Årets antagning är nu avslutad och det har återigen varit ett rekordår för de danska universiteten. Generellt har de danska universiteten upplevt ett oerhört ansökartryck, och det danska läkarprogrammet är inget undantag. Aldrig förr har betygssnitten varit lika hög som årets, för att bli antagen. Men ännu ligger de lägre än de för Sverige.
Antalet antagna studenter:
Köpenhamn: 556, varav 79 svenskar (14.2%)
Århus: 468, uppgift saknas
Odense: 315, varav 31 svenskar (10.0%)
Aalborg: 57, varav 7 svenskar (12.2%)
Betygssnitt för antagna (Kvot 1/Stand-by):
Köpenhamn: 10.8/10.5 motsv. (19.86/19.83)
Århus: 10.1/ 9.8 motsv. (19.79/19.75)
Odense: 10.0/ 9.9 motsv. (19.78/19.77)
Aalborg: 9.8/ 9.7 motsv. (19.75/19.73)
Visar de senaste inläggen med etiketten Guide till Läkarprogrammet .Visa äldre inlägg
Visar de senaste inläggen med etiketten Guide till Läkarprogrammet .Visa äldre inlägg
Kvot 2 MMI Odense: Antagningsår 2010
Published by
Steve
Comments (9)
Efter att ha svettats igenom MCQ-testet som hölls här i Odense förra månaden, är det dags för nästa steg i gallringen av de kommande 150 studenter till kvot 2-antagningen på Syddansk Universitet. Torsdagen den 20 maj 2010, kommer Multiple Mini Interviews (MMI) att hållas på Winsløwsparken, där cirka 300 studenter (utav de 1000 som skrev MCQ-testet) ska drillas.
Årets MCQ-test var på 95 frågor, som skulle avklaras på 2,5 timmar. Utifrån frustrationen på forumen, verkar det ha varit ytterst svårt att hinna med alla frågorna under den begränsade tiden. Det krävdes ett gränssnitt på 49 poäng på MCQ-testet för att kvalificera sig för MMI.
Förra året gjordes en grundlig genomgång av vad MMIs går ut på här. Vissa saker kan tålas att upprepas:
Generellt:
i. MMI-uttagningen består totalt av 7 stationer med 8 minuter på vardera att avklara den avsatta uppgiften. När klockan ringer är det dags att gå vidare, det är en helig regel. Bedömarna är inte tillåtna att diskutera uppgiften eller ge feedback.
ii. MMI har inte syftet att testa din kunskapsnivå inom ditt kommande karriärsval, utan det är snarare till för att bedöma din motivation, kognitiva förmåga, kommunikationsfärdighet, samarbetsförmåga, samt dina etiska överväganden.
iii. Det finns inga rätta eller felaktiga svar, utan det är din samlade prestation som avgör din poängsats på varje station. Att kunna argumentera väl för din ståndpunkt eller svar, även ifall det skulle råka vara 'fel', är viktigare än att kunna svara 'rätt' på frågorna.
iv. Som svensk ansökare är det ofrånkomligt att man möjligtvis tänker för mycket på språkbarriären, och är antingen skraj för att inte förstå eller inte bli förstådd. Är det något du inte förstår, fråga. Du är inte den första svensken som deltar i urvalet. Prata naturligt på svenska, som ju är ditt modersmål. Jag kan tycka att det ger bättre flyt än ifall man skulle försöka på någon svensk-danska som gör att du tappar tråden och blir extra nervös.
v. Glöm avklarade stationer och grubbla inte över eventuella tabbar som är begångna. Det kan du ägna dig åt på hemfärden till Sverige. Fokusera på kommande uppgifter!
Stationer:
På varje station finns instruktioner, och uppgiften som ska lösas inom utsatt tid. All bakgrundskunskap som krävs för att lösa uppgiften blir presenterad för dig. På varje station kan du uppnå maximala 7 poäng. Förra året krävdes 33 poäng av totalt 49 poäng för att bli antagen via kvot 2.
Förra årets stationer var följande:
Samarbetsförmåga: Station med två individer där de står med ryggen mot varandra. Den ena börjar med att ge den andra instruktioner på hur en dropp ska sättas upp, utifrån en bild som den förstnämnda har fått. Sedan blir det ombytta roller, som naturligtvis blir lättare eftersom den som nu får instruktioner redan har en bild i huvudet av hur det ska sitta.
Läsförmåga: Man får ett engelskt texthäfte på cirka 40 sidor, där man ska identifiera två relevanta texter för den gällande uppgiften och hinna läsa dem under 7 minuter, varefter man får cirka 3 minuter på sig att återberätta.
Motivation: Redogöra för din motivation att läsa medicin. Ett gyllene tillfälle att visa din bästa sida!
Diskussion av etik m.m.: En kort redogörelse och presentation av det aktuella ämnet finns till förfogande, innan diskussionen drar igång.
1. "Kosmetiska ingrepp företagna av privata kliniker"
2. "Akuta och kroniska sjukdomar"
3. "Cancerpatienters behandling i Danmark"
Förberedelse:
i. Få en inblick i vilka riktlinjer som generellt brukar gälla för de som ska bedöma din prestation. Detta dokument är inte specifikt för SDU, men jag antar att det är snarlika för den här typen av antagning. Ladda ner dokumentet här.
ii. Det är viktigare än tidigare att du nu blir vän med danskan. Försök lyssna så mycket som möjligt på danska, på exempelvis DR. Du kan lyssna online eller ladda ner podcasts från hemsidan.
Lycka till med era MMIs och jag håller tummarna! Hade varit roligt att få höra hur det har gått för er efteråt!
Årets MCQ-test var på 95 frågor, som skulle avklaras på 2,5 timmar. Utifrån frustrationen på forumen, verkar det ha varit ytterst svårt att hinna med alla frågorna under den begränsade tiden. Det krävdes ett gränssnitt på 49 poäng på MCQ-testet för att kvalificera sig för MMI.
Förra året gjordes en grundlig genomgång av vad MMIs går ut på här. Vissa saker kan tålas att upprepas:
Generellt:
i. MMI-uttagningen består totalt av 7 stationer med 8 minuter på vardera att avklara den avsatta uppgiften. När klockan ringer är det dags att gå vidare, det är en helig regel. Bedömarna är inte tillåtna att diskutera uppgiften eller ge feedback.
ii. MMI har inte syftet att testa din kunskapsnivå inom ditt kommande karriärsval, utan det är snarare till för att bedöma din motivation, kognitiva förmåga, kommunikationsfärdighet, samarbetsförmåga, samt dina etiska överväganden.
iii. Det finns inga rätta eller felaktiga svar, utan det är din samlade prestation som avgör din poängsats på varje station. Att kunna argumentera väl för din ståndpunkt eller svar, även ifall det skulle råka vara 'fel', är viktigare än att kunna svara 'rätt' på frågorna.
iv. Som svensk ansökare är det ofrånkomligt att man möjligtvis tänker för mycket på språkbarriären, och är antingen skraj för att inte förstå eller inte bli förstådd. Är det något du inte förstår, fråga. Du är inte den första svensken som deltar i urvalet. Prata naturligt på svenska, som ju är ditt modersmål. Jag kan tycka att det ger bättre flyt än ifall man skulle försöka på någon svensk-danska som gör att du tappar tråden och blir extra nervös.
v. Glöm avklarade stationer och grubbla inte över eventuella tabbar som är begångna. Det kan du ägna dig åt på hemfärden till Sverige. Fokusera på kommande uppgifter!
Stationer:
På varje station finns instruktioner, och uppgiften som ska lösas inom utsatt tid. All bakgrundskunskap som krävs för att lösa uppgiften blir presenterad för dig. På varje station kan du uppnå maximala 7 poäng. Förra året krävdes 33 poäng av totalt 49 poäng för att bli antagen via kvot 2.
Förra årets stationer var följande:
Samarbetsförmåga: Station med två individer där de står med ryggen mot varandra. Den ena börjar med att ge den andra instruktioner på hur en dropp ska sättas upp, utifrån en bild som den förstnämnda har fått. Sedan blir det ombytta roller, som naturligtvis blir lättare eftersom den som nu får instruktioner redan har en bild i huvudet av hur det ska sitta.
Läsförmåga: Man får ett engelskt texthäfte på cirka 40 sidor, där man ska identifiera två relevanta texter för den gällande uppgiften och hinna läsa dem under 7 minuter, varefter man får cirka 3 minuter på sig att återberätta.
Motivation: Redogöra för din motivation att läsa medicin. Ett gyllene tillfälle att visa din bästa sida!
Diskussion av etik m.m.: En kort redogörelse och presentation av det aktuella ämnet finns till förfogande, innan diskussionen drar igång.
1. "Kosmetiska ingrepp företagna av privata kliniker"
2. "Akuta och kroniska sjukdomar"
3. "Cancerpatienters behandling i Danmark"
Förberedelse:
i. Få en inblick i vilka riktlinjer som generellt brukar gälla för de som ska bedöma din prestation. Detta dokument är inte specifikt för SDU, men jag antar att det är snarlika för den här typen av antagning. Ladda ner dokumentet här.
ii. Det är viktigare än tidigare att du nu blir vän med danskan. Försök lyssna så mycket som möjligt på danska, på exempelvis DR. Du kan lyssna online eller ladda ner podcasts från hemsidan.
Lycka till med era MMIs och jag håller tummarna! Hade varit roligt att få höra hur det har gått för er efteråt!
Aalborg Universitet beviljas läkarutbildning
Published by
Steve
Comments (8)
Idag den 4 maj, en betydelsefull dag för landets många danskar då det är 65 år sedan Danmark befriades från tysk ockupation, godkände regeringen upprättandet av en fjärde läkarutbildning på Aalborg Universitet. Det betyder att det redan kommer att kunna antas 50 nya läkarstudenter till hösten 2010. Men det totala antalet studieplatser på läkarprogrammet på landets nu fyra universitet, kommer att förbli det samma.
De 50 platserna kommer att tas från de övriga universiteten; 21 från Köpenhamn Universitet, 17 från Aarhus Universitet och 12 från Syddansk Universitet. Något som bland andra Köpenhamn Universitets rektor Ralf Hemmingsen starkt motsätter sig. Han menar att: "Det virker helt uovervejet og langt uden for rimelighedens grænser i forhold til fornuftig administration af uddannelserne på landets universiteter." Hittills har Aalborg Universitet mottagit 281 ansökningar, varav över 70% är från kommande studenter i den nordjylländska regionen. Endast en enda svensk har funnit sig dit i år.
Det här är ett led i regeringens nya strategi om att stärka kompetensen i Danmarks ytterområden där Aalborg inräknas, beläget på Nordjylland. På grund av de starkt centraliserade sjukhusen i storstäderna, vill man lägga resurser på att öka beredskapen för att motverka en lägre överlevnadschans enbart för att man bor i ytterkanterna. Att utbilda läkare, bilda ett storsjukhus, samt successivt börja bedriva medicinsk forskning, hoppas man att Nordjylland ska bli en mer attraktiv region.
De 50 platserna kommer att tas från de övriga universiteten; 21 från Köpenhamn Universitet, 17 från Aarhus Universitet och 12 från Syddansk Universitet. Något som bland andra Köpenhamn Universitets rektor Ralf Hemmingsen starkt motsätter sig. Han menar att: "Det virker helt uovervejet og langt uden for rimelighedens grænser i forhold til fornuftig administration af uddannelserne på landets universiteter." Hittills har Aalborg Universitet mottagit 281 ansökningar, varav över 70% är från kommande studenter i den nordjylländska regionen. Endast en enda svensk har funnit sig dit i år.
Det här är ett led i regeringens nya strategi om att stärka kompetensen i Danmarks ytterområden där Aalborg inräknas, beläget på Nordjylland. På grund av de starkt centraliserade sjukhusen i storstäderna, vill man lägga resurser på att öka beredskapen för att motverka en lägre överlevnadschans enbart för att man bor i ytterkanterna. Att utbilda läkare, bilda ett storsjukhus, samt successivt börja bedriva medicinsk forskning, hoppas man att Nordjylland ska bli en mer attraktiv region.
Aalborg Universitet.
Kvot 2 MCQ-test - Antagningsår 2010
Published by
Steve
Comments (15)
Det är återigen dags för SDUs antagning av kommande läkarstudenter via kvot 2, här i Odense den kommande helgen den 24 april. Alla ansökare som har ett snitt på mer än 14,9 kallas till MCQ-testet. Det sker icke genom konventionell brevväxling, utan via optagelsesselvbetjeningen, till vilken användarnamn och lösenord har sänts ut till samtliga ansökare. Håll er uppdaterade!
Provet omfattar cirka 100 multiple choice frågor, som ska avverkas på 2,5 timmar. SDUs hemsida påtalar att provet på inget sätt ska testa ämnesspecifika kunskaper, utan snarare en 'kvantitativ, kritisk och språklig resonemang'. Exempel på provfrågor finns på SDUs hemsida via följande länk. Tidigare år har jag omtalat MCQ-provet här. Förra året krävdes 44 poäng för att kunna komma vidare till nästa steg i urvalet, Multiple Mini Interviews som hålls den 20 maj 2010. Det är tillåtet att medtaga dansk/svensk-ordbok, vilket varmt rekommenderas!
