandra att göra som vatten och olja. Oavsett hur du argumenterar för sambanden, är du enbart ute och vacklar med cykeln. 

I denna oerhört infekterade konflikt finns väldigt starka åsikter i båda läger, men ifall  parterna inte kan närma sig varandra på sikt, kommer vi heller aldrig få ett slut på människotragedierna. För oss som bor utanför Mellanöstern, är det framför allt arbetet för ett antirasistiskt samhälle som gäller, i att förhindra frammarschen av den främlingsfientliga vågen, vare sig det handlar rasism mot muslimer, judar eller invandrare i ren allmänhet.

Strömavbrott

Helt plötsligt släcktes allt. Hade precis hunnit in till sovrummet för att ta mig en tupplur, när det blev kusligt tyst, och inte ens kylskåpet brummade längre. Kände mig ovanligt avdomnad idag av någon konstig anledning, och mina planer på att träna och plugga lades på hyllan. Som jag sa igår, man vet aldrig vilken dag som blir en strejkdag.

Tillbaka till strömavbrottet, jag minns att jag betalade den saftiga elräkningen ett tag sen.. eller? Nåja, jag tittade ut genom fönstret och det var lika mörkt hos grannen. Kollektiv bestraffning? Gick för att hämta min kandelaber och tändstickor, för att sedan gå omkring med den framför mig. Det var faktiskt mysigt! De gamla måste ha haft det mysigt förr med brasor och ljusstakar. Jag till och med tog mig en dusch i skenet av ljusen, så trevligt var det.

Nu ska jag massera min vänstra öronsnäcka, efter att ha haft telefonen intryckt mot den under så lång tid. Mammor är alltid så pratglada när de väl får chansen! ;-)

Snäppet snyggare kandelaber.

Vad händer med världen?

Satt lite väl länge på universitet idag för att ta igen lite plugg. När man väl är igång måste man ta tillfället i akt, imorgon kanske jag strejkar. Det verkar ju vara väldigt populärt att man gör det nuförtiden.

Den läsesalen vid biblioteket brukar låsas efter ordinarie öppettider och man behöver sitt studiekort för att komma ut och in. En kille som skulle gå före mig hade tydligen stora problem med att komma ut. Han stod med sitt kort i många minuter, jag tappade räkningen på hur många gånger han försökte. Han började dra i alternativa dörrar, som om de magiskt skulle gå upp för honom. "Sesam öppna dig", var det enda som saknades. Jag försökte få ögonkontakt för att erbjuda min hjälp, men han ignorerade mig starkt.

Han ringde hellre till vakten än att fråga ifall mitt kort fungerar. Jag orkade inte se på människan mer, utan gick och öppnade upp för honom. Det enda vettigt han kunde få ur sig när dörren öppnades var: "Nå, for Søren!", varpå han stegade ut. Är "tack" för mycket begärt? Jag undrar om han blev uppfostrad av vargar i djungeln tillsammans med Mowgli.

Winter break

Kändes lite tomt på barn i stan idag. Underligt. Det är tydligen vinterlov, sportlov, februarilov just nu. Kärt barn har många namn. Jag har blivit för gammal för att få sportlov, men är inte tillräckligt gammal för att behöva dra med ungarna till någon snöbeklädd backe och rulla ner för den, än.

Varit på IKEA idag för att köpa lite prylar som jag behövde till hallen. Kom hem med fler saker än vad jag hade planerat. Grävde banne mig ett hål i Visa-kortet mitt, det skrek av smärta. Typiskt för IKEA-besök.

Efter en flitig läsedag ute på WP avslutades kvällen med hygge-fika. Supertack för alla sötsakerna! Jag borde veta bättre än att frossa i sötsaker, men mitt inre begär är för starkt. I have a weak soul.

Empty

Min jobbhelg är över, och ni kommer att sakna mina jobbrelaterade inlägg tills jag jobbar igen nästa gång. Visst längtar ni redan? Hah. När jag jobbar, får jag så många intryck från dem som jag hjälper. Både positiva och negativa. Men mest ser jag bristerna med systemet. I min värld ska alla gamla helst vara så lyckliga att de springer fram med sina rollatorer på gröna ängar och under blåa skyar. Det ska jag göra som gammal i alla fall!

Det tråkigaste är när jag efter en period av frånvaro kommer tillbaka till någon, som har varit frisk och kry dessförinnan, för att finna en nästan helt annan person. En tom blick. En som bara stirrar rakt ut och väntar på att bli serverad mat och dricka, och som knappt responderar till yttre stimuli längre. Är det nödvändigt att vi alla måste gå den vägen? Kan jag få gå vidare när jag ännu kan skratta och le mot omvärlden, istället för att sitta som ett tomt skal utan innehåll och vänta in liemannen?

Det finaste är när jag har tid att samtala med dem på deras villkor, när de själva vill. Oftast har man inte tid, eftersom det är så många man ska hinna besöka inom en begränsad tidsperiod. Men ibland sker det, och jag får lov att lyssna till deras historier. För dem som varken har barnbarn eller sina barn kvar, märks det att de inte har fått tala på länge. De har inte fått minnas sin historia, eller reflekterat över saker. För dessa handlar vardagen om att äta, dricka, gå på toaletten och sova. Varken mer eller mindre. Jag kan inte se mig själv sitta så där tom på en gungstol i väntan på att slockna. Aldrig.

