The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Tandläkarfobi

Jag hoppas på överseende från den trogna skaran bloggbesökare jag har, för mitt bristande underhåll av bloggen på senare tid. Jag måste erkänna att jag har tappat det en hel del. Kameran är aldrig med mig längre och min smartphone är inte så lydig längre. Jag har blivit äldre och tråkigare. Tragiskt men sant.

Min föregående vecka i Sverige var väldigt bra på alla vis. Jag spenderade tid med familjen och ordnade med saker som behövdes. Jag umgicks med nära vänner och åkte även över till Köpenhamn för att känna på pulsen. Den är stark och lockande, men vad ska jag säga, två år till i Odense kommer säkerligen att gå för snabbt ändå. Sedan kan jag bosätta mig i vilken storstad jag så önskar.

Dagens stora nyhet är att jag har bokat en tandläkartid till imorgon. Min mor har tjatat på mig i evigheter. Jag har tandläkarfobi. Jag avskyr när någon gräver omkring i min mun. Jag borstar därför mina tänder maniskt varje dag bara för att slippa sätta mig i den där ergonomiska vita konstläderbritsen, under sterilt bländande ljus. Har faktiskt inte undersökt tänderna sedan det slutade vara gratis? Hah. Det blir mitt första danska tandläkarbesök imorgon. Ingen som vill följa med och hålla mig i handen?


2 COMMENT(S):

Hur gick det hos tandläkaren? Jag måste säga att det är lite olyckligt att dina senaste inlägg alla handlar om mat och bakelser och sedan ska du till tandläkaren efter det! :p

 

Det gick bra faktiskt, inga hål. Visdomständerna är snälla (peppar, peppar ta i trä). Jag klagar inte, men tycker mig känna ilningar efter att tandhyg grävde omkring där inne... :-/