Ifall man väljer att inte närvara vid provet kommer ens ansökan inte att fortsätta behandlas i kvot 2, utan enbart i kvot 1 efter sista ansökningsdatumet för kvot 1, den 5 juli 2010.
________
Vad gäller transporten till Odense har jag redan fått flera förfrågningar om förslag på bästa sätt:
Danmarks flygrum är på nuvarande tidspunkt helt och hållet stängd, och prognosen för resten av veckan är högst osäker. Flyg till Sturup är likaså helt inställda. Därför är det omöjligt att ta flyget till Kastrup (från Arlanda).
Jag rekommenderar därför att folk, om inte redan, snarast möjligt förköper biljetter till Malmö C för att inte riskera att bli utan, ifall tågkaos utbryter igen när/om Arlanda m.fl. stänger efter att Eyjafjallajökull har spottat ut ännu mer aska.
Fortsätt med Öresundstågen till Köpenhamns Hovedbangård, varefter InterCity- eller Lyntoget tas vidare mot Odense st. Biljetter (’Orange’ = billigare) kan förköpas på www.dsb.dk, eller köpas på plats i DSBs biljettautomater. Sistnämnda alternativ kan däremot kosta mer än dubbelt så mycket.
Vidare transport från Odense station till Universitet sker smidigast med buss nummer 40 eller 41. Virtuell körplan finns här. Var ute i god tid då du förmodligen inte är ensam om att försöka ta dig ut till Universitetet. Får du väldigt bråttom, ring en taxi vettja! (+45-66154415 alt. +45-66122712)
All lycka till på lördag!
Provet omfattar cirka 100 multiple choice frågor, som ska avverkas på 2,5 timmar. SDUs hemsida påtalar att provet på inget sätt ska testa ämnesspecifika kunskaper, utan snarare en 'kvantitativ, kritisk och språklig resonemang'. Exempel på provfrågor finns på SDUs hemsida via följande länk. Tidigare år har jag omtalat MCQ-provet här. Förra året krävdes 44 poäng för att kunna komma vidare till nästa steg i urvalet, Multiple Mini Interviews som hålls den 20 maj 2010. Det är tillåtet att medtaga dansk/svensk-ordbok, vilket varmt rekommenderas!
Ifall man väljer att inte närvara vid provet kommer ens ansökan inte att fortsätta behandlas i kvot 2, utan enbart i kvot 1 efter sista ansökningsdatumet för kvot 1, den 5 juli 2010.
________
Vad gäller transporten till Odense har jag redan fått flera förfrågningar om förslag på bästa sätt:
Danmarks flygrum är på nuvarande tidspunkt helt och hållet stängd, och prognosen för resten av veckan är högst osäker. Flyg till Sturup är likaså helt inställda. Därför är det omöjligt att ta flyget till Kastrup (från Arlanda).
Jag rekommenderar därför att folk, om inte redan, snarast möjligt förköper biljetter till Malmö C för att inte riskera att bli utan, ifall tågkaos utbryter igen när/om Arlanda m.fl. stänger efter att Eyjafjallajökull har spottat ut ännu mer aska.
Fortsätt med Öresundstågen till Köpenhamns Hovedbangård, varefter InterCity- eller Lyntoget tas vidare mot Odense st. Biljetter (’Orange’ = billigare) kan förköpas på www.dsb.dk, eller köpas på plats i DSBs biljettautomater. Sistnämnda alternativ kan däremot kosta mer än dubbelt så mycket.Vidare transport från Odense station till Universitet sker smidigast med buss nummer 40 eller 41. Virtuell körplan finns här. Var ute i god tid då du förmodligen inte är ensam om att försöka ta dig ut till Universitetet. Får du väldigt bråttom, ring en taxi vettja! (+45-66154415 alt. +45-66122712)
All lycka till på lördag!
Gissa vilka!
Ansökan till Läkarprogrammet i Danmark - 2010
Published by
Steve
Comments (103)
Återigen dags att sända in några buntar papper som förhoppningsvis kommer att förändra ditt liv från och med i år. En chans att få utbildas till det som Du alltid har drömt om, en möjlighet att få arbeta inom ett dynamiskt yrkesfält, och förhoppningsvis början på de mest utmanande och bästa åren i ditt liv.
Förra årets antagning till de danska universiteten hade en markant ökning i antalet sökande sedan många år tillbaka. Därav låg betygssnitten för att bli antagen betydligt högre än vad de gjorde för 2008. Möjligtvis en kombinerad effekt av lågkonjunkturen samt den då nyinförda bonusregeln som många studenter kunde tillgodoräkna sig. Min personliga gissning är att snittet kommer sjunka en aning i år, som en skrämseleffekt av de höga betygssnitten. Därför vill jag uppmana alla dem som tvekar på om de har tillräckliga betyg att söka! Ni har inget att förlora på det, och kvot 2-antagning erbjuder alternativa vägar förbi betygsträsket!
Gränssnitt för 2009s antagning: (Kvot 1/Standby)
Köpenhamn 10,3/9,8 (19,81/19,76 svensk skala)
Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63)
Odense 9,6/9,4 (19,72/19,66)
Omräkningstabell mellan svenska och danska betyg: (riktlinjer)
Svenska betyg - 7-trinsskala
19.00 - 8.5 19.83 - 10.5
19.46 - 9.0 19.85 - 10.7
19.67 - 9.5 19.89 - 11.2
19.78 - 10.0 19.94 - 11.4
19.81 - 10.3 19.99 - 11.9
För fullständig lista gå in på Cirius.dk, välj -Sverige- i listan, klicka vidare till -Karakter-.
Särskild behörighet: (danska kurser vs. svenska)
För att uppfylla dansk kurs:
- dansk A krävs svensk kurs svenska B
- matematik A krävs svensk kurs matematik E
- engelsk B krävs svensk kurs engelska B
- kemi B krävs svensk kurs kemi B
- fysik B krävs svensk kurs fysik A
Bonusregeln och Dispens från 2-års regeln:
Sedan förra året är det möjligt för samtliga ansökare att multiplicera sitt betygssnitt med 1.08, ifall man uppfyller kravet på att ha avslutat sin gymnasieutbildning under de senaste två åren (2008-2010), räknat från ansökningstillfället. För svenska ansökare ska man ha omvandlat sitt svenska betygssnitt till det danska, innan man multiplicerar det senare med 1.08. Detta sker automatiskt och man ska själv inte utföra några beräkningar på ansökningsblanketterna. Har man tagit studenten inom två år får man automatiskt tillgodoräknat sig den extra bonusen.
En del förvirring har rått kring rutan där man kryssar i för "Jeg har eksamen fra 2007 og søger dispensation fra 2 års reglen". Det innebär att ifall man tog studenten tidigare än två år sedan, det vill säga vad som egentligen gäller för bonusregeln, kan man ansöka om dispens ifall man har giltiga skäl med upp till fyra år extra. Det omfattar ifall man har gjort värnplikten, deltagit i försvarets internationella uppdrag, adoption eller förlossning, sjukdom, samt passning av sjuka anhöriga. Ruta 6 kryssas enbart i ifall man söker dispens från 2 årsregeln och enbart i det fallet. Alla andra får bonus automatiskt!
Översikt:
i. Det finns sammanlagt fem olika sorters blanketter i KOT-katalogen. (Katalogen kan fås hos olika studievägledare, eller laddas ner från Optagelse.dk med vägledning på danska.) För svenska ansökare ska ansökan vara hos universiteten senast den 15 mars 2010 klockan 12.00. Var ute i god tid!
ii. Prioriteringsskemaet ska endast utfyllas en gång och sändas till din första prioritering.
iii. Ett ansøgningsskema ska sändas till varje universitet som du söker till, tillsammans med nödvändig dokumentation och betyg. Totalt ska tre set blanketter fyllas i, där varje set sänds till respektive universitet.
iv. Ifall du ångrar ditt val av första prioritering, kan du fram till den 5 juli 2010 sända in ett ændringsprioriteringsskema till ditt nya förstahandsval.
v. För ansökare till kvot 2, finns arbejdsgivererklæringer för dokumentering av relevant arbetslivserfarenhet.
vi. En fuldmagtsblanket ifylles ifall en annan person ska söka å dina vägnar.
vii. Varje bunt med blanketter med bilaga sänds i A4-kuvert till respektive universitet. Märk alla bilagor med CPR-nummer! Eventuell komplettering av dokumenteringen sker senast den 5 juli 2010.
viii. Den 30 juli 2010 kommer Du få svar på hur det har gått.
Universiteten:
i. Syddansk Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 17115.
Universitetet är det enda som bedriver antagningsprov med efterföljande intervjuer för kommande studenter, där cirka 50% av platserna (totalt 300) tillsätts via proven och intervjuerna. Tidigare inlägg som behandlar Multiple Choice Question-provet kan läsas här, samt om Multiple Mini Interviews här. Alla ansökare med ett betygssnitt på cirka 6.0 (14.9) kallas till provet som sker här i Odense den 24 april 2010. Kallelse sker via selvbetjening på nätet, håll ett öga på det! (Inloggning och lösenord skickas hem till er.) Kommande studenter som ännu ej har fått sina slutbetyg ska komma ihåg att sända med sina preliminära betyg, som ligger till grund för kallelsen.
Läs om de specifika antagningskraven på universitetets hemsida här.
Ansökan sänds till:
Syddansk Universitet
Studiekontoret, "KOT"
Campusvej 55
5230 Odense M
Danmark
Mer information: +45-65501051. Email: studenterservice@sdu.dk
ii. Københavns Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 10110.
Universitet är det enda som kräver ett personligt brev, motiveret ansøgning, från ansökare till kvot 2-antagningen. Blanketten kan skrivas ut från univ. hemsida här. I länken finns förutom blanketten även närmare upplysningar om vad som ska anföras i din motivering och vad som inte ska finnas med! Cirka 10% av platserna tillsätts via kvot 2-antagning. Observera att förutom motiveret ansøgning ska även ett CV bifogas din ansökan. Kvitteringsbrev för kvot 2-ansökan mottas i mitten av april.
Läs om de specifika kraven här.
Ansökan sänds till:
Københavns Universitet
Nørregade 10, Postboks 2054
1017 København K
Danmark
Mer information: +45-33141536. Email: sa-info@adm.ku.dk
iii. Aarhus Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 22010.
Det universitet vars antagning påminner mest om Sveriges. Kvot 1-antagning sker via slutbetyget, där upplästa betyg inte räknas med, och kvot 2-antagningen går efter en helhetsbedömning av studentens samtliga meriter.
Läs om de specifika kraven här.
Ansökan sänds till:
Aarhus Universitet
Studieforvaltningen
Fredrik Nielsens vej 5, postboks 888
8100 Århus C
Danmark
Mer information: +45-89421025. Email: stuf@au.dk
Utfyllning av ansökningsblankett: (Nr hänvisar till resp. fält)
1. Personliga upplysningar. CPR-nr skrivs i omvänd ordning, ddmmåå. Som svensk skrivs ditt förnamns första två bokstäver, efterföljt av första bokstaven i efternamnet, samt en "1" om du är en man och "2" för en kvinna.
2. Medborgarskap. Kryssa i "andet", SE, Sverige.
3. För respektive univ. ifylls de uppgifter som gäller. Standby-rutan kryssas ifall du önskar stå i kö för en eventuell plats, standby, till universitetet än att prövas till lägre prioriteringar. Yngre studenter börjar som regel på våren (vinter), medan äldre börjar till hösten (sommer). Om du föredrar vinterstart kryssar du i rutan.
4. Studenter som har ett "tilsagn" från tidigare år, efter att de har fått en standby-plats (reservplats) men ej fått påbörja sin utbildning, kryssar i rutan under A och bifogar tilsagnsskrivelsen, vilket garanterar en studieplats under pågående ansökan. Övriga kryssar i under D. udenlandsk adg, och specificerar program och examensår.
5. Ev tidigare kandidatutbildning.
Övrigt:
i. Det står ingenstans att kopior av intyg och betyg ska vidimeras. Men för säkerhets skull kanske det bör göras i alla fall. Märk alla bilagor med CPR-nummer!
ii. Kontrollera allting noggrant innan ansökningarna sänds iväg. Jag reserverar mig för eventuella skrivfel o. dyl.
iii. Sök bostad samtidigt.
Köpenhamn: http://www.ciu.dk
http://www.kollegierneskontor.dk
Odense: http://www.studiebolig-odense.dk
Har bostadsgaranti! För mer information läs på deras hemsida.
Århus: http://www.ungdomsboligaarhus.dk
http://www.kollegiekontoret.dk
Betalsidor: http://www.boligportal.dk
http://www.lejebolig.dk
Det är allt från mig för denna gång. Stort lycka till med Er ansökan! Kanske möts vi i korridorerna inom en snar framtid, vem vet.
Förra årets antagning till de danska universiteten hade en markant ökning i antalet sökande sedan många år tillbaka. Därav låg betygssnitten för att bli antagen betydligt högre än vad de gjorde för 2008. Möjligtvis en kombinerad effekt av lågkonjunkturen samt den då nyinförda bonusregeln som många studenter kunde tillgodoräkna sig. Min personliga gissning är att snittet kommer sjunka en aning i år, som en skrämseleffekt av de höga betygssnitten. Därför vill jag uppmana alla dem som tvekar på om de har tillräckliga betyg att söka! Ni har inget att förlora på det, och kvot 2-antagning erbjuder alternativa vägar förbi betygsträsket!
