The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Den Eviga Ungdomen

Då och då händer det att vi får några mer lättsamma föreläsningar än dem där vi sitter och våndas över allt som vi ska hinna lära oss fram till tentorna. Igår fick vi besök av en lektor från det samhällsvetenskapliga fakultet, som föreläste om barnets roll i samhället ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Från att ha varit en människa fylld av synd, som skulle agas ut, till att innehava dagens prominenta roll i varje kärnfamiljs mittpunkt. 

Jag tycker att sånt är riktigt intressant. I min mening omfattar arbetet med människor så många fler skikt än enbart det medicinska. Visst kommer läkararbete att fokusera på det, men många gånger behövs en helhetsbild av människan, som även drar in det socioekonomiska, kulturella och religiösa perspektivet. En människa är inte enbart ett skal av kött och blod. Det är hjärnan, med alla dess influenser, som definierar oss som individer. 

Lektorn talade om en intressant teori, där han menade på att de fyra tidsåldrarna i en människas liv, är på god väg att försvinna. Vår tids besatthet av den eviga ungdomen, har medfört att gränserna mellan ungdomen och vuxendomen successivt suddas ut. Ingen vill väl bli gammal och tråkig? De vuxna håller krampaktigt fast vid ungdomen, genom att anamma den livsstilen, att hålla kroppen ung genom diverse metoder/ingrepp och att vägra ansvaret.

Samtidigt går utvecklingen även åt det andra hållet, barndomen förkortas. Sexualiteten som utgör den stora skiljeväggen barndom och ungdom, sipprar långt ner i åldrarna så att även barn blir mer och mer sexualiserade varelser. Marknadskrafterna spelar en roll, lika mycket som att informationsmöjligheten för barnen är enorm jämfört med bara någon generation tidigare. Dessutom har barnen intagit en sådan maktfull position i familjen, att det är de som både direkt och indirekt sätter dagordningen. Vill barnet inte på museum, då åker ingen i familjen till museum. 

Ålderdomen är inget som någon vill gå in i, då går man från att vara en produktiv människa till att plötsligt vara förlegad och obrukbar. Man befinner sig i ett förvar i väntan på döden. Innan sekulariseringen höll det moderna samhället i sitt grepp, betydde döden ett slut på det köttsliga, men början på livet i paradiset. Vad väntar oss nu, mer än att bli uppbrända i ett krematorium eller bli uppätna av maskar? Inget, därför vägras ålderdomen ända fram till dödsbädden. Pensionärer ska bestiga Kilimanjaro, prova på skydiving och flyga över Grand Canyon. De ska leva det goda livet. 

Så frågan är, när barnet transformeras till en mini-vuxen och föräldrar strävar efter evig ungdom, medan pensionärer blir pånyttfödda åldriga ungdomar som "cruisar" fram på sina Harley Davidson motorcyklar, var är egentligen de riktiga vuxna?

1 COMMENT(S):

Sv. Ja det gillar vi!

Nej jag ska inte tävla. Tror inte jag hade varit så bra på det tyvärr.

Ojdå. Det är duktigt. Fredagsbar blir förhoppnings bra ja :D Du borde ta en öl ;)