The Voice of Steve

Nil desperandum - Never despair. A medical student's journey in Odense

I Wonder

Är tillbaka för att jobba det allra sista för denna sommar. Måste njuta till fullo av mitt allra sista -lediga- sommarlov. Min livslånga skolgång tar ju snart slut.

Ibland undrar jag lite för mycket. Nu senast undrar jag över om människan någonsin kan bli nöjd och tillfreds. När är nog? När är tillräckligt? Under speciellt regniga dagar undrar jag över hur det hade varit att gå bredvid någon speciell under ett stort paraply. Regnet hade väl inte kunnat väta ner värmen och skenet där under?

Ikväll spekulerar jag lite över hur mitt liv kommer att se ut om fem år. Var är jag då någonstans? Vem är jag med? Hur är jag då? För mycket undran, ska lägga mig istället.

1 COMMENT(S):

Spännande ändå att plugga så länge och sen på något vis bli... KLAR. Man är ju aldrig klar-klar, men ändå en god bit på vägen. :))