The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Emptiness

Det sker varenda gång, samma tomma känsla. Jag har under de senaste dagarna njutit av att ha haft "Inheritance" (C. Paolini) som sällskap. Jag har verkligen försökt fördröja det oundvikliga, genom att läsa varenda ord, varenda bokstav. Smakat på varje ord och mening, gestaltat den fantastiska värld som utspelar sig framför mina ögon, levt mig in i och med i Alagaësia.

När sista ordet lästes, infann sig en underlig tomhet som det alltid gör när jag åter träder in i vår värld, in i verkligheten. Jag både älskar och hatar det. Älskar för att läsningen ger mig sådan ro för själen, men hatar det när tomrummet ekar högt i mina öron efteråt.

Vad gör jag då inte för att ge föda åt denna känsla. Dessa toner ljuder av mystik, stilla saknad och smärta.

0 COMMENT(S):