Grävde lite i arkivet och snubblade över en åsikt jag hade och till viss mån fortfarande har om skolor i segregerade bostadsområden. Håller ni med mig?
Rosengård är ökänd för sina många problem; sociala problem,
invandringsproblem och kriminalitet. Stadsdelen intog förstasidorna på
landets alla tidningar för ett tag sen i och med ungdomsmissnöjet som
manifesterades som sophus-bränder, stenkastning mot våra uniformerade
yrkeskårer och katt-och-råtta lekar. Politiker, och däribland Ilmar
Reepalu, sökte sig till stadsdelen för att föra en dialog med
ungdomarna. Men jag köper verkligen inte deras förklaring till
uppförandet med att det beror på att väcka uppmärksamhet. Deras krav är
att politikerna ska göra något eftersom ungdomar saknar något att göra
om dagarna. Snälla, om jag saknar något att göra tuttar jag väl inte eld
på mitt sophus heller.
Idag stod det i Sydsvenskan att de duktiga eleverna flyr
stadsdelens grundskolor. Det är väl bara förståeligt, anser jag. De som
vill något med sina liv, de som har visioner och mål, varför skulle de
vilja stanna kvar på Rosengård? Ska de vara där för att "motivera de
svagare eleverna", som Krister Kjellström så fint formulerar det. Vem
ska motivera de motiverade eleverna då, undrar jag. Envar sin egen
lyckas smed. Det är bara väldigt klokt att de söker sig till bättre
skolor för att kunna utmana sig själva.
Jag menar inte att
skolorna i Rosengård måste vara så usla som medier ibland utmålar dem
till att vara. När jag läste på Borgarskolan var där faktiskt en eller
två elever som läste IB årgångar under mig. Min föreställning om att
Rosengård aldrig skulle förmå ha så duktiga elever krossades hårt mot
stengolvet.
Min åsikt är att en bra skola måste rymma engagerade
lärare som ibland gör mer än vad tjänsten kräver. Jag hade tur som hade
en sådan lärare. Hon var en av de drivande krafterna till att jag
slutligen flyttade från Rosengårdsskolan. Tänk hur annorlunda min värld
hade varit om hon inte hade insisterat på att jag behövde en bättre och
mer utmanande skolmiljö. Men dessa duktiga och engagerade lärare finns
inte kvar på skolorna längre. År efter år sliter de och gör sitt
yppersta, men ingen människa kan ha så mycket ork. Med deras flykt,
saknar eleverna föredömen. Skolan som institution faller, och kvar blir
en meningslös förvaring av unga människor. Sakteligen slocknar deras
framtidstro, en efter en.
![]() |
Kinesiska Muren |
3 COMMENT(S):
oo, svår fråga det där!
Sv. Jag gör ju det! Och jag svarar direkt igen. Jag borde skaffa ett liv :D
Sv. Det är sant! Tur :D haha
Skicka en kommentar