Smile

Väldigt få ting kan få mig att le lika helhjärtat som när en bebis skrattar! Hela jag mjuknar till, och jag misstänker att mina framtida barn kommer finna ut min svaghet och utnyttja den varenda gång jag säger nej.

En annan sak som också framkallar ett ovillkorligt leende hos mig, är när gamlingar ler och blottar de nästan tandlösa käkarna. Det måste vara saknaden av tänder som gör det, vilket gör dem så harmlösa och gulliga. Eller så är jag bara lite ... ja, udda.

Lika som bär?

Ansökan till Läkarprogrammet i Danmark - 2010


Återigen dags att sända in några buntar papper som förhoppningsvis kommer att förändra ditt liv från och med i år. En chans att få utbildas till det som Du alltid har drömt om, en möjlighet att få arbeta inom ett dynamiskt yrkesfält, och förhoppningsvis början på de mest utmanande och bästa åren i ditt liv.

Förra årets antagning till de danska universiteten hade en markant ökning i antalet sökande sedan många år tillbaka. Därav låg betygssnitten för att bli antagen betydligt högre än vad de gjorde för 2008. Möjligtvis en kombinerad effekt av lågkonjunkturen samt den då nyinförda bonusregeln som många studenter kunde tillgodoräkna sig. Min personliga gissning är att snittet kommer sjunka en aning i år, som en skrämseleffekt av de höga betygssnitten. Därför vill jag uppmana alla dem som tvekar på om de har tillräckliga betyg att söka! Ni har inget att förlora på det, och kvot 2-antagning erbjuder alternativa vägar förbi betygsträsket!

Gränssnitt för 2009s antagning: (Kvot 1/Standby)
Köpenhamn   10,3/9,8  (19,81/19,76 svensk skala)
Århus             9,7/9,3  (19,74/19,63)
Odense           9,6/9,4  (19,72/19,66)

Omräkningstabell mellan svenska och danska betyg: (riktlinjer)
Svenska betyg - 7-trinsskala
19.00 - 8.5              19.83 - 10.5
19.46 - 9.0              19.85 - 10.7
19.67 - 9.5              19.89 - 11.2
19.78 - 10.0            19.94 - 11.4
19.81 - 10.3            19.99 - 11.9
För fullständig lista gå in på Cirius.dk, välj -Sverige- i listan, klicka vidare till -Karakter-.

Särskild behörighet: (danska kurser vs. svenska)
För att uppfylla dansk kurs:
- dansk A         krävs svensk kurs  svenska  B
- matematik A  krävs svensk kurs  matematik E
- engelsk B       krävs svensk kurs  engelska B
- kemi B           krävs svensk kurs  kemi B
- fysik B           krävs svensk kurs  fysik A

Bonusregeln och Dispens från 2-års regeln: 
Sedan förra året är det möjligt för samtliga ansökare att multiplicera sitt betygssnitt med 1.08, ifall man uppfyller kravet på att ha avslutat sin gymnasieutbildning under de senaste två åren (2008-2010), räknat från ansökningstillfället. För svenska ansökare ska man ha omvandlat sitt svenska betygssnitt till det danska, innan man multiplicerar det senare med 1.08. Detta sker automatiskt och man ska själv inte utföra några beräkningar på ansökningsblanketterna. Har man tagit studenten inom två år får man automatiskt tillgodoräknat sig den extra bonusen.

En del förvirring har rått kring rutan där man kryssar i för "Jeg har eksamen fra 2007 og søger dispensation fra 2 års reglen". Det innebär att ifall man tog studenten tidigare än två år sedan, det vill säga vad som egentligen gäller för bonusregeln, kan man ansöka om dispens ifall man har giltiga skäl med upp till fyra år extra. Det omfattar ifall man har gjort värnplikten, deltagit i försvarets internationella uppdrag, adoption eller förlossning, sjukdom, samt passning av sjuka anhöriga. Ruta 6 kryssas enbart i ifall man söker dispens från 2 årsregeln och enbart i det fallet. Alla andra får bonus automatiskt!


Översikt:
i. Det finns sammanlagt fem olika sorters blanketter i KOT-katalogen. (Katalogen kan fås hos olika studievägledare, eller laddas ner från Optagelse.dk med vägledning på danska.) För svenska ansökare ska ansökan vara hos universiteten senast den 15 mars 2010 klockan 12.00. Var ute i god tid!
ii. Prioriteringsskemaet ska endast utfyllas en gång och sändas till din första prioritering.
iii. Ett ansøgningsskema ska sändas till varje universitet som du söker till, tillsammans med nödvändig dokumentation och betyg. Totalt ska tre set blanketter fyllas i, där varje set sänds till respektive universitet.
iv. Ifall du ångrar ditt val av första prioritering, kan du fram till den 5 juli 2010 sända in ett ændringsprioriteringsskema till ditt nya förstahandsval.
v. För ansökare till kvot 2, finns arbejdsgivererklæringer för dokumentering av relevant arbetslivserfarenhet.
vi. En fuldmagtsblanket ifylles ifall en annan person ska söka å dina vägnar.
vii. Varje bunt med blanketter med bilaga sänds i A4-kuvert till respektive universitet. Märk alla bilagor med CPR-nummer! Eventuell komplettering av dokumenteringen sker senast den 5 juli 2010.
viii. Den 30 juli 2010 kommer Du få svar på hur det har gått.