Gränssnitt för 2009s antagning: (Kvot 1/Standby)
Köpenhamn 10,3/9,8 (19,81/19,76 svensk skala)
Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63)
Odense 9,6/9,4 (19,72/19,66)
Omräkningstabell mellan svenska och danska betyg: (riktlinjer)
Svenska betyg - 7-trinsskala
19.00 - 8.5 19.83 - 10.5
19.46 - 9.0 19.85 - 10.7
19.67 - 9.5 19.89 - 11.2
19.78 - 10.0 19.94 - 11.4
19.81 - 10.3 19.99 - 11.9
För fullständig lista gå in på Cirius.dk, välj -Sverige- i listan, klicka vidare till -Karakter-.
Särskild behörighet: (danska kurser vs. svenska)
För att uppfylla dansk kurs:
- dansk A krävs svensk kurs svenska B
- matematik A krävs svensk kurs matematik E
- engelsk B krävs svensk kurs engelska B
- kemi B krävs svensk kurs kemi B
- fysik B krävs svensk kurs fysik A
Bonusregeln och Dispens från 2-års regeln:
Sedan förra året är det möjligt för samtliga ansökare att multiplicera sitt betygssnitt med 1.08, ifall man uppfyller kravet på att ha avslutat sin gymnasieutbildning under de senaste två åren (2008-2010), räknat från ansökningstillfället. För svenska ansökare ska man ha omvandlat sitt svenska betygssnitt till det danska, innan man multiplicerar det senare med 1.08. Detta sker automatiskt och man ska själv inte utföra några beräkningar på ansökningsblanketterna. Har man tagit studenten inom två år får man automatiskt tillgodoräknat sig den extra bonusen.
En del förvirring har rått kring rutan där man kryssar i för "Jeg har eksamen fra 2007 og søger dispensation fra 2 års reglen". Det innebär att ifall man tog studenten tidigare än två år sedan, det vill säga vad som egentligen gäller för bonusregeln, kan man ansöka om dispens ifall man har giltiga skäl med upp till fyra år extra. Det omfattar ifall man har gjort värnplikten, deltagit i försvarets internationella uppdrag, adoption eller förlossning, sjukdom, samt passning av sjuka anhöriga. Ruta 6 kryssas enbart i ifall man söker dispens från 2 årsregeln och enbart i det fallet. Alla andra får bonus automatiskt!
Översikt:
i. Det finns sammanlagt fem olika sorters blanketter i KOT-katalogen. (Katalogen kan fås hos olika studievägledare, eller laddas ner från Optagelse.dk med vägledning på danska.) För svenska ansökare ska ansökan vara hos universiteten senast den 15 mars 2010 klockan 12.00. Var ute i god tid!
ii. Prioriteringsskemaet ska endast utfyllas en gång och sändas till din första prioritering.
iii. Ett ansøgningsskema ska sändas till varje universitet som du söker till, tillsammans med nödvändig dokumentation och betyg. Totalt ska tre set blanketter fyllas i, där varje set sänds till respektive universitet.
iv. Ifall du ångrar ditt val av första prioritering, kan du fram till den 5 juli 2010 sända in ett ændringsprioriteringsskema till ditt nya förstahandsval.
v. För ansökare till kvot 2, finns arbejdsgivererklæringer för dokumentering av relevant arbetslivserfarenhet.
vi. En fuldmagtsblanket ifylles ifall en annan person ska söka å dina vägnar.
vii. Varje bunt med blanketter med bilaga sänds i A4-kuvert till respektive universitet. Märk alla bilagor med CPR-nummer! Eventuell komplettering av dokumenteringen sker senast den 5 juli 2010.
viii. Den 30 juli 2010 kommer Du få svar på hur det har gått.
Universiteten:
i. Syddansk Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 17115.
Universitetet är det enda som bedriver antagningsprov med efterföljande intervjuer för kommande studenter, där cirka 50% av platserna (totalt 300) tillsätts via proven och intervjuerna. Tidigare inlägg som behandlar Multiple Choice Question-provet kan läsas här, samt om Multiple Mini Interviews här. Alla ansökare med ett betygssnitt på cirka 6.0 (14.9) kallas till provet som sker här i Odense den 24 april 2010. Kallelse sker via selvbetjening på nätet, håll ett öga på det! (Inloggning och lösenord skickas hem till er.) Kommande studenter som ännu ej har fått sina slutbetyg ska komma ihåg att sända med sina preliminära betyg, som ligger till grund för kallelsen.
Läs om de specifika antagningskraven på universitetets hemsida här.
Ansökan sänds till:
Syddansk Universitet
Studiekontoret, "KOT"
Campusvej 55
5230 Odense M
Danmark
Mer information: +45-65501051. Email: studenterservice@sdu.dk
ii. Københavns Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 10110.
Universitet är det enda som kräver ett personligt brev, motiveret ansøgning, från ansökare till kvot 2-antagningen. Blanketten kan skrivas ut från univ. hemsida här. I länken finns förutom blanketten även närmare upplysningar om vad som ska anföras i din motivering och vad som inte ska finnas med! Cirka 10% av platserna tillsätts via kvot 2-antagning. Observera att förutom motiveret ansøgning ska även ett CV bifogas din ansökan. Kvitteringsbrev för kvot 2-ansökan mottas i mitten av april.
Läs om de specifika kraven här.
Ansökan sänds till:
Københavns Universitet
Nørregade 10, Postboks 2054
1017 København K
Danmark
Mer information: +45-33141536. Email: sa-info@adm.ku.dk
iii. Aarhus Universitet. Lægevidenskab, optagelsesnr: 22010.
Det universitet vars antagning påminner mest om Sveriges. Kvot 1-antagning sker via slutbetyget, där upplästa betyg inte räknas med, och kvot 2-antagningen går efter en helhetsbedömning av studentens samtliga meriter.
Läs om de specifika kraven här.
Ansökan sänds till:
Aarhus Universitet
Studieforvaltningen
Fredrik Nielsens vej 5, postboks 888
8100 Århus C
Danmark
Mer information: +45-89421025. Email: stuf@au.dk
Utfyllning av ansökningsblankett: (Nr hänvisar till resp. fält)
1. Personliga upplysningar. CPR-nr skrivs i omvänd ordning, ddmmåå. Som svensk skrivs ditt förnamns första två bokstäver, efterföljt av första bokstaven i efternamnet, samt en "1" om du är en man och "2" för en kvinna.
2. Medborgarskap. Kryssa i "andet", SE, Sverige.
3. För respektive univ. ifylls de uppgifter som gäller. Standby-rutan kryssas ifall du önskar stå i kö för en eventuell plats, standby, till universitetet än att prövas till lägre prioriteringar. Yngre studenter börjar som regel på våren (vinter), medan äldre börjar till hösten (sommer). Om du föredrar vinterstart kryssar du i rutan.
4. Studenter som har ett "tilsagn" från tidigare år, efter att de har fått en standby-plats (reservplats) men ej fått påbörja sin utbildning, kryssar i rutan under A och bifogar tilsagnsskrivelsen, vilket garanterar en studieplats under pågående ansökan. Övriga kryssar i under D. udenlandsk adg, och specificerar program och examensår.
5. Ev tidigare kandidatutbildning.
6. Bonusregeln. Kryssas i endast vid ansökan om dispens från 2-årsregeln. (se ovan)
7. Ev pågående komplettering, kryssa då i översta rutan.
8. Prioritering som ifylls i med samma kronologisk ordning som på prioriteringsskemaet.
9. Kurser eller utbildning på eftergymnasial nivå.
10. Godkända kurser förutom studentexamen. Exempelvis eventuella kompletteringar för att särskild behörighet. Angiv typ, kurs, nivå, betyg, samt datum för när du blev klar eller förväntas bli klar med kursen (-erna).
11. Arbetslivserfarenhet, praktik, värnplikt.
12. Övriga aktiviteter såsom ex. ledarverksamhet m.m.
13-14. Högskole- och utlandsutbyten.
Övrigt:
i. Det står ingenstans att kopior av intyg och betyg ska vidimeras. Men för säkerhets skull kanske det bör göras i alla fall. Märk alla bilagor med CPR-nummer!
ii. Kontrollera allting noggrant innan ansökningarna sänds iväg. Jag reserverar mig för eventuella skrivfel o. dyl.
iii. Sök bostad samtidigt.
Köpenhamn: http://www.ciu.dk
http://www.kollegierneskontor.dk
Odense: http://www.studiebolig-odense.dk
Har bostadsgaranti! För mer information läs på deras hemsida.
Århus: http://www.ungdomsboligaarhus.dk
http://www.kollegiekontoret.dk
Betalsidor: http://www.boligportal.dk
http://www.lejebolig.dk
Det är allt från mig för denna gång. Stort lycka till med Er ansökan! Kanske möts vi i korridorerna inom en snar framtid, vem vet.
Prioriteringsblankett.
Ansökningsblankett sid 1.
Ansökningsblankett sid 2.
Senast uppdaterat: 4 mars 2010
Uppdatering - Antagningskrav 2010
Published by
Steve
Comments (16)
Efter en artig förfrågan har Syddansk Universitet nu uppdaterat sin hemsida angående antagningskraven för nordiska ansökare. Kraven som kommer att gälla för 2010 har jag uppsummerat sedan tidigare här.
Till skillnad från vad jag tidigare har skrivit, motsvarar den danska kursen 'Engelsk B' fortfarande 'Engelska B' i det svenska systemet (och inte Engelska C). De övriga kursnivåer står fast. Ladda ner dokumentet för samtliga kursnivåer från SDU's hemsida här.
Läs mer om Syddansk Universitets antagningsprocess för Medicin här, samt de särskilda antagningskraven för nordiska ansökare här.
Till skillnad från vad jag tidigare har skrivit, motsvarar den danska kursen 'Engelsk B' fortfarande 'Engelska B' i det svenska systemet (och inte Engelska C). De övriga kursnivåer står fast. Ladda ner dokumentet för samtliga kursnivåer från SDU's hemsida här.
Läs mer om Syddansk Universitets antagningsprocess för Medicin här, samt de särskilda antagningskraven för nordiska ansökare här.
Medicin - Antagning 2010
Published by
Steve
Comments (20)
Det är ännu lite för tidigt att lämna in ansökningsblanketter för antagningen till det danska läkarprogrammet 2010, men det är viktigt att du tänker på vilka extra kurser du väljer. Verkligheten är sådan att kraven höjs i Danmark, gott folk. Om det beror på att de svenska läromålen har sänkts eller om det från politiskt håll i Danmark vill utestänga fler svenskar på ett diskret sätt, låter jag vara osagt.
Om någon har missat det, kan man utbilda sig till läkare på tre ställen här i Danmark: Köpenhamn, Odense, och Århus. Betygssnitten för antagningen 2009 var följande (kvot 1/stand by):
Köpenhamn 10,3/9,8 (19,81/19,76 svensk skala)
Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63)
Odense 9,6/9,4 (19,72/19,65)
Det är fortfarande lite oklart vilka kursnivåer som kommer krävas av en svensk ansökare till antagningen under 2010 om man frågar universiteten, eftersom det fastställs av den statliga myndigheten Cirius. Men som det ser ut nu, höjs antagningskraven i vissa ämnen:
Specifika antagningskrav till 2010s antagning:
Dansk A motsvarar Svenska B
Matematik A motsvarar Matematik E
Engelsk B motsvarar Engelska B (Eng C till 2011)
Kemi B motsvarar Kemi B
Fysik B motsvarar Fysik A
Nu hinner ni kanske välja till något extra ämne som exempelvis Engelska C till våren, och slippa vänta ett extra år innan ni uppfyller kraven för antagning till läkarprogrammet i Danmark.
Det är allt för denna gång gott folk, nästa inlägg om antagningen kommer när det närmar sig februari.
Om någon har missat det, kan man utbilda sig till läkare på tre ställen här i Danmark: Köpenhamn, Odense, och Århus. Betygssnitten för antagningen 2009 var följande (kvot 1/stand by):
Köpenhamn 10,3/9,8 (19,81/19,76 svensk skala)
Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63)
Odense 9,6/9,4 (19,72/19,65)
Det är fortfarande lite oklart vilka kursnivåer som kommer krävas av en svensk ansökare till antagningen under 2010 om man frågar universiteten, eftersom det fastställs av den statliga myndigheten Cirius. Men som det ser ut nu, höjs antagningskraven i vissa ämnen:
Specifika antagningskrav till 2010s antagning:
Dansk A motsvarar Svenska B
Matematik A motsvarar Matematik E
Engelsk B motsvarar Engelska B (Eng C till 2011)
Kemi B motsvarar Kemi B
Fysik B motsvarar Fysik A
Nu hinner ni kanske välja till något extra ämne som exempelvis Engelska C till våren, och slippa vänta ett extra år innan ni uppfyller kraven för antagning till läkarprogrammet i Danmark.
Det är allt för denna gång gott folk, nästa inlägg om antagningen kommer när det närmar sig februari.
Hämtat från Cirius-online.dk
Antagningen till läkarprogrammet i Danmark 2009
Published by
Steve
Comments (19)
Grattis till alla som har blivit erbjuden en studieplats i årets antagning till läkarprogrammet i Danmark! Trots de många ändrade och framför allt försvårade regler för svenskar som söker sig till de danska lärosätena, har antalet antagna svenskar återgått till de ursprungliga nivåerna innan alla reglerna infördes.
