The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

Det hotade barnet

Vi hade en tvärvetenskaplig föreläsningssession idag, som omfattade både rättsläkare, barnpsykiater, allmänläkare och "embedslæge" (specialistläkare i samhällsmedicin), där det hotade barnet diskuterades. Vad är läkarens befogenheter i situationer där barnets hälsa är hotad akut eller på längre sikt? 

Relevanta scenarier diskuterades, där psykisk ohälsa hos en förälder kan kompromettera barnets hälsa, där misshandlade barn kan ha undgått att bli "upptäckte" fram tills det är för sent och där modern själv kan vara orsaken till barnets ohälsa genom att påföra barnet sjukdomssymtom med vilje (Münchausen by proxy). 

Som läkare är man förpliktad till att göra en anmälan till sociala myndigheter vid misstanke om att ett barn far illa. Oavsett hur stark misstanken må vara, är det aldrig en läkares sak att dra in polisen. Oavsett hur lång tid ärendet kan ligga på socialrådgivarens bord, är det inte längre läkarens ansvar. Det måste ha varit dagens svåraste budskap. 

Det poängterades gång på gång, att läkaren måste inse begränsningarna i sin yrkesroll och inte trampa in på polisens eller de sociala myndigheternas områden. 
 
Rättsläkaren tog slutligen till orda och visade oss vad som till varje pris måste förhindras, bilder på svårt misshandlade barn och spädbarn som dött. Jag slutar aldrig förundras över hur ondskefull människan kan vara. Hur kan man medvetet skada ett barn som är så oskyldigt och oskyddat? undrar jag.

2 COMMENT(S):

Usch ja! Människor är hemska ibland :S

 

Måste ha varit väldigt intressant och lärorikt.

Svårt ställningstagande kan tänkas. Just att inte själv få rycka in när man ser att barnet far illa och att processen tar lång tid. Jobbigt!

Och ja, man slutar då aldrig förundras över hur människan kan vara så brutal emellanåt. Speciellt mot, som du skriver, ett oskyldigt barn. Hemskt.