Universiteten:
i. Syddansk Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 17115.
Universitetet är det enda som bedriver antagningsprov med efterföljande intervjuer för kommande studenter, där cirka 50% av platserna (totalt 300) tillsätts via proven och intervjuerna. Tidigare inlägg som behandlar Multiple Choice Question-provet kan läsas här, samt om Multiple Mini Interviews här. Alla ansökare med ett betygssnitt på cirka 6.0 (14.9) kallas till provet som sker här i Odense den 24 april 2010. Kallelse sker via selvbetjening på nätet, håll ett öga på det! (Inloggning och lösenord skickas hem till er.) Kommande studenter som ännu ej har fått sina slutbetyg ska komma ihåg att sända med sina preliminära betyg, som ligger till grund för kallelsen.
Läs om de specifika antagningskraven på universitetets hemsida här.

Ansökan sänds till:
Syddansk Universitet
Studiekontoret, "KOT"
Campusvej 55
5230 Odense M
Danmark

Mer information: +45-65501051. Email: studenterservice@sdu.dk

ii. Københavns Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 10110.
Universitet är det enda som kräver ett personligt brev, motiveret ansøgning, från ansökare till kvot 2-antagningen. Blanketten kan skrivas ut från univ. hemsida här. I länken finns förutom blanketten även närmare upplysningar om vad som ska anföras i din motivering och vad som inte ska finnas med! Cirka 10% av platserna tillsätts via kvot 2-antagning. Observera att förutom motiveret ansøgning ska även ett CV bifogas din ansökan. Kvitteringsbrev för kvot 2-ansökan mottas i mitten av april.

Läs om de specifika kraven här.

Ansökan sänds till:
Københavns Universitet
Nørregade 10, Postboks 2054
1017 København K
Danmark

Mer information: +45-33141536. Email: sa-info@adm.ku.dk

iii. Aarhus Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 22010.
Det universitet vars antagning påminner mest om Sveriges. Kvot 1-antagning sker via slutbetyget, där upplästa betyg inte räknas med, och kvot 2-antagningen går efter en helhetsbedömning av studentens samtliga meriter.
Läs om de specifika kraven här.

Ansökan sänds till:
Aarhus Universitet
Studieforvaltningen
Fredrik Nielsens vej 5, postboks 888
8100 Århus C
Danmark

Mer information: +45-89421025. Email: stuf@au.dk

Utfyllning av ansökningsblankett: (Nr hänvisar till resp. fält)
1. Personliga upplysningar. CPR-nr skrivs i omvänd ordning, ddmmåå. Som svensk skrivs ditt förnamns första två bokstäver, efterföljt av första bokstaven i efternamnet, samt en "1" om du är en man och "2" för en kvinna.
2. Medborgarskap. Kryssa i "andet", SE, Sverige.
3. För respektive univ. ifylls de uppgifter som gäller. Standby-rutan kryssas ifall du önskar stå i kö för en eventuell plats, standby, till universitetet än att prövas till lägre prioriteringar. Yngre studenter börjar som regel på våren (vinter), medan äldre börjar till hösten (sommer). Om du föredrar vinterstart kryssar du i rutan.
4. Studenter som har ett "tilsagn" från tidigare år, efter att de har fått en standby-plats (reservplats) men ej fått påbörja sin utbildning, kryssar i rutan under A och bifogar tilsagnsskrivelsen, vilket garanterar en studieplats under pågående ansökan. Övriga kryssar i under D. udenlandsk adg, och specificerar program och examensår.
5. Ev tidigare kandidatutbildning.
6. Bonusregeln. Kryssas i endast vid ansökan om dispens från 2-årsregeln. (se ovan)
7. Ev pågående komplettering, kryssa då i översta rutan.
8. Prioritering som ifylls i med samma kronologisk ordning som på prioriteringsskemaet.
9. Kurser eller utbildning på eftergymnasial nivå. 
10. Godkända kurser förutom studentexamen. Exempelvis eventuella kompletteringar för att särskild behörighet. Angiv typ, kurs, nivå, betyg, samt datum för när du blev klar eller förväntas bli klar med kursen (-erna). 
11. Arbetslivserfarenhet, praktik, värnplikt.
12. Övriga aktiviteter såsom ex. ledarverksamhet m.m. 
13-14. Högskole- och utlandsutbyten.

Övrigt:
i. Det står ingenstans att kopior av intyg och betyg ska vidimeras. Men för säkerhets skull kanske det bör göras i alla fall. Märk alla bilagor med CPR-nummer!
ii. Kontrollera allting noggrant innan ansökningarna sänds iväg. Jag reserverar mig för eventuella skrivfel o. dyl.
iii. Sök bostad samtidigt.
Köpenhamn:  http://www.ciu.dk
                    http://www.kollegierneskontor.dk
Odense:        http://www.studiebolig-odense.dk
Har bostadsgaranti! För mer information läs på deras hemsida.
Århus:        http://www.ungdomsboligaarhus.dk
                  http://www.kollegiekontoret.dk
Betalsidor:  http://www.boligportal.dk
                  http://www.lejebolig.dk

Det är allt från mig för denna gång. Stort lycka till med Er ansökan! Kanske möts vi i korridorerna inom en snar framtid, vem vet.

Prioriteringsblankett.


 Ansökningsblankett sid 1.

Ansökningsblankett sid 2.