Det har varit ett rekordår för samtliga universitet vad gäller antalet ansökare och ansökningstrycket har varit enormt. Århus har upplevt en ökning med 100% till läkarutbildningen, Köpenhamn har haft en ökning med 66% och i Odense har det stigit med 37%. Mest populärt är fortsatt utbildningen i Köpenhamn.
Denna rekordhöga ansökningsstorm kan bero på att lågkonjunkturen står för våra dörrar och man väljer att satsa på studier, men jag tvivlar på att detta argument är så giltigt för läkarprogrammet. Snarare vill jag påstå att det beror på årets införda bonusregel där man får lov att multiplicera ens betygssnitt med 1,08 ifall man har avslutat gymnasiet inom de närmaste två åren. Ytterligare en viktig faktor är de generellt låga antagningspoängen till läkarutbildningarna från förra året, som har gett många danskar som svenskar förhoppningar om att bli antagna.
Årets poängsnitt ligger betydligt högre än förra året. I Köpenhamn (kvot 1/stand by) 10,3/9,8 (19,81/19,76 i svensk skala), Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63), och slutligen Odense 9,6/9,4 (19,72/19,65). Jämför med fjolårets här.
Men antalet svenskar som har antagits, ses inte med blida ögon i Danmark. Att totalt 229 svenskar har antagits utav de 1404 tillgängliga platser, 98 i Köpenhamn, 74 i Århus och 57 i Odense, har återigen väckt debatten om ifall man ska införa tjänsteplikt för nyutbildade läkare i Danmark på hela sju år. Det är givetvis ett väldigt kontroversiellt förslag, men jag får hålla med i resonemanget som ligger bakom. Det är ohållbart att Danmark, som har en befolkning på drygt halvdelen av Sveriges, låter mer än 20% av sina studieplatser fyllas med svenskar, norrmän och islänningar, som efter avslutad utbildning åker tillbaka till sitt hemland.
Det ska även uppmärksammas att Danmark har fler antalet studieplatser till läkarutbildningen årligen, än vad Sverige har med sina blygsamma 1306 platser. Det ska inte uteslutas att det är en medveten strategi från de svenska politikerna som väljer att låta studenterna själva finansiera sina läkarstudier i de östeuropeiska länderna med studielån, eller åka till Danmark och utbilda sig gratis. På så vis sparar de skattepengar, men kan samtidigt räkna med att det kommer finnas nyutbildade läkare tillgängliga, som med största sannolikhet lär återvända till Sverige efter avslutade studier.
För er som har fått positiva besked från universiteten väntar nu allt som ska ordnas och fixas innan er avfärd till en ny stad, ett nytt land. Jag vill tipsa om den checklistan som jag själv använde, samt ytterligare tips som jag skrivit ner sen tidigare. Lycka till med flytten och jag hoppas att ni trivs i ert nya studieland!
___________
Nyhetsflödet:
Svenskere rejser langt for at blive læge.
Svenskere invaderer lægestudiet.
Fortsat mange svenskere på lægestudiet.
Igen mange svenskere på medicinstudiet.
Nationalistparti vill stoppa läkarstudenter från Sverige.
Det har varit ett rekordår för samtliga universitet vad gäller antalet ansökare och ansökningstrycket har varit enormt. Århus har upplevt en ökning med 100% till läkarutbildningen, Köpenhamn har haft en ökning med 66% och i Odense har det stigit med 37%. Mest populärt är fortsatt utbildningen i Köpenhamn.
Denna rekordhöga ansökningsstorm kan bero på att lågkonjunkturen står för våra dörrar och man väljer att satsa på studier, men jag tvivlar på att detta argument är så giltigt för läkarprogrammet. Snarare vill jag påstå att det beror på årets införda bonusregel där man får lov att multiplicera ens betygssnitt med 1,08 ifall man har avslutat gymnasiet inom de närmaste två åren. Ytterligare en viktig faktor är de generellt låga antagningspoängen till läkarutbildningarna från förra året, som har gett många danskar som svenskar förhoppningar om att bli antagna.
Årets poängsnitt ligger betydligt högre än förra året. I Köpenhamn (kvot 1/stand by) 10,3/9,8 (19,81/19,76 i svensk skala), Århus 9,7/9,3 (19,74/19,63), och slutligen Odense 9,6/9,4 (19,72/19,65). Jämför med fjolårets här.
Men antalet svenskar som har antagits, ses inte med blida ögon i Danmark. Att totalt 229 svenskar har antagits utav de 1404 tillgängliga platser, 98 i Köpenhamn, 74 i Århus och 57 i Odense, har återigen väckt debatten om ifall man ska införa tjänsteplikt för nyutbildade läkare i Danmark på hela sju år. Det är givetvis ett väldigt kontroversiellt förslag, men jag får hålla med i resonemanget som ligger bakom. Det är ohållbart att Danmark, som har en befolkning på drygt halvdelen av Sveriges, låter mer än 20% av sina studieplatser fyllas med svenskar, norrmän och islänningar, som efter avslutad utbildning åker tillbaka till sitt hemland.
Det ska även uppmärksammas att Danmark har fler antalet studieplatser till läkarutbildningen årligen, än vad Sverige har med sina blygsamma 1306 platser. Det ska inte uteslutas att det är en medveten strategi från de svenska politikerna som väljer att låta studenterna själva finansiera sina läkarstudier i de östeuropeiska länderna med studielån, eller åka till Danmark och utbilda sig gratis. På så vis sparar de skattepengar, men kan samtidigt räkna med att det kommer finnas nyutbildade läkare tillgängliga, som med största sannolikhet lär återvända till Sverige efter avslutade studier.
För er som har fått positiva besked från universiteten väntar nu allt som ska ordnas och fixas innan er avfärd till en ny stad, ett nytt land. Jag vill tipsa om den checklistan som jag själv använde, samt ytterligare tips som jag skrivit ner sen tidigare. Lycka till med flytten och jag hoppas att ni trivs i ert nya studieland!
___________
Nyhetsflödet:
Svenskere rejser langt for at blive læge.
Svenskere invaderer lægestudiet.
Fortsat mange svenskere på lægestudiet.
Igen mange svenskere på medicinstudiet.
Nationalistparti vill stoppa läkarstudenter från Sverige.
Antagning till Läkarprogrammet i Odense. Delmoment II: Multiple Mini Interviews (MMI)
Published by
Steve
Comments (13)
Har fått en del frågor angående de s.k. Multiple Mini Interviews (MMI) som kommer att hållas här i Odense den 28 maj 2009. De kommande studenter som klarade av MCQ-provet med tillräckliga poäng tidigare denna månad, är nu inbjudna till MMI. Bra jobbat!
Eftersom jag inte har deltagit i MMI, har jag rådfrågat två vänner, Rasha och Aida (R&A), som deltog i pilotomgången som avhölls förra året, och fått fram lite information som jag hoppas kan lugna er en aning, ge er inblick i processen, samt förbereda er lite grann inför den 28 maj. Då det som sagt var ett pilotförsök är det enbart vägledande och inget definitivt. Se det som riktlinjer på vad för slags scenarier som kan vänta er, och inte något som absolut kommer att dyka upp. Det förändras från år till år, och är inget som offentliggörs.
Generellt:
Tack till:
---
................Aida..............................................Rasha
.......Civil status: Single............................Civil status: Single
.....Advice: "Be gorgeous!"..............Advice: "Distinguish yourself!"
Eftersom jag inte har deltagit i MMI, har jag rådfrågat två vänner, Rasha och Aida (R&A), som deltog i pilotomgången som avhölls förra året, och fått fram lite information som jag hoppas kan lugna er en aning, ge er inblick i processen, samt förbereda er lite grann inför den 28 maj. Då det som sagt var ett pilotförsök är det enbart vägledande och inget definitivt. Se det som riktlinjer på vad för slags scenarier som kan vänta er, och inte något som absolut kommer att dyka upp. Det förändras från år till år, och är inget som offentliggörs.
Generellt:
- Provet omfattar 7 stationer à ca 8 minuter, som ska testa de kommande studenternas motivation, kognitiva förmåga, kommunikation och etik, samt personlig integritet och samarbetsförmåga. [1]
- R&A upplevde hela processen som väldigt tidspressat, då man har ca 2 minuter att läsa instruktioner utanför intervjurummet om vad varje station går ut på, innan en klocka ringer varefter man har 8 minuter på sig att prestera för den som bedömer dig. När klockan så ringer igen går man vidare till nästa station.
- Att som svensk deltaga i en dansk intagningsprocess är extra nervöst p.g.a. språkhinder, men var kall i sinnet och försök resonera och diskutera lugnt och tydligt på svenska. Bedömarna är vana vid svenska och försöker i sin tur tala tydlig danska, men fråga alltid ifall du inte förstår och de kan omformulera sin fråga till dig. Jag är medveten om att det är frustrerande ifall man inte kan göra sig förstådd, och missförstånd kan lätt uppstå. Men det är den extra svårigheten som härdar oss. Men undvik att slå över till engelska för ofta och i för stor omfattning bara för att göra det enklare. (Det kan uppfattas som att du inte är redo att använda danska/skandinaviska som kommunikationsmedel, och risken finns att du olämpliggör dig själv som kandidat.)
- De diskussioner som föregår på stationerna går ut på att Du ska ge ett gott helhetsuttryck av dig själv snarare än att komma fram till något specifikt. R&A anser att studenten bör ta för sig mer och inte enbart passivt vänta på frågor.
- Var en aning påläst om både Odense som studentstad och läkarprogrammet på orten. Du ska ha klart för dig varför du är där du är, varför du har valt som du har gjort, och varför du ska bli vad du vill bli. Självinsikt är ett av nyckelorden i dina samtal med bedömarna på några av stationerna.
- Känner du att du har presterat sämre än vad du är kapabel till på en specifik station, glöm de sämre prestationerna och fokusera på nästa station/uppgift istället för att älta på det och tappa fokus! Du har inte mist din chans bara för att en station går lite sämre.
- Tänk på vilket första intryck du vill ge personen som ska bedöma dig när du stiger in i rummet. Var medveten om ditt eget uppträdande hela tiden, dvs. håll ögonkontakt och visa 'rätt' kroppsspråk. Och som sagt var hellre för aktiv än passiv, ibland är det faktiskt så att tala är guld och tiga är silver.
- I en av stationerna testades samarbetsförmåga och kommunikation mellan två studenter. Dessa två sitter en bit ifrån varandra utan att kunna se vad den andra gör. Genom instruktioner från den ena, som håller i ett modellbygge av lego, ska den andra kunna sätta samman en likadan.
- En annan station handlade om att man skulle sätta sig in i en text om hudens olika lager under 10 minuter, varpå man under de nästa 10 minuter skulle återberätta, förklara och resonera kring innehållet. R&A anser att man bör vara kreativ och bruka de hjälpmedel som är till rådighet för att få fram sitt budskap, ex. använda tavlan för simpla illustrationer.
- Vid nästa station skulle man läsa en vetenskaplig artikel, som i R&A's fall handlade om näringsbrist hos patienter på tre sjukhus. Man skulle diskutera och dra konklusioner utifrån undersökningen som artikeln handlade om. R&A uppmanar er att vara kritisk till det som ni läser, och påpeka svagheter med undersökningar av diverse slag. Exempelvis kan man påpeka det faktum att undersökningen baserades på resultat från endast tre sjukhus och är inte generaliserbart. Att kunna sätta saker och ting i ett kontext och sätta perspektiv på diverse ting ger säkert också plus i kanten.
- Där förekommer även 'vanliga' traditionella intervjuer på 1-2 stationer där det helt enkelt går ut på att du ska marknadsföra dig själv. Du måste ha klart för dig varför du väljer att bli just läkare! Undvik gärna klichéer som: "Jag vill jobba med människor... jag vill hjälpa människor..." -Du kan hjälpa och jobba med människor på många många andra sätt! Visa att du har reflekterat över ditt yrkesval och din livssituation. Var medveten om dina starka och svaga sidor utan att för den delen underminera dig själv. Och framförallt uppmanar R&A att Jantelagen ska lämnas vid den svensk-danska gränsen! Våga ta för dig och visa att du är en av dem som är mest lämplig och värd att få en chans till att bli läkare.
- För att få inblick i hur bedömare tänker, graderar och resonerar kring din prestation, kan du läsa följande handledning som utgivits till intervjuare vid University of Sydney. [2] Det kanske inte motsvarar det som gäller här i Odense, men det skadar inte att förstå de ungefärliga riktlinjerna.
- Det skadar heller inte att Du övar dig i att diskutera diverse ämnen med någon lämplig person. Även det här dokumentet är från ett utländskt universitet, där olika samtalsämnen är listade. [3] Dessa ämnen motsvarar förmodligen inte heller det som dyker upp den 28 maj, men kan ge dig god träning i sättet att resonera.
Tack till:
---
................Aida..............................................Rasha
.......Civil status: Single............................Civil status: Single
.....Advice: "Be gorgeous!"..............Advice: "Distinguish yourself!"
Chans att bli antagen?
Published by
Steve
Comments (0)
Hej Steve!
