The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Den 1 december 2011

Första dagen på sista månaden på året, det är tydligen en hård dag för många av regionens sjuka. Det är julångesten som smyger sig på, så det var gång på psykiatrisk avdelning idag. Jag har precis övergett primärjouren för hennes fortsatta 24 timmars vakt. Dejligt. Sådana dygnspass kan jag ju se fram emot.

Känner mig mer och mer säker i läkare-patientsamtalen, det går snabbare och lättare att skriva journaler och jag känner mig inte lika vilsen. Jag saknar fortfarande mycket kunskap om psykiatrin, då vi ännu inte har läst om det. Men det går. Jag ska öva mig mer i uppsamling av anamnesen och vara kvickare i att tänka ut en behandlingsplan.

En annan underlig sak är att psykiatrin verkligen är helt fjärran från somatiken. Så fort det dyker upp ett medicinskt problem, blev det cirkus på avdelningen. Personalen är helt enkelt inte van vid att tackla medicinska problem. Utrustning saknas nära till hands och saker och ting går långsammare.

Jag har däremot blivit mer och mer säker på att det inte är psykiater som jag ska bli.
Published with Blogger-droid v1.7.4

0 COMMENT(S):