Senast uppdaterat: 4 mars 2010

Just another day

Hjärnan är tömd. Satt med böckerna upp i ansiktet under hela dagen, verkligen hela dagen. Medan snön föll utanför fönstret satt jag innanför universitet och läste, flitigt. Var lite Hogwarts-känsla över det hela. Minus ugglor och trollstavar, det vill säga.

Överansträngt hjärnan, vill inte ens tänka på något som har med hjärnan att göra. Enough, säger jag bara. Vill inte ens tänka på vilka banor nerverna går i. Urkl.

Intetsägande inlägg, jag vet. Men sådana inlägg behövs också, hur ska jag annars veta vad som är mycketsägande inlägg?

Back to Work

En bra dag än så länge. Jag har fått många varma leenden och skratt som jag kan livnära mig på under flera dagar framöver. Många undrar varför jag väljer att arbeta inom hemtjänsten, och varför jag inte tar ett annat förhållandevis bättre betalt arbete. Det beror helt klart på behovet och responsen.

När man åker hem till människor, befinner jag mig på deras hemmaplan, deras trygga tillvaro. Där spelar jag på deras villkor. Det tycker jag är något som oftast glöms bort bland de som arbetar inom hemtjänsten, patientens auktoritet. Vad jag gör är att vara en bisittare som erbjuder hjälp när det behövs. Inget mer, inget mindre. Jag anser att det är ett viktigt arbete för dessa människors livsvillkor.

Något av det bästa de vet är när de ska hjälpas i bad. Det sker oftast bara en gång i veckan, höjdpunkten på hela veckan vill jag påstå! Varje gång jag tänker i de banorna tycker jag det hela är så himla tragiskt. Behovet av att duscha och bada blir väl inte mindre med högre ålder? När jag ser hur de skiner upp och ler med hela ansiktet efter ett skönt bad, blir jag varm om hjärtat. Men det dröjer en vecka till nästa gång.

Facebook - A Phenomena

Sov så himla gott i natt, tror jag till och med drömde om något som inte hade vassa tänder och mörka ögon. Har fått i mig en trevlig frukost till ljudet av ljuvliga toner från min nya ljudanläggning. Älskar den!

Jag tar mitt jobb som hobby-vägledare väldigt seriöst, bara så ni vet. Ett mer aktuellt inlägg om årets antagning kan väntas till helgen. Men idag satt jag däremot med ett VIP-uppdrag, för en som funderar på att byta yrkesval. Jag är glad över att jag kan hjälpa, oerhört glad.

Ramlade senare förbi Facebook och fann mig fram till något som lockade fram ett gott skratt, även om det var ett skadeglatt sådant. Kan ni klandra mig?

Non-verbal kommunikation

Det var hårt att stiga upp till föreläsningen i morse, efter att jag kom hem riktigt sent med tåget igår. Höll på att missa anslutningståget i Köpenhamn, efter att jag missade det första tåget i Malmö eftersom busschauffören var långsam. Ja, kedjereaktion ni vet. Så jag var fantamej hurtig som hann springa genom stationen till rätt perrong på två minuter!

Dagen i ära slutade inte förrän klockan 18.00, efter några timmar med vår nya praktiska kurs som handlar om 'medicinsk intervju'. Intressant faktiskt, men smått skrämmande när vi kommer att filma oss själva och analysera det efteråt! Idag hade vi en skådespelare på besök. Vi skulle bli medvetna om vårt kroppsspråk, och att använda det i olika situationer för att förhöja vår maktposition. Hah. Eller ja, vi ska inte skrämma bort våra framtida patienter i alla fall.

Vi fick med oss några fina budskap hem: stirra inte i skrevet eller i urringningen på människor du talar med, sänd inte fram någon död fisk som handskakning, och sist men inte minst, skaffa dig en maktposition när det behövs. annars gå ner till samma nivå för att kunna skapa förtroende mellan dig och personen i fråga. Förnuftigt.

新年快乐 - Happy Chinese New Year!

Oxen tackar för sig efter ett år av hårt slit och mödosamt arbete, nu tar Tigern över kommandot och det väntar ett år med en massa dramatiska vändningar och tvära kast. Det är ett år att ta sig an nya utmaningar och göra det mesta av sina möjligheter under. Det blir minst sagt inget tråkigt år, allra minst på den politiska världskartan.

Den kinesiska kulturen är uråldrig och mytomspunnen, många mystiska element är knutna till de stora högtiderna och många gånger sägs våra liv vara skrivna i stjärnorna. Det kan vara intressant att läsa om vad alla dessa respekterade feng shui-experter i öst har att säga om det nya året, men i slutändan är det trots allt du själv som bestämmer över ditt eget öde. All denna läsning är enbart underhållande läsning som hör till firandet och kommer att glömmas bort imorgon, nästa vecka eller om någon månad.

Välgång och God Hälsa under det nya året, kära vänner!

Tiger - 虎.

Four years to M.D.

Är nu officiellt klar med två år av min läkarutbildning. En härlig avslutning på det här kinesiska året, innan ett nytt påbörjas. Det är på riktigt nu, vägarna som leder bakåt försvinner efterhand medan fler och fler uppenbarar sig framför mina ögon. Jag föreställer mig att jag är igång med bergsklättring, snart når jag upp till en lämplig utsiktsplats och får se framför mig hela det nätverk av vägar som slingrar sig nerför andra sidan av berget. Möjligheterna är oändliga för min fortsatta resa.