Jag har sökt in på läkarlinjen i Danmark (Odense, Århus och Köpenhamn) för hösten 2009. Jag kommer att ha runt 18,5-18,7 i snitt. Hur tror du mina chanser är att komma in? För övrigt har jag läst kemi och biologi breddning och bioteknik, kollar dom på vilka kurser man har läst också? (Förutom de obligatoriska)
Jag har sjuk ångest över detta vet inte vad jag ska ta mig till om jag inte kommer in, har funderat på polen och öst.
För övrigt är din blogg jäkligt bra! Jag använde mig av din guide när jag färdigställde ansökningarna =).
Keep it up
MVH Mohammed
Hej Mohammed!
Tack för vänliga ord! :-)
Om man ser på ditt betygsnitt, har du ju högre än förra årets antagningspoäng i både Århus och Odense. Köpenhamn ligger däremot uppåt 19,3. Om man kollar efter betygen så har du självklart en chans att bli antagen i de två förstnämnda orterna (kvot-1). Men då undrar jag om du deltog i Odenses antagningsprov, eftersom Odense tillsätter hälften av sina platser via kvot-2. För att du ska få användning av dina kvalifikationer som du nämnt, dvs bl.a. bioteknik, så är det ju i kvot-2 antagningen som man tar hänsyn till det. Och då är det via kvot-2 i Århus och Köpenhamn som man har denna helhetsbedömning.
Du har självklart en chans som alla andra att bli antagen, men jag kan tyvärr inte säga dig hur stora de chanserna är. Jag är lika lite insatt i själva antagningsprocessen som du, och kan bara spekulera i dina chanser utifrån betygsnittet. Men med tanke på att det i Danmark inte råder samma inflation i betygssystemet, tror jag att dina chanser är betydligt bättre än om du hade haft 20,0 och sökt i Sverige!
Jag hoppas på att det går vägen för dig, men kom ihåg att detta inte är något definitivt. Går det inte denna gång, kommer det fler chanser! Tänk på att de flesta som söker till läkarprogrammet inte blir antagna första gången, utan måste tyvärr räkna med att det kan ta fler gånger. När jag var i Stockholm och skrev PIL-provet 2007, fick jag höra talas om en student som ansökte till Karolinska Institutet för 11. gången i rad... Själv ansökte jag 'bara' fyra gånger till läkarprogrammet i Sverige, innan jag slutligen bestämde mig för att prova lyckan i Danmark. Så jag vet vad du menar när du nämner ångest i sammanhanget, men tro mig, det ordnar sig alltid till slut på ett eller annat sätt!
Det viktigaste är att du inte glömmer bort anledningen till varför just Du vill bli läkare. Om du har det i åtanke blir varje hinder och prövning enbart ännu ett gupp på vägen mot målet; du hoppar till lite av den plötsliga nedgången, men samlar dig snabbt igen för att rikta siktet framåt.
Best of luck, Steve.
Jag har sökt in på läkarlinjen i Danmark (Odense, Århus och Köpenhamn) för hösten 2009. Jag kommer att ha runt 18,5-18,7 i snitt. Hur tror du mina chanser är att komma in? För övrigt har jag läst kemi och biologi breddning och bioteknik, kollar dom på vilka kurser man har läst också? (Förutom de obligatoriska)
Jag har sjuk ångest över detta vet inte vad jag ska ta mig till om jag inte kommer in, har funderat på polen och öst.
För övrigt är din blogg jäkligt bra! Jag använde mig av din guide när jag färdigställde ansökningarna =).
Keep it up
MVH Mohammed
Hej Mohammed!
Tack för vänliga ord! :-)
Om man ser på ditt betygsnitt, har du ju högre än förra årets antagningspoäng i både Århus och Odense. Köpenhamn ligger däremot uppåt 19,3. Om man kollar efter betygen så har du självklart en chans att bli antagen i de två förstnämnda orterna (kvot-1). Men då undrar jag om du deltog i Odenses antagningsprov, eftersom Odense tillsätter hälften av sina platser via kvot-2. För att du ska få användning av dina kvalifikationer som du nämnt, dvs bl.a. bioteknik, så är det ju i kvot-2 antagningen som man tar hänsyn till det. Och då är det via kvot-2 i Århus och Köpenhamn som man har denna helhetsbedömning.
Du har självklart en chans som alla andra att bli antagen, men jag kan tyvärr inte säga dig hur stora de chanserna är. Jag är lika lite insatt i själva antagningsprocessen som du, och kan bara spekulera i dina chanser utifrån betygsnittet. Men med tanke på att det i Danmark inte råder samma inflation i betygssystemet, tror jag att dina chanser är betydligt bättre än om du hade haft 20,0 och sökt i Sverige!
Jag hoppas på att det går vägen för dig, men kom ihåg att detta inte är något definitivt. Går det inte denna gång, kommer det fler chanser! Tänk på att de flesta som söker till läkarprogrammet inte blir antagna första gången, utan måste tyvärr räkna med att det kan ta fler gånger. När jag var i Stockholm och skrev PIL-provet 2007, fick jag höra talas om en student som ansökte till Karolinska Institutet för 11. gången i rad... Själv ansökte jag 'bara' fyra gånger till läkarprogrammet i Sverige, innan jag slutligen bestämde mig för att prova lyckan i Danmark. Så jag vet vad du menar när du nämner ångest i sammanhanget, men tro mig, det ordnar sig alltid till slut på ett eller annat sätt!
Det viktigaste är att du inte glömmer bort anledningen till varför just Du vill bli läkare. Om du har det i åtanke blir varje hinder och prövning enbart ännu ett gupp på vägen mot målet; du hoppar till lite av den plötsliga nedgången, men samlar dig snabbt igen för att rikta siktet framåt.
Best of luck, Steve.
Ändring i prioritering av universitet
Published by
Steve
Comments (4)
hej
i skrivandes stund befinner jag mig i Odense. Har precis skrivit MCT som var sjukt svårt (om man inte kan danska flytande) då det var MYCKET läsfrågor!
Hursomhelst så kom jag i kontakt med en person son läser till läkare i Köpenhamn o den personen rådde mig att ändra min prioriteringslista o sätta Köpenhamn först. Detta eftersom det finns en stor chans att jag kommer in där via mitt motivationsbrev då jag för närvarande läser till sjuksköterska på Karolinska Institutet. Vet du ifall det vore smartare att göra så (med den bakgrunden att MCT gick jättedåligt)?
Vore tacksam för ett svar =) // en vilsen person som gärna vill läsa till läkare!
Hej!
Det var tråkigt att få höra att du upplevde att provet gick så pass dåligt. Jag kan försöka trösta med att snittet som krävs för att få komma vidare till nästa steg i antagningen, det vill säga mini-intervjuerna, sista året låg på drygt 45 poäng av de cirka 100 möjliga.
Visst är det en stor nackdel för svenskar som inte är så insatta i det danska språket, när det kommer en massa danska texter som man ska kunna sätta sig in i innan frågorna kan besvaras. (En intressant grej som jag fick reda på för inte så länge sen är att danskarna faktiskt studerar både norska och svenska texter i Danska kurs A och B. Medan i Sverige fullständigt struntar vi i övriga nordiska språk.)
Eftersom du känner att du inte kommer att ha någon chans till att gå vidare i kvot 2-antagningen här i Odense, verkar det ju rent strategiskt självklart att du ska ändra i prioriteringen av vilket universitet som du önskar bli antagen till först. Men jag vill påminna om att andelen platser till kvot 2 ligger på 50% här i Odense, medan det bara är 10% i Köpenhamn. Din bakgrund som sjuksköterskestudent kommer säkerligen tas i betraktelse, men du kommer då att slåss om färre antalet platser i Köpenhamn.
Men om du har bra betyg, som du vet är konkurrenskraftiga, har du ju en stor chans att få en plats i Köpenhamn genom kvot 1, då det är den kvoten som flest blir antagna genom. Samtidigt tror jag redan att du är medveten om att betygssnittet för de antagna är högst i Köpenhamn. (Läs mer här.) Om du därför har ett lite lägre betygssnitt, vore det kanske mer fördelaktigt att slåss om kvot 1-platserna här i Odense?
Jag tycker att du ska avvakta tills dina resultat kommer ut, vilket borde ske innan utgången av denna månad, då mini-intervjuerna sker den 28 maj. Det kanske trots allt gick bättre än vad du tror just nu? Därefter kan du ta ställning till huruvida du vill ändra i prioriteringen. Blanketten kan du hämta HÄR, och den ska då vara hos det nya "högstprioriterade" universitetet senast den 5 juli klockan 12.00.
Kanske ses vi framöver på universitetet. Lycka till!
- Steve.
i skrivandes stund befinner jag mig i Odense. Har precis skrivit MCT som var sjukt svårt (om man inte kan danska flytande) då det var MYCKET läsfrågor!
Hursomhelst så kom jag i kontakt med en person son läser till läkare i Köpenhamn o den personen rådde mig att ändra min prioriteringslista o sätta Köpenhamn först. Detta eftersom det finns en stor chans att jag kommer in där via mitt motivationsbrev då jag för närvarande läser till sjuksköterska på Karolinska Institutet. Vet du ifall det vore smartare att göra så (med den bakgrunden att MCT gick jättedåligt)?
Vore tacksam för ett svar =) // en vilsen person som gärna vill läsa till läkare!
Hej!
Det var tråkigt att få höra att du upplevde att provet gick så pass dåligt. Jag kan försöka trösta med att snittet som krävs för att få komma vidare till nästa steg i antagningen, det vill säga mini-intervjuerna, sista året låg på drygt 45 poäng av de cirka 100 möjliga.
Visst är det en stor nackdel för svenskar som inte är så insatta i det danska språket, när det kommer en massa danska texter som man ska kunna sätta sig in i innan frågorna kan besvaras. (En intressant grej som jag fick reda på för inte så länge sen är att danskarna faktiskt studerar både norska och svenska texter i Danska kurs A och B. Medan i Sverige fullständigt struntar vi i övriga nordiska språk.)
Eftersom du känner att du inte kommer att ha någon chans till att gå vidare i kvot 2-antagningen här i Odense, verkar det ju rent strategiskt självklart att du ska ändra i prioriteringen av vilket universitet som du önskar bli antagen till först. Men jag vill påminna om att andelen platser till kvot 2 ligger på 50% här i Odense, medan det bara är 10% i Köpenhamn. Din bakgrund som sjuksköterskestudent kommer säkerligen tas i betraktelse, men du kommer då att slåss om färre antalet platser i Köpenhamn.
Men om du har bra betyg, som du vet är konkurrenskraftiga, har du ju en stor chans att få en plats i Köpenhamn genom kvot 1, då det är den kvoten som flest blir antagna genom. Samtidigt tror jag redan att du är medveten om att betygssnittet för de antagna är högst i Köpenhamn. (Läs mer här.) Om du därför har ett lite lägre betygssnitt, vore det kanske mer fördelaktigt att slåss om kvot 1-platserna här i Odense?
Jag tycker att du ska avvakta tills dina resultat kommer ut, vilket borde ske innan utgången av denna månad, då mini-intervjuerna sker den 28 maj. Det kanske trots allt gick bättre än vad du tror just nu? Därefter kan du ta ställning till huruvida du vill ändra i prioriteringen. Blanketten kan du hämta HÄR, och den ska då vara hos det nya "högstprioriterade" universitetet senast den 5 juli klockan 12.00.
Kanske ses vi framöver på universitetet. Lycka till!
- Steve.
Ansökan - Läkarprogrammet i Danmark
Published by
Steve
Comments (64)
Läs om ansökan till läkarprogrammet i Danmark 2010 här.
Det är hög tid att ordna med ansökningsblanketterna till läkarutbildningen i Danmark, som ska vara de danska universiteten tillhanda senast kl 12.00 den 15 mars. Hämta en KOT-katalog hos en studievägledare eller skriv ut blanketterna via nätet.
Nytt för i år är att studenter med avgångsbetyg max två år tillbaka (2007) får möjlighet att multiplicera sitt betygsgenomsnitt med 1,08. Det vill säga att du får bonuspoäng för tidig start på dina universitetsstudier. Snitten för föregående år låg på (omräkning till svenska snitt inom parentes): Köpenhamn 8.8 (19,35-19,26), Odense 8.1 (17,7-17,4) och Århus 7.6 (16,9). Räkna om dina betyg på ciriusonline.dk och välj -Sverige- i fältet, under fliken -Karakter-. Därefter kan omräkningsskalan ses under -Omregningsskala-.
Översikt:
- Ett prioriteringsskema ska sändas till universitetet som är ditt förstaval.
- Ett ansøgningsskema ska sändas till varje universitet, tillsammans med all dokumentation som du åberopar i bedömningen. (Inkl. eventuella arbejdsgivererklærringer.)
- Ændringsprioriteringsskema och fuldmagtsblanket skickas enbart om du vill göra ändringar i din prioritering eller ge en person fullmakt att söka å dina vägnar.
- Dokumenten ska sändas i A4-kuvert, och ligga hos universiteten senast lunchtid den 15 mars. (Tåls att repeteras.)
- Københavns Universitet. Optagelsesområdenummer: 10110.
Läs om de specifika antagningskraven här. Universitetet är det enda av de tre som fortfarande kräver att studenter ska skicka in en motiveret ansøgning, ett personligt brev, där du skriver om de kvalifikationer som borde ge dig företräde. Skriv ut blanketten här.
- Syddansk Universitet. Optagelsesområdenummer: 17115
Specifika antagningskrav här. Universitetet bedriver som enda institution antagningsprov där alla studenter med ett betygssnitt över 6.0 (14,9) kallas till ett MCQ-prov, där de som uppnår bäst resultat kallas till ett praktisk moment som kallas Multiple Mini Interviews. De kommande studenter som ännu ej har fått sina avgångsbetyg kallas till MCQ på grundlag av sina preliminära betyg som ska skickas med i första hand.
- Aarhus Universitet. Optagelsesområdenummer: 22010
Specifika antagningskrav här. Kvot 2 behandlas på det 'vanliga' viset att övriga relevanta betyg räknas in i genomsnittet, där de som uppnår högst poängsnitt upptas. Dvs. inga konstigheter, utan ren betygsintagning.
Särskilda antagningskrav:
- Grundläggande gymnasieexamen, där endast originalbetyg räknas med i betygsnittet och därmed omfattas inte kurser eller betyg upplästa på exempelvis KomVux.
- Dansk A - motsvaras av Svenska kurs B
- Engelsk B - motsv. Engelska kurs B
- Matematik A - motsv. Matematik kurs E
- Kemi C - motsv. Kemi kurs B
- Fysik B - motsv. Fysik kurs A
Utfyllning av ansökningsblanketten:
- Personliga upplysningar. Ditt CPR-nummer blir skrivet baklänges (ddmmåå), där de fyra sista siffrorna är en bokstavskombination av de två första bokstäverna i ditt förnamn, första bokstaven i efternamnet, samt en '1' om du är en man och en '2' om du är en kvinna.
Ex. Benjamin Tove, ddmmåå-BET1 - Medborgarskap. Fyll i land, och lämna sista fältet tomt.
- Ansökning om upptagning på... Uppgifter för det specifika univ. "Standby" rutan kryssas i om du önskar 'vänta' på en plats. Får du inte erbjudande om att börja i år får du säkrad en plats nästa år. Du kan välja studiestart till vintern istället för efter sommaren. Oftast får 'äldre' studenter börja till sommaren.
- Antagningsgrundlag. "Udenlandsk eksamen".
- Ev. tidigare antagning till univ. studier.
- Bonus. Fördelaktig omräkning vid avslutade studier inom de senaste två åren.
- Dispens. Avvikelser från att uppfylla de specifika antagningskraven.
- Prioritering. Lista samtliga univ. i den ordningen som du önskar söka till. Observera att det ska skrivas i samma ordning på samtliga tre separata ansökningsblanketter.
- - 14. Ytterligare kvalifikationer som du önskar att univ. tar i beaktning.
Adresser till universiteten:
- Københavns Universitet
Uddannelsesservice
Fiolstræde 22, Postboks 2054
1012 København K - Syddansk Universitet
Studenterservice
Campusvej 55
5230 Odense M - Aarhus Universitet
Studiekontoret
Fredrik Nielsens vej 5, Postboks 888
8100 Århus C
Övrigt:
- Kom ihåg att vidimera alla kopior av dina dokument och spara originalen.
- Sök bostad samtidigt.
Köpenhamn: http://www.ciu.dk/
Odense: http://www.studiebolig-odense.dk/
Århus: http://www.kollegiekontoret.dk/
.............http://www.kollegie8000.dk - Kompletterande handlingar, det vill säga dina slutbetyg och övriga kursbetyg som du åberopar i din ansökan, skall vara universiteten tillhanda senast den 5 juli 2009.
Lycka till!
____________
Uppdatering den 29 december 2009
Ytterligare svårigheter för svenskar i Danmark
Published by
Steve
Comments (8)
Danmark är inte direkt känt för att vara det mest invandrarvänliga landet precis. Men det behöver inte betyda att de är främlingsfientliga, utan de är bara väldigt ärliga och säger det som de tycker. För de tycker inte om att försörja för många utländska människor som söker asyl i landet. Det är däremot en ställning som man kan diskutera länge och väl.
Gentemot de nordiska grannarna har stämningen tvärtom alltid varit mycket varmare och mer välkomnande. Men endast så länge det inte går utöver de egna medborgarna, så klart. Därför skärptes antagningskraven till det danska läkarprogrammet i höstas för att förhindra den "för stora" strömmen av svenskar som bosätter sig i Danmark för att utbilda sig till läkare. Det är indirekt en handling som går emot den fria rörligheten inom EU. Men eftersom de skärpta kraven förklaras med att svenskar har gynnats av de gamla reglerna, har det inte funnits många motargument.
Men nu vill danskarna ytterligare skärpa kraven på svenskar som studerar i landet, efter att ha lämnat in ett förslag i Nordiska Ministerrådet om att stryka examensrätt på sitt eget hemspråk ur den nordiska språkkonventionen. Det innebär att samtliga svenskar blir tvungna att examineras på danska, istället för att få lov att skriva på svenska. Vad blir nästa steg, att tvinga oss studenter att tala perfekt danska innan vi ens får lov att sätta våra fötter innanför universiteten?
Jag hoppas innerligt att förslaget inte går igenom och att våra politiker arbetar för att underlätta våra studier utomlands och inte tvärtom, att försvåra dem. Att stryka en paragraf som likställer de nordiska språken inom respektive land är ett första steg mot avvecklandet av det unika nordiska samarbetet.
I tider av globalisering borde Danmark satsa mer på öppna gränser och integration, snarare än isolationism och ökade krav på övriga nordiska medborgare och andra utlänningar. Om man kunde KRAV-märka länder, kan jag tänka mig att Danmark ligger väldigt bra till på den fronten.
-
Gentemot de nordiska grannarna har stämningen tvärtom alltid varit mycket varmare och mer välkomnande. Men endast så länge det inte går utöver de egna medborgarna, så klart. Därför skärptes antagningskraven till det danska läkarprogrammet i höstas för att förhindra den "för stora" strömmen av svenskar som bosätter sig i Danmark för att utbilda sig till läkare. Det är indirekt en handling som går emot den fria rörligheten inom EU. Men eftersom de skärpta kraven förklaras med att svenskar har gynnats av de gamla reglerna, har det inte funnits många motargument.
Men nu vill danskarna ytterligare skärpa kraven på svenskar som studerar i landet, efter att ha lämnat in ett förslag i Nordiska Ministerrådet om att stryka examensrätt på sitt eget hemspråk ur den nordiska språkkonventionen. Det innebär att samtliga svenskar blir tvungna att examineras på danska, istället för att få lov att skriva på svenska. Vad blir nästa steg, att tvinga oss studenter att tala perfekt danska innan vi ens får lov att sätta våra fötter innanför universiteten?
Jag hoppas innerligt att förslaget inte går igenom och att våra politiker arbetar för att underlätta våra studier utomlands och inte tvärtom, att försvåra dem. Att stryka en paragraf som likställer de nordiska språken inom respektive land är ett första steg mot avvecklandet av det unika nordiska samarbetet.
I tider av globalisering borde Danmark satsa mer på öppna gränser och integration, snarare än isolationism och ökade krav på övriga nordiska medborgare och andra utlänningar. Om man kunde KRAV-märka länder, kan jag tänka mig att Danmark ligger väldigt bra till på den fronten.
-Hård bevakning av porten till det danska läkarprogrammet
Published by
Steve
Comments (4)
Efter år av problem med "för många" svenskar på det danska läkarprogrammet i utbildningsorterna Köpenhamn, Odense och Århus, verkar danskarna äntligen ha lyckats få ner antalet svenskar till en nivå som de är nöjda med. I tider av globalisering och fri rörelse inom EU för människor som vill arbeta eller studera i ett annat land, är det förvånansvärt att Danmark aspirerar på att stänga ute så många svenskar som möjligt.
Det är naturligtvis förståeligt att danskarna är bekymrade över att så många norrmän och svenskar flyttar tillbaka till deras hemland efter avslutad utbildning i Danmark, när vi står inför en stundande läkarbrist i såväl Danmark, Sverige och övriga Norden. Men nog hade det varit en betydligt vänligare strategi att tillämpa en plan för hur man kan få fler svenskar och norrmän att stanna kvar efter avslutad utbildning, än att peka finger och antyda att vi ockuperar platser som andra danskar hade kunnat få istället.
Att studera under sex år i Danmark är en lång period. Mycket hinner hände under den tiden, såväl i det stora hela, som på ett mer personligt plan. Man finner vänner, partner, och hinner slå rot i sin nya hemstad/-land under dessa sex år. För mig är det inte alltför självklart att jag tar min packning och sätter mig på första bästa tåg tillbaka till Sverige, den dagen jag håller mitt examensbevis i handen. Vem vet hur jag ser på min situation om fem år?
Efter flera omgångar på hög politisk nivå mellan Sverige och Danmark, lyckades inte danskarna få med svenskarna om att införa kvotering, likt det som man har i Norge där endast ett bestämt antal får platser på det danska läkarprogrammet, istället skärpte danskarna till de antagningskrav som gällde för svenskar. Under detta år har vi fått se resultaten av skärpningen, vilket betyder att antalet svenska ansökare har fallit med 42% från 423 under förra året (2007) till 245 i år. Här i Odense har antalet svenskar halverats jämfört med föregående år, 60 av 285 antagna ifjol jämfört med 35 av 280 i år. Danskarna jublar och menar att det är bra för samhället, eftersom svenskarna tidigare lagt beslag på för många studieplatser. Men jag menar att det är en förlust för den fria rörligheten och internationaliseringen speciellt i Danmark.
Möjligtvis kan man tolka resultaten som en konsekvens av de hårdare kraven som ställs på en svensk ansökare, men delvis vill jag påstå att vi studenter inte orkar med att sätta oss själva i en fientlig miljö, och väljer därför hellre att åka till de östeuropeiska länderna som åtminstone välkomnar dig och dina pengar. Jag vill poängtera att jag personligen inte har råkat ut för fingerpekning från mina danska medstuderande, utan snarare nyfikenhet och en varm inställning. Den inställningen bland många av de danska studenterna bekräftades i det senaste numret av fakultetstidningen Sund & Hed, där ledarartikeln proklamerade "Længe leve det nordiske fælleskab".
Med den senaste utvecklingen i Sverige, där antalet platser på utbildningarna utökas samtidigt som poängsnittet i HP-kvoten sänkts till 1,8, kanske vi inom en snar framtid inte behöver korsa land och hav för att få möjligheten att uppfylla våra drömmar om att en dag kunna stå som färdigutbildade läkare, redo att ta oss an och hjälpa våra medmänniskor.
Det Skandinaviska brödraskapet
Det är naturligtvis förståeligt att danskarna är bekymrade över att så många norrmän och svenskar flyttar tillbaka till deras hemland efter avslutad utbildning i Danmark, när vi står inför en stundande läkarbrist i såväl Danmark, Sverige och övriga Norden. Men nog hade det varit en betydligt vänligare strategi att tillämpa en plan för hur man kan få fler svenskar och norrmän att stanna kvar efter avslutad utbildning, än att peka finger och antyda att vi ockuperar platser som andra danskar hade kunnat få istället.
Att studera under sex år i Danmark är en lång period. Mycket hinner hände under den tiden, såväl i det stora hela, som på ett mer personligt plan. Man finner vänner, partner, och hinner slå rot i sin nya hemstad/-land under dessa sex år. För mig är det inte alltför självklart att jag tar min packning och sätter mig på första bästa tåg tillbaka till Sverige, den dagen jag håller mitt examensbevis i handen. Vem vet hur jag ser på min situation om fem år?
Efter flera omgångar på hög politisk nivå mellan Sverige och Danmark, lyckades inte danskarna få med svenskarna om att införa kvotering, likt det som man har i Norge där endast ett bestämt antal får platser på det danska läkarprogrammet, istället skärpte danskarna till de antagningskrav som gällde för svenskar. Under detta år har vi fått se resultaten av skärpningen, vilket betyder att antalet svenska ansökare har fallit med 42% från 423 under förra året (2007) till 245 i år. Här i Odense har antalet svenskar halverats jämfört med föregående år, 60 av 285 antagna ifjol jämfört med 35 av 280 i år. Danskarna jublar och menar att det är bra för samhället, eftersom svenskarna tidigare lagt beslag på för många studieplatser. Men jag menar att det är en förlust för den fria rörligheten och internationaliseringen speciellt i Danmark.
Möjligtvis kan man tolka resultaten som en konsekvens av de hårdare kraven som ställs på en svensk ansökare, men delvis vill jag påstå att vi studenter inte orkar med att sätta oss själva i en fientlig miljö, och väljer därför hellre att åka till de östeuropeiska länderna som åtminstone välkomnar dig och dina pengar. Jag vill poängtera att jag personligen inte har råkat ut för fingerpekning från mina danska medstuderande, utan snarare nyfikenhet och en varm inställning. Den inställningen bland många av de danska studenterna bekräftades i det senaste numret av fakultetstidningen Sund & Hed, där ledarartikeln proklamerade "Længe leve det nordiske fælleskab".
Med den senaste utvecklingen i Sverige, där antalet platser på utbildningarna utökas samtidigt som poängsnittet i HP-kvoten sänkts till 1,8, kanske vi inom en snar framtid inte behöver korsa land och hav för att få möjligheten att uppfylla våra drömmar om att en dag kunna stå som färdigutbildade läkare, redo att ta oss an och hjälpa våra medmänniskor.