Homeostase

En lång dag. Undrar varför jag alltid blir trött av att resa. Målet för resan kanske spelar in i graderingen av tröttheten. Hmm, möjligen flash-backs från dåtiden och bagaget som står vid Sveriges gränser och väntar på mig?

Märker att jag är som astroglia-celler i centrala nervsystemet, jag upprätthåller liksom cellerna homeostasen eller i folkmun kallat balansen, i närvaro av olika elementer i den här kära skaran. Inte alltid lätt kan jag väl säga. Men det är väl heller inget ovanligt.

Syster anländer imorgon likt en prinsessa, folk står på kö för att välkomna henne tillbaka och skjuts erbjuds från flygplatsen. En välkomstbankett ordnas också, tydligen har hon utnämnt mig till kocken. Jag ska alltid dra nitlotten...

Globetrottern

Igång med att fixa i ordning lägenheten så att den kan klara sig till efter helgen. Firrarna mina får käka högkomprimerad flingföda under helgen. Väskorna packas för en weekend i grannlandet två broar bort, i Malmö, mitt kära Malmö.

Nej, jag ska inte träffa min Valentine i Malmö, utan skojigt nog sammanfaller kinesisk nyår med just Alla Hjärtans Dag i år. En familjehögtid, som jag tänkte vara med på, för att välkomna Tigerns år. Mitt år. Jag hotade systern min, så hon kommer också ner från Muppsala i helgen, par avion.

Jag har en plan, ska samla många röda kuvert fyllda med pengar. (Traditionellt för kinesisk nytt år.) Ska åtminstone skrapa ihop till resan t/r i alla fall! Hah!

Yes, I'm a Gleek

Saknar Glee så sjukt mycket! Det är min feel-good TV-serie, som ger mig ett leende efter en hård dag på jobbet och fyller mig med ljuvliga toner. Varför ska jag behöver vänta till april?!

Lyssna bara på deras tolkning av "Imagine", jag smälter. Så smart, så mänskligt, så vackert. Lennons budskap är så evigt aktuell. Jag önskar.

"You may say that I'm a dreamer,
but I'm not the only one.
I hope some day you'll join us,
and the world will live as one."


Glee cast & Deaf Choir.

Ingen vanlig dag

Första gången vi gick till skolan tillsammans, jag och Andy, sedan grundskolan. I siffror räknat hela åtta år. Men jag tyckte att det skulle vara något kul för min lilla vän, att få vara med på en medicinsk föreläsning om hjärnans kärl och hinnor. Det var lite nytt, exciting, spicy. Hah. Han somnade inte i alla fall, det är alltid ett stort plus i kanten!

Vi lunchade på ett nytt ställe i stan, Hot Pot. Äntligen en asiatisk restaurang som jag vill äta på. Deras nisch är traditionell kinesisk fondue, därav restaurangens namn. De kom fram till mig och bad om en matrecension, som jag självklart levererade. Det var skojigt!

Jag presenterade Andy för en exotisk frukt också, min älsklingsfrukt durian. Andrés diskreta utlåtande lät: "Den luktar konstigt, smakar speciellt. Alltså jag tror inte jag orkar mer, Steve. Jag ser att du vill ha min bit också."

Fyra dagar går så fruktansvärt snabbt. Nu är huset tomt igen. Hur klara?

Saturday night out

Tredje gången som Andy besöker Odense, utan att ännu ha sett hur danskar festar! Illa. Därför drog jag ihop ett mindre gästabud igår, som förfest innan vi skulle ut i natten. En massa krassliga magar, familjebesök, och utslitna själar drog kraftigt ner numret för antalet gäster. Synd. Jag som hade velat visa honom mina härliga vänner här i stan, men de viktigaste svek mig inte.

Glömde bort min kamera under kvällen, och på väg in i stan kom jag på att den fortfarande låg kvar på bordet där hemma. Har aldrig hänt förut, aldrig. Blev jag och min gamla mobilkamera. Det partnerskapet varade inte länge.

Blev en härlig afton, som gick förbi flera pubar och klubbar. Men jag lyckades med något så ovanligt som att nästan somna ståendes på dansgolvet framåt småtimmarna. Det var discoljusets fel som flashade mig i huvudet! Det blev sedan bättre på nästa klubb. Mina vänner tycker jag är makalöst... eh pinsam?.

Saturday night.

Svettning

Det blev en lugn och dejlig kväll igår med förhoppningsvis god mat á la chinese cuisine. Det smakade bra enligt André i alla fall, men jag misstänker att han har kryddat sin bedömning en aning. Hah. Men nu har han upptäckt en ny asiatisk ingrediens i alla fall; shitakesvampar.

Såg på filmen Zozo efteråt. En bra film för den som ännu inte har sett hans skildring av människoöden under bombningen av Beirut 1987. Jag kände med pojken. En stark film.

Var fantamej så duktiga att vi gick upp tidigt idag. Skutan styrde mot badhuset där vi bastubadade. Tömde svettlagerna för veckan. Huarrligt. Nu däckade André i soffan. Jag tar det som en komplimang, han känner att detta är en fristad för vila och ro.

Klosterbakken - (mini)simhall.