Det Skandinaviska brödraskapetIB och läkarstudier i Danmark
Published by
Steve
Comments (2)
Hej Steve!
Mitt namn är Henrik, och jag fick fram din blogg, när jag googlade lite. Det jag letade efter var lite information om läkarstudier i danmark, och intagningskrav. Jag har hittat mycket information, men inte någon källa som visar vilka betygskrav som finns. Jag har pluggat på IB, och för det finns ingen info om vad som gäller. Läste att du också hade en IB bakgrund, så vad jag ville fråga dig är om du vet vad som gäller? Jag hade endast 37 poäng när jag slutade, så en svensk läkarutbildning kan jag bara drömma om :) Är det lika hårda krav i danmark?
Trevlig helg!
/Henrik
Mitt namn är Henrik, och jag fick fram din blogg, när jag googlade lite. Det jag letade efter var lite information om läkarstudier i danmark, och intagningskrav. Jag har hittat mycket information, men inte någon källa som visar vilka betygskrav som finns. Jag har pluggat på IB, och för det finns ingen info om vad som gäller. Läste att du också hade en IB bakgrund, så vad jag ville fråga dig är om du vet vad som gäller? Jag hade endast 37 poäng när jag slutade, så en svensk läkarutbildning kan jag bara drömma om :) Är det lika hårda krav i danmark?
Trevlig helg!
/Henrik
*
Hej Henrik!
Hoppas du också har haft en trevlig helg!
Det är riktigt surt att de nu höjer poängsnittet för 20,0 i Sverige, vilket betyder att man nu måste ha 40 IB-poäng för att det ska räknas som 20,0. Helt sjukt! Annars hade du alltid kunnat försöka få en extra poäng genom re-exam.
Jag har kollat runt lite åt dig, och har hittat lite information som förhoppningsvis kommer att vara till någon nytta för dig:
Om du går in på följande sida, och väljer "IB" från listan så kommer du att få fram en omvandlingstabell för dina IB betyg till Danmarks 7-trinsskala, under fliken "Karakter". Vilket betyder att du enligt det danska systemet har ett snitt på 9,1. (Ciriusonline)
Om man jämför med årets intagna på läkarlinjerna i alla tre universitetsstäder i Danmark som erbjuder läkarutbildningen ligger snittet för att bli antagen på (kvot 1/kvot 2) 9.4/9.3 i Århus, 9.4/9.3 i Odense och 9.9/9.7 i Köpenhamn. (Statistik) Statistiken talar dessvärre lite emot dig Henrik, men det finns självklart en chans att komma in då snitten ändras från år till år.
En möjlig väg för dig att gå är att komma in genom kvot 2 i samtliga dessa städer. Kvot 2 antagningen i Köpenhamn och Århus går till på det viset att man skriver en "motiveret ansøgning" där man "promotar" sig själv och de erfarenheter och meriter som du har, och får på det viset komma på en intervju och visa vad du går för (10% av platserna i Köpenhamn fylls genom kvot 2). I Odense har du större chans rent procentuellt eftersom alla som har ett snitt över 14.65 (sv) kallas till ett prov som ligger som grundlag för en eventuell intervju innan man kommer in. Det är det alternativet som du har störst chans att bli antagen på tror jag. Men det provet är ganska svårt då det är Högskoleprovsliknande, fast på danska då.
Jag har tidigare nämnt lite kort om antagningen i Odense här.
Lycka till med ansökningen Henrik, och återkom gärna med fler frågor så ska jag försöka hjälpa dig så gott jag kan!
Ge inte upp hoppet, du kommer in någon gång! :-)
Hälsningar,
-Steve
Skrivet den 26 maj 2008
Hoppas du också har haft en trevlig helg!
Det är riktigt surt att de nu höjer poängsnittet för 20,0 i Sverige, vilket betyder att man nu måste ha 40 IB-poäng för att det ska räknas som 20,0. Helt sjukt! Annars hade du alltid kunnat försöka få en extra poäng genom re-exam.
Jag har kollat runt lite åt dig, och har hittat lite information som förhoppningsvis kommer att vara till någon nytta för dig:
Om du går in på följande sida, och väljer "IB" från listan så kommer du att få fram en omvandlingstabell för dina IB betyg till Danmarks 7-trinsskala, under fliken "Karakter". Vilket betyder att du enligt det danska systemet har ett snitt på 9,1. (Ciriusonline)
Om man jämför med årets intagna på läkarlinjerna i alla tre universitetsstäder i Danmark som erbjuder läkarutbildningen ligger snittet för att bli antagen på (kvot 1/kvot 2) 9.4/9.3 i Århus, 9.4/9.3 i Odense och 9.9/9.7 i Köpenhamn. (Statistik) Statistiken talar dessvärre lite emot dig Henrik, men det finns självklart en chans att komma in då snitten ändras från år till år.
En möjlig väg för dig att gå är att komma in genom kvot 2 i samtliga dessa städer. Kvot 2 antagningen i Köpenhamn och Århus går till på det viset att man skriver en "motiveret ansøgning" där man "promotar" sig själv och de erfarenheter och meriter som du har, och får på det viset komma på en intervju och visa vad du går för (10% av platserna i Köpenhamn fylls genom kvot 2). I Odense har du större chans rent procentuellt eftersom alla som har ett snitt över 14.65 (sv) kallas till ett prov som ligger som grundlag för en eventuell intervju innan man kommer in. Det är det alternativet som du har störst chans att bli antagen på tror jag. Men det provet är ganska svårt då det är Högskoleprovsliknande, fast på danska då.
Jag har tidigare nämnt lite kort om antagningen i Odense här.
Lycka till med ansökningen Henrik, och återkom gärna med fler frågor så ska jag försöka hjälpa dig så gott jag kan!
Ge inte upp hoppet, du kommer in någon gång! :-)
Hälsningar,
-Steve
Skrivet den 26 maj 2008
Omöjligt att bli läkare?
Published by
Steve
Comments (9)
Hej. Okej, det här kommer låta konstigt, och du kanske inte är rätt person, men jag googlade "bli läkare" och då kom du upp, så... hej.
Jag kan ingeting om naturämnena. INGENTING. Jag gick Barn-och-fritid, där vi läste Naturkunskap A. Jag fick G. Jag valde Matte B som extrakurs, och var väldigt nära att få IG -den enda anledningen till att jag fick G var en extrauppgift jag gjorde.
Fysik, kemi och matte är typ den värsta mardrömmen som finns. Jag gick ut gymnasiet med ett snitt på 16, eller 17 om man räknar bort idrotten.
Jag vill bli läkare.
Vad tror du? Är det ens någon ide att jag börjar läsa upp mina betyg och plugga kemi och allt det där? ELler ska jag bara ge upp och satsa på något annat? Jag kan tillägga att det inte är lathet som får mig att inte kunna.. jag var iofs lat i skolan, men jag har svårt även när jag verkligen försöker.
/Tacksam för svar
Jag kan ingeting om naturämnena. INGENTING. Jag gick Barn-och-fritid, där vi läste Naturkunskap A. Jag fick G. Jag valde Matte B som extrakurs, och var väldigt nära att få IG -den enda anledningen till att jag fick G var en extrauppgift jag gjorde.
Fysik, kemi och matte är typ den värsta mardrömmen som finns. Jag gick ut gymnasiet med ett snitt på 16, eller 17 om man räknar bort idrotten.
Jag vill bli läkare.
Vad tror du? Är det ens någon ide att jag börjar läsa upp mina betyg och plugga kemi och allt det där? ELler ska jag bara ge upp och satsa på något annat? Jag kan tillägga att det inte är lathet som får mig att inte kunna.. jag var iofs lat i skolan, men jag har svårt även när jag verkligen försöker.
/Tacksam för svar
*
Min allra första tanke är att det blir tufft, men inte helt omöjligt för dig att komma in på något universitet och börja utbilda dig till läkare. Som tidigare kommentatorer har upplyst dig om, så får du räkna med att det kan ta minst flera år innan du ens är kvalificerad för att lämna in en ansökan (helt beroende på vilken väg du önskar ta).
Jag vill också fråga dig varför du vill bli läkare. Det är faktiskt ett av de vanligaste frågorna som man ställer till studenter vid ansöknings-intervjuerna, för att man vill se hur pass mycket tid och funderingar som studenten har lagt ner på valet av karriär. Det är ingen lätt fråga, och ska jag vara helt ärlig, kunde jag inte svara på det heller för några år sedan. Det är en övertygelse som tar tid att bygga upp, och jag är säker på att du också genomgått någon form av process som lett fram till var du står nu. Vad som var det avgörande ögonblicket för mig, var när jag fick möjlighet att arbeta på ett vårdhem och åtminstone få se en liten del av läkarens, sjuksköterskornas och undersköterskornas vardag, samt att själv få delta i vårdandet av patienter. Det var det som övertygade mig om att jag hade valt rätt väg.
Sedan är det viktigt att du själv tänker över hur mycket tid, engagemang och energi du är beredd att lägga ner på detta. Många som jag har stött på här i Odense, hade en hel uppsjö av övriga alternativ som de kunde tänka sig ifall de inte blev antagna till medicin; civilingenjör, kiropraktor, jurist... Vad får det kosta för att du ska ta dig in på läkarutbildningen? 2, 3 eller 5 år?
Samtidigt skriver du att du tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra, och att du tycker att det är svårt även när du försöker. Jag vill trösta dig med att du inte är ensam! Jag tycker personligen att fysik är en pina som jag ogillade starkt. Det är bara en massa formler som man slänger hit och dit för att slutligen komma fram till något teoretiskt som aldrig stämmer i verkligheten ändå. Kemin är stundtals ganska obegriplig för mig... Men jag stod ut med fysiken och jag kämpade mig igenom kemin för att jag ville bli läkare, detsamma kan du göra! Bara verkliga underbarn tycker att de naturvetenskapliga ämnena är enkla, och det är de som även läser vidare inom respektive fält. Men läkare behöver egentligen inte vara experter inom de ämnena mer än att de kan hantera och förstå det övergripande. Om det är verkligen läkare som du vill bli, är det dags att lägga i en extra växel och överträffa dina egna förväntningar!
Om du nu känner dig inspirerad och hur energin bara sprudlar inom dig, finns det två alternativ för dig: en väg som är enklare kortsiktigt men tuffare på längre sikt, och en annan som innebär mycket jobb för att ta sig in på läkarutbildningen, men som möjligtvis är lättare för dig på längre sikt.
Alternativ 1:
I och med det stora intresset för främst skandinaviska studenter att läsa till läkare utomlands, finns det numera väldigt många östeuropeiska universitet som erbjuder medicinstudier på engelska. Polen är det land som flest åker till i Östeuropa, och i takt med fler ansökande har deras krav även höjts. Det ställs idag nästan liknande krav som i Sverige, med enda skillnaden att studenter oftast granskas individuellt innan antagning. Sonans Interstudies har specialiserat sig på att förmedla studieplatser till några av de universiteten i öst.
Dessa och flera andra "finare" universitet ställer formella krav på att man har goda betyg i kemi, biologi, fysik och matematik, vilket kanske blir ett smärre hinder för din del. Därför finns det andra mindre kända universitet, exempelvis i Rumänien som också erbjuder studieplatser, men inte alls kräver att du ens har läst de naturvetenskapliga ämnena. Oradea University beläget i nordvästra delen av Rumänien, har som utgångspunkt att: "We believe that the education of Medical Doctors should not depend on a students academic abilities at high school, but rather on their determination and passion for studying medicine and being of service to their fellow man." Det låter naturligtvis väldigt skönt, men jag tippar på att de har ett sanslöst tempo under första året för att man ska hinna gå igenom grunderna i dessa ämnen. För den svage studenten kan detta vara sista spiken i kistan.
Går du denna väg, kan du redan idag lämna in en ansökan till antingen Oradea, eller andra universitet som inte ställer så högre krav på ansökande studenter. Men frågan är om man är beredd att tillbringa sex år i ett främmande land. Om man följer sin övertygelse och är öppen för att möjligheten att få lära känna en helt ny kultur, är detta naturligtvis ett väldigt angenämt tillfälle för dig att se en annan del av världen.
Alternativ 2:
Detta tar lite längre tid innan man är redo för att ansöka, och det kanske kan vara klokt i och med att man har tid under processens gång att verkligen tänka över så att man inte tar något förhastat beslut. Det innebär att man ska läsa ett naturvetenskapligt/tekniskt basår för att uppnå de särskilda kraven för att ansöka till läkarutbildningarna både i Sverige, men även världen över. Både A- och B-kurserna i biologi, fysik och kemi samt upp till matematik D läses under ett år. Du kommer troligen att tycka att det är ett helvete, men ha i så fall ögonen på målet, och tänk på att du slipper det mesta av fysiken och kommer inte att behöva räkna integraler, när väl har blivit antagen.
När du sedan är klar med basåret, följer ännu ett val för dig. Ska du stanna i Sverige eller flytta utomlands? Väljer du det första, blir du tvungen att läsa upp dina betyg på Komvux (om tillfälle fortfarande ges). Det innebär att du ska få ett snitt på 20,0 för att ens ha en chans att komma in. Hamnar du kring 19,5 strecket kan du med framgång söka dig till Danmark där snittet är lite lägre.