Chillaza

Hämtade upp en liten virrig typ från tågstationen vid lunchtid idag. Han såg sig skyggt omkring på perrongen, och letade frenetiskt med blicken efter ett bekant ansikte i ett hav av främmande utlänningar. Ansiktet strålade upp när han fick syn på sin gamla vapenbroder, tålmodigt väntandes ute i kylan.

En hjärtlig kram, stora leenden. Riktigt härligt att ha Andy på besök igen! Sida vid sida, vandrandes ut i den ljusa dagen. Förnimmer att de gråa molnen skingrade sig, och solen faktiskt tittade fram trots en grådaskig morgon.

Om varje dag vore en sådan här dag, skulle inga bekymmer få plats innanför pannbenet mitt.

Bror Frisör

I början av min flytt var det ganska skönt med lugn och ro, tystnad. Men nu är det bara kul med lite stök och stim, kalabalik! Saknar därför mina två små musketörer i Malmö, den ena är über-pratsam och kan snacka om samma sak i.. ja, så länge du lyssnar, och den andra är påhittig och kan underhålla sig själv i all evighet. Han skrattar högst åt sina egna skämt, och ibland får vi inte ens höra klart skämtet innan han ligger dubbelvikt på golvet.

Sistnämnda fick för sig att leka frisör med mitt hår en dag. Ni kan tro att han hade kul.

Pippi och Herr Nilsson.

J'attend

Feta räkningar väntade mig när jag kom hem. Jag försöker gömma undan dem under alla böcker och anteckningsblock. Denial, ni vet. Måste börjar jobba mer för att få hjulet att snurra. Donationer välkomnas! Hah.

Fint besök väntas på fredag! Andy kommer till O-town för lite dansk rågbröd och Carlsbergs i en hygglig miljö. Och självklart för att se om det går någon nöd på mig i danskeland. Bienvenue!

Läsning, läsning... snorkl..

Trög start

Trodde jag skulle vara duktig idag. Men istället blev jag insnöad i min lägenhet. Ok, kanske lite överdrivet, men det snöade rejält ett bra tag och då vågar man inte gå ut. För som ni alla vet, danskar kan inte hantera snöväder. De talar om kaos. Dessutom saltar de inte ens stora vägar. Saltlagren kanske är slut?

Jag blir så irriterad när en diktatur får lov att sätta upp ramarna för vad som är tillåtet och inte tillåtet. Att Kina varnar USA för att träffa Dalai Lama, eftersom det annars kan leda till allvarliga konsekvenser för de amerikansk-kinesiska relationer, är bara rent av för jävligt. Den kinesiska regeringen vet om att det egna landet är USAs största handelspartner, och därför delvis beroende av dem för att ta sig ur den ekonomiska krisen. Subtil utpressning, det är vad det är!

Ska försöka läsa lite innan läggdags. Vi har för första gången en norsk lärobok. Härlig skandinavisk röra det här!

Snö.

Vinterlandskap

Efter en lång resa igår med nästan två timmars försening landade vi slutligen på Kastrup, där vi möttes av större snödrivor än vad vi velat se. Jag kunde se min utandningsluft igen, tyvärr. Tågresa, promenad från stationen hem till sitt hus, och sedan äntligen få sova i sin egen säng.

Det var verkligen inte lätt att vakna i morse. Det gjorde jag heller inte. Heh. Men ja, lite sovmorgon är väl heller inte straffbart. Sedan är det ju det ständiga problemet vid en skolstart, böcker att köpa, en massa att skriva ut och organisering av hjärninnehållet. Först blir jag fattigare av alla dessa dyra böcker, sedan frustrerad när skrivaren alltid ska strula, och slutligen sker kortslutning av hjärnan min.

Men det är riktigt roligt att börja på mitt tredje år på läkarprogrammet! Tredje året, herrejisses. Nu väntar det förmodligen mest komplicerade som vi kommer att behöva lära oss, det centrala nervsystemet. Hela människans komplexitet kan väl sägas bero på vår omfattande hjärnkapacitet och nervsystemet som binder samman alla trådar. Det känns viktigare än någonsin att jag måste vara duktig och hänga med.

Sol och värme.

Scenery of Wadi Rum

Lördagen den 30 januari 2010

Vindarna återvände idag. Vårt tappra försök att bli brunare på vår sista semesterdag misslyckades fatalt. Sanden lyckades piska oss alldeles ömma i huden, och de få människor som var på stranden idag fick sig ett gott skratt när de såg oss ligga där. Måste man, så måste man. Vi andra gav upp efter två timmar, men Aida är envis som en åsna. Tjejen kunde tänka sig att ligga kvar och få UV-strålar genom molnen i utbyte mot sand i ögon, hår och alla andra vrår.

Som planerat åkte vi sedan iväg på vår sista planerade utflykt till Wadi Rum, Jordaniens väl kända ökenlandskap med klippor och berg formade av tidens vindar. Tomt på turister förutom oss, åkte vi på en privat tur med våra privata guider och chaufförer. Klättrande på bergsformationer, njöt av den fantastiska omgivningen, och vandrade i den mjuka sanden. Måhända låter det aningen ointressant, men vi hade varandra, vilket är en stor del av orsaken till att hela resan har varit så pass lyckad! Vi sjöng, skämtade, och skojade om vartannat under bar himmel, sittandes baktill på våra jeepar ute i öknen.

Någonsin i sitt liv borde alla få uppleva naturens orörda skönhet, marker som är obefläckade av människan. Jag kan efter dagens utflykt med stolthet säga att jag har gjort det. Somliga stunder saknar jag ord för att beskriva naturens fullkomlighet och perfektionism, som gör den rättvisa.

Vi rundade av kvällen och även vår resa med en sista gemensam middag på en av stans lokala restauranger. Det kändes nästan som att det var igår som vi först ankom. Imorgon samma tid kommer vi att stå i Odense och huttra över det kalla vädret och svära högt när väskorna fastnar i snön.

Slut på denna resa, start på nästa modul. Vårt tredje år som läkarstudenter tar sin början.


Wadi Rum.

Sunshine City

Fredagen den 29 januari 2010

Vår första riktiga sola-bada-dag med klar himmel, stark härlig sol, och milda brisar! Som samlad trupp åkte vi ner till stranden och solbadade och snorklade bland korallreven. Som vi har längtat efter det! Men på sätt och vis har det varit bra att vi har haft mindre hetta när vi behövt bestiga berg och gamla ruiner. Tänk vad utmattade vi hade varit då!

Jag börjar verkligen tröttna på maten nu, och längtar efter ordentlig varm mat som inte innehåller kikärtor i olika skepnader! Smaklökarna domnar snart av, efter all understimulans och bara synen på falafel får mina veck i pannan att uppenbara sig. Men jag ska inte klaga, detta är trots allt ett köttland, och aldrig har de väl ens tänkt tanken på att avstå kött.

En sak som verkligen börjar gå mig på nerverna är vissa människors beteende gentemot oss. Titta ni på och prata om oss bara, men döstirra inte så att ögongloberna poppar ur dess socklar, eller peka finger och hånskratta. Stundtals kan jag inte låta bli att tro att vi faktiskt är en rullande cirkus och Elefantmannen är vårt huvudnummer! Särskilt unga killar verkat tro att de kan ta sig vilka friheter som helst.

Det är annars rätt märkligt hur snabbt en vecka har gått. Efter imorgon är det dags att åka hem till kalla Odense igen. Jag önskar bara att jag kunde stoppa ner solen i bakfickan och ta den med hem. Resten tror jag faktiskt att jag kan klara mig utan.

Aqaba. 
(Med bidrag från Rasha)

The Treasury of Jordan

Torsdagen den 28 januari 2010

Något som jag verkligen har njutit av under resan är alla de kvällar, när man efter en lång dag är tillbaka på hotellet, och bara kan sitta och snacka igenom den tillsammans. Vi har det enormt roligt allesammans som grupp, och jag har det om möjligt ännu roligare med Aida och Rasha. Jag känner mig så berikad av att ha alla dessa vänner, både de från Odense och de i Malmö!

Gårdagen var inget undantag och vi pratade säkert över midnatt innan det var dags för att lägga sig, trots att vi skulle till Petra tidigt i morse. Det var soligt och vindstilla på morgonen, och alla var på muntert humör. Från Aqaba till Petra, tar det cirka två timmar med bil, men vi tar alltid små pauser på vägen. Då bjuder guiderna på kaffe och te, vi blickar ut över djupa bergsdalar och vidsträckta öken, och får även lite inblick i vanligt folks vardag.

Många av byarna är halvt färdigbyggda eller halvt förfallna, beroende på hur man ser på det. Många jobb är överflödiga och dess syfte är förmodligen mer att ge en människa ett meningslöst jobb än att låta denna gå arbetslös. Vad sägs om att sopa ökenvägarna fria från sand med en vanlig hushållskvast? Evighetsarbete? Dessutom blir USAs pågående krig i Mellanöstern plötsligt så nära, när vi ser amerikansk krigsutrustning transporteras på vägarna i Jordanien på väg mot diverse destinationer.

Innan lunchtid anlände vi till Petra. Biljetter köptes och så studsade vi iväg! Förhållandena var optimala, med lagom värme och klarblå himmel. Första sträckan kunde ridas med hästar, och jag var väl inte sen att hoppa på en. Men jag har en tendens att alltid glömma bort att jag är allergisk mot hästar...

Hela den antika staden Petra är en kronjuvel i mänsklighetens arkitektoniska historia! Med all rätt platsar den in land de sju underverken i världen. Tänk er en hel stad uthuggen ur bergen, där varje detalj, varje hörn och vrå, och varje pelare omsorgsfullt har huggits ut med en sådan precision och skicklighet att det kan mäta sig med våra moderna maskiner. Idag är staden dock enbart en blek skugga av dess forna glans, som återspeglar en framstående civilisations, Nabateanernas, gyllene dagar.

Vår väg gick längs det gamla huvudspåret in mot staden genom bergen, med två enorma bergsväggar på var sin sida, som skjuter upp mot skyarna. Vägen smalnade av för att i dess mest snäva del plötsligt öppna upp till en öppen plats, och Petras mest berömda byggnad uppenbara sig framför mina ögon, Al-Khazneh! Hjärtat slog ett extra slag och jag gladdes över min möjlighet att ha fått beskåda detta magnifika monument.

Mycket klättrande upp och ner, för att få se de katakomber uthuggna ur bergen för forna kungar och framstående invånare från dåtidens Petra. Inget annat är i lika gott skick som Al-Khazneh, tyvärr. Men jag kan föreställa mig den prakt och ståtlighet som hade mött oss under dess storhetstid, innan erosionen hade tagit sin del.

Det är som att upplevelsen varit så överväldigande att all min energi har dränerats från min kropp. På hemvägen, slocknade jag och drömde mig bort, till forna civilisationer och dess glansdagar.


Petra. 

 Tack till Rasha för bilder till kollaget ovanför!

The Winds of Fury

Onsdagen den 27 januari 2010

Jag vaknar upp med solen i ansiktet, värmen gör gott för min själ. Jag öppnar fönstret ut mot staden och låter havsvindarna från Aqabaviken leka med mitt morgonrufs. Vindarna är starka idag. Inte lång tid efteråt hör jag bönutropen dåna ut över stadens alla vrår. Ett inslag i atmosfären som jag har börjat vänja mig vid, och faktiskt uppskattar. Skillnaden mellan bönutrop och kyrkklockors ringande är inte så märkvärdigt stor trots allt. Det beror på hur öppen man som person är inför andra kulturer.

Jag blickar ut över staden och havskusten, med de mäktiga bergen bakom, och känner mig aningen sorgsen till mods över den växande klyftan mellan vår värld och denna värld jag befinner mig i nu. Den skarpa "röda linjen" mellan Israel och Jordanien synliggörs nästan för mina nakna ögon, och min oförståelse är enorm inför det faktum att tre religioner med tron på samma Gud, kan resa så höga murar emellan sig. Hatet, missförstånden, och hämndlystnaden växer sig större och större för varje dag som går, mellan judar, kristna och muslimer. Kommer jag någonsin att få se ömsesidig respekt och tolerans mellan människor emellan oavsett deras etnicitet och religiösa bakgrund, under min livstid?

Vi åkte en tur ner till Jordaniens södra kust, sm endast ligger en tiotal kilometer ifrån den Saudiska gränsen. Havet bredde ut sig, skimrande blått och majestätiskt. Solen sken ovanför oss, men vindarna drog i oss. Det blev väl för kallt efter ett tag, men det stoppade inte Aida från att lägga sig ner på stranden, insmord i sololja, huttrandes som en iskall fiskpinne, för att tillvarata varenda solminut given. Aldrig förr har det stämt så väl in att "vill man vara brun och fin, får man frysa och lida pin".

Imorgon väntas Petra. Jag ser riktigt fram emot det!

Aqaba.

The Tale of the Dead Sea

Tisdagen den 26 januari 2010

Fast i en taxi med mina två favoritflickor, och en ytterst pratglad chaufför med kurs mot Döda havet. Jag känner mig lyckligt lottad som har sådana här möjligheter i livet. Många människor runtom i världen kommer under deras livstid aldrig att ens åka utanför deras hemby eller land.

Ökenlandskapet rullar förbi utanför vårt fönster, och visar mig att något så färglöst som sand också kan ha sin skönhet. Skiftande nyanser, former och skepnader förs samman för att bilda något som saknar motstycke där hemma.

Det som är positivt med en pratsam chaufför är att man får höra allt möjligt om landet vi är i. Han berättade nyss om varför Döda havet ligger 400 meter under havsytan. Enligt sägen bodde det ett samhälle i området där Döda havet ligger idag, där män hade homosexuella förhållanden med varandra. Gud varnade dem för dessa förbjudna handlingar men inte alla tog det på fullt allvar. Medan de som hörsammade varningen som förmedlades via profeten Lot, lämnade samhället bakom sig, stannade de som idkade samkönat sex och ett förkastligt liv kvar i staden. Ärkeängeln Gabriel sändes till byn, gröpte ur staden från marken med sina vingar och flög upp med den i luften för att sedan vända den upp och ner för att låta staden störta mot marken. I fallet sjönk marken mer än 400 meter ner och bildade en grop. En grop som Gud då fyllde med så salthaltigt vatten att inget levande någonsin skulle kunna leva där. Besudlad mark förblir obebott.

Vår konvoj med tre bilar passerar checkpoint efter checkpoint, på vår väg från Aqaba mot Döda havet. Både poliser och militärer säkrar gränsen mot Israel, som endast ligger ett stenkast bort från ökenvägen vi kör på. Vi blir aldrig ombedda att visa våra pass, då vår chaufför berättar att vägstoppen endast är till för att kontrollera trafiken och eventuella flyktingar över gränsen.

Vi stannar upp då och då vid bergspassen och andra utsiktsposter ut över bergsdalarna. Där beskådas landskapet under oss, och jag är glad över hur orört och vackert det ännu verkar vara. Förutom serpentinvägarna genom bergen, syns inga övriga främmande inslag i bilden. Att skratta tillsammans och dansa till arabisk musik dånandes från bilstereon flera hundra meter upp i bergen, är en upplevelse jag sent lär glömma.

Efter ett ytterst saltigt bad i Döda havet, och en härlig hälsokur där vi alla smorde in oss själva i lera från sjön, fortsatte turen mot Hammamat Ma'in, som är ett ställe med varma källor. Brännande hett, men värmande gott för kropp och själ. All vår stress och spänning uppsamlade i våra kroppar flöt iväg med källvattnet nerför flodbanken. Vi var på ett ställe där folk har badat i det varma vattnet så lång tillbaka som till romarna.

Nästa utflykt i landet planeras redan med våra lokala guider och staden Petra står på tur. Med förväntan ser jag fram emot besöket till ett av världens sju nya underverk.

Dead Sea.