Ytterligare ett alternativ är att när du nu har de naturvetenskapliga ämnena fräscht i minnet, kan du söka dig till resterande universitet i Östeuropa som erbjuder studieplatser till läkarutbildningar. Exempelvis är GOStudy en representant för Masaryk University i Tjeckien och de anordnar fortlöpande antagningsprov i Stockholm eller Lund.
Som du ser så finns alternativen där för dig om du bara är intresserad. Inte många saker här i livet blir serverade på ett silverfat (om du nu inte är född med en silversked i munnen). Du måste jobba hårt för det som du tror på och för det som du vill uppnå. Om det är din övertygelse att bli en läkare, tycker jag att du ska ge Dig själv en chans. Prata med familj och vänner, och hör vad de tycker, men låt dig inte stampas och trampas ned! Ta alltid deras synpunkter med en nypa salt, för i slutändan är det bara Du som känner dig själv bäst. Lycka till!
(Fler länkar: Polen - Läkarutbildning.se - Bulgarien - Ungern - Estland - Lettland - Databas över Medical Schools 2004)
Jag vill också fråga dig varför du vill bli läkare. Det är faktiskt ett av de vanligaste frågorna som man ställer till studenter vid ansöknings-intervjuerna, för att man vill se hur pass mycket tid och funderingar som studenten har lagt ner på valet av karriär. Det är ingen lätt fråga, och ska jag vara helt ärlig, kunde jag inte svara på det heller för några år sedan. Det är en övertygelse som tar tid att bygga upp, och jag är säker på att du också genomgått någon form av process som lett fram till var du står nu. Vad som var det avgörande ögonblicket för mig, var när jag fick möjlighet att arbeta på ett vårdhem och åtminstone få se en liten del av läkarens, sjuksköterskornas och undersköterskornas vardag, samt att själv få delta i vårdandet av patienter. Det var det som övertygade mig om att jag hade valt rätt väg.
Sedan är det viktigt att du själv tänker över hur mycket tid, engagemang och energi du är beredd att lägga ner på detta. Många som jag har stött på här i Odense, hade en hel uppsjö av övriga alternativ som de kunde tänka sig ifall de inte blev antagna till medicin; civilingenjör, kiropraktor, jurist... Vad får det kosta för att du ska ta dig in på läkarutbildningen? 2, 3 eller 5 år?
Samtidigt skriver du att du tycker att naturvetenskapliga ämnen är svåra, och att du tycker att det är svårt även när du försöker. Jag vill trösta dig med att du inte är ensam! Jag tycker personligen att fysik är en pina som jag ogillade starkt. Det är bara en massa formler som man slänger hit och dit för att slutligen komma fram till något teoretiskt som aldrig stämmer i verkligheten ändå. Kemin är stundtals ganska obegriplig för mig... Men jag stod ut med fysiken och jag kämpade mig igenom kemin för att jag ville bli läkare, detsamma kan du göra! Bara verkliga underbarn tycker att de naturvetenskapliga ämnena är enkla, och det är de som även läser vidare inom respektive fält. Men läkare behöver egentligen inte vara experter inom de ämnena mer än att de kan hantera och förstå det övergripande. Om det är verkligen läkare som du vill bli, är det dags att lägga i en extra växel och överträffa dina egna förväntningar!
Om du nu känner dig inspirerad och hur energin bara sprudlar inom dig, finns det två alternativ för dig: en väg som är enklare kortsiktigt men tuffare på längre sikt, och en annan som innebär mycket jobb för att ta sig in på läkarutbildningen, men som möjligtvis är lättare för dig på längre sikt.
Alternativ 1:
I och med det stora intresset för främst skandinaviska studenter att läsa till läkare utomlands, finns det numera väldigt många östeuropeiska universitet som erbjuder medicinstudier på engelska. Polen är det land som flest åker till i Östeuropa, och i takt med fler ansökande har deras krav även höjts. Det ställs idag nästan liknande krav som i Sverige, med enda skillnaden att studenter oftast granskas individuellt innan antagning. Sonans Interstudies har specialiserat sig på att förmedla studieplatser till några av de universiteten i öst.
Dessa och flera andra "finare" universitet ställer formella krav på att man har goda betyg i kemi, biologi, fysik och matematik, vilket kanske blir ett smärre hinder för din del. Därför finns det andra mindre kända universitet, exempelvis i Rumänien som också erbjuder studieplatser, men inte alls kräver att du ens har läst de naturvetenskapliga ämnena. Oradea University beläget i nordvästra delen av Rumänien, har som utgångspunkt att: "We believe that the education of Medical Doctors should not depend on a students academic abilities at high school, but rather on their determination and passion for studying medicine and being of service to their fellow man." Det låter naturligtvis väldigt skönt, men jag tippar på att de har ett sanslöst tempo under första året för att man ska hinna gå igenom grunderna i dessa ämnen. För den svage studenten kan detta vara sista spiken i kistan.
Går du denna väg, kan du redan idag lämna in en ansökan till antingen Oradea, eller andra universitet som inte ställer så högre krav på ansökande studenter. Men frågan är om man är beredd att tillbringa sex år i ett främmande land. Om man följer sin övertygelse och är öppen för att möjligheten att få lära känna en helt ny kultur, är detta naturligtvis ett väldigt angenämt tillfälle för dig att se en annan del av världen.
Alternativ 2:
Detta tar lite längre tid innan man är redo för att ansöka, och det kanske kan vara klokt i och med att man har tid under processens gång att verkligen tänka över så att man inte tar något förhastat beslut. Det innebär att man ska läsa ett naturvetenskapligt/tekniskt basår för att uppnå de särskilda kraven för att ansöka till läkarutbildningarna både i Sverige, men även världen över. Både A- och B-kurserna i biologi, fysik och kemi samt upp till matematik D läses under ett år. Du kommer troligen att tycka att det är ett helvete, men ha i så fall ögonen på målet, och tänk på att du slipper det mesta av fysiken och kommer inte att behöva räkna integraler, när väl har blivit antagen.
När du sedan är klar med basåret, följer ännu ett val för dig. Ska du stanna i Sverige eller flytta utomlands? Väljer du det första, blir du tvungen att läsa upp dina betyg på Komvux (om tillfälle fortfarande ges). Det innebär att du ska få ett snitt på 20,0 för att ens ha en chans att komma in. Hamnar du kring 19,5 strecket kan du med framgång söka dig till Danmark där snittet är lite lägre.
Ytterligare ett alternativ är att när du nu har de naturvetenskapliga ämnena fräscht i minnet, kan du söka dig till resterande universitet i Östeuropa som erbjuder studieplatser till läkarutbildningar. Exempelvis är GOStudy en representant för Masaryk University i Tjeckien och de anordnar fortlöpande antagningsprov i Stockholm eller Lund.
Som du ser så finns alternativen där för dig om du bara är intresserad. Inte många saker här i livet blir serverade på ett silverfat (om du nu inte är född med en silversked i munnen). Du måste jobba hårt för det som du tror på och för det som du vill uppnå. Om det är din övertygelse att bli en läkare, tycker jag att du ska ge Dig själv en chans. Prata med familj och vänner, och hör vad de tycker, men låt dig inte stampas och trampas ned! Ta alltid deras synpunkter med en nypa salt, för i slutändan är det bara Du som känner dig själv bäst. Lycka till!
(Fler länkar: Polen - Läkarutbildning.se - Bulgarien - Ungern - Estland - Lettland - Databas över Medical Schools 2004)
Antagning till Läkarprogrammet i Odense- Delmoment I: Multiple Choice Questions
Published by
Steve
Comments (2)
Då var det återigen dags för antagningen av nästa termins studenter. Mestadels söker man en plats enbart med hjälp av betygen, medan det till vissa andra utbildningar oftast behövs ytterligare kvalifikationer eller uppfyllelse av särskilda krav. Att bli antagen till exempelvis läkarprogrammet kan därför oftast kännas som ett helt projekt...
Som det tidigare har skrivits om genomgår varje student ett Multiple Choice Question (MCQ) prov och intervjuer innan man blir antagen här i Odense. Provet är i sin utformning väldigt lik det svenska Högskoleprovet, med frågor som ska testa studentens "Kvantitativa, kritiska och språkliga resonemang". Det omfattar 100 frågor som ska betas av under 2,5 timmar. Om det är klurigt för en dansk, vad är det då för en svensk som både ska förstå frågorna samt det främmande språket? Jag vill därför försöka ge några tips inför detta ödesdigra prov.
Som det tidigare har skrivits om genomgår varje student ett Multiple Choice Question (MCQ) prov och intervjuer innan man blir antagen här i Odense. Provet är i sin utformning väldigt lik det svenska Högskoleprovet, med frågor som ska testa studentens "Kvantitativa, kritiska och språkliga resonemang". Det omfattar 100 frågor som ska betas av under 2,5 timmar. Om det är klurigt för en dansk, vad är det då för en svensk som både ska förstå frågorna samt det främmande språket? Jag vill därför försöka ge några tips inför detta ödesdigra prov.
- Först och främst, bekanta dig med danskan! Även om du tycker att det är det grötigaste språket på jorden, lär dig tycka om det. (Jag rynkade på pannan varje gång jag hörde danska innan...) Läs danska tidningar på internet, (låna en bok om du är superivrig).
- Har du aldrig gjort Högskoleprovet förr, kanske du ska repetera lite av diagramavläsningar, basal räkning och dylikt.
- Provet är inte ämnesrelaterat, men samtliga grundläggande naturvetenskapliga principer skadar nog inte att ha med sig i bagaget.
- Inhandla/låna/ta med en dansk-svensk ordbok till provet! Du kan alltid fråga provledarna om ord som du inte förstår, men chansen är stor att du inte heller förstår provledarna!
- Var lugn och samlad på provet, de danska orden är oftast mer självklara än vad man tror.
*
Verktyg för tolkning (gissning) av danskan:
Frågeord
hvordan - hur
hvornår - när
hvor - var, där
hvis - om
hvad - vad
hvem - vem
Böjning
adj. smuk (vacker) smukkere, smukkest
verb. håber (hoppas) håbede, håbet
subst. lampe, lamper, lamperne
Ersätta bokstäver
ä --> e, æ
ex. hjälpa/hjælpe. känna/kende
ö --> ø, o
ex. höger/højre. försöka/forsøge
p --> b
ex. öppen/åben, hoppas/håber
k --> g
ex. läkare/læge. böcker/bøger
å --> a, o
ex. ångest/angst. något/noget
t --> d
ex. ut/ud. veta/vide
tillägg av -d
ex. boll/bold. full/fuld
Äkta danska ord
da. rolig - sv. lugn
forskel - skillnad
vedrører - angår
trin - steg
hvordan - hur
hvornår - när
hvor - var, där
hvis - om
hvad - vad
hvem - vem
Böjning
adj. smuk (vacker) smukkere, smukkest
verb. håber (hoppas) håbede, håbet
subst. lampe, lamper, lamperne
Ersätta bokstäver
ä --> e, æ
ex. hjälpa/hjælpe. känna/kende
ö --> ø, o
ex. höger/højre. försöka/forsøge
p --> b
ex. öppen/åben, hoppas/håber
k --> g
ex. läkare/læge. böcker/bøger
å --> a, o
ex. ångest/angst. något/noget
t --> d
ex. ut/ud. veta/vide
tillägg av -d
ex. boll/bold. full/fuld
Äkta danska ord
da. rolig - sv. lugn
forskel - skillnad
vedrører - angår
trin - steg
På Syddank Univ. hemsida finns ett dokument med exempel på frågor. Kolla på det här.
En fullständig bild av hela antagningsproceduren till kvot 2 i Odense kan ses här.
Lycka till med provet!
Lycka till med provet!
Uppdatering den 22 sept 2008
Konsten att ta sig in på läkarprogrammet i Danmark
Published by
Steve
Comments (5)
Hejsan! Kul blogg, har också funderat på att läsa till läkare i Odense men jag undrar hur de kom in och hur du gick till väga? Hur mycket ska man ha i snitt? Är det som i Sverige 20.0? Vore jätte tacksam om jag fick ett svar, lycka till med studierna!! =) MVH
*
Dessvärre är det den grymma sanningen att jag i allra sista stund hann ansöka till medicin i Danmark innan dörren till svenskar, som från att ha varit vidöppen, endast blir stående på glänt nu. När inte problemet med betygsinflationen och den orättvisa "lottningen" till platserna på Sveriges sex olika läkarutbildningssäten tacklades, fanns i alla fall möjligheterna för den stora majoritet som inte kom in, att söka sig till antingen Danmark, Öststaterna eller de brittiska (och amerikanska) universiteten.
Det är alltid en svår avvägning med tanke på att de sistnämnda alternativen för det mesta innebär en enorm skuldsättning innan man ens är klar med sin utbildning. Det kan vara svårare att bli antagen med svenska betyg i Storbritannien, de prioriterar dessutom sina egna medborgare framför "oversea students", och återigen, det är dyrt. Man är dock alltid välkommen till öststaterna där i stort sett samtliga länder erbjuder läkarutbildningar på engelska för skandinaviska studenter, men kontrasterna är stora både samhällsmässigt, kulturellt och språkmässigt. Det är trots allt minst sex år som man kommer att tillbringa i det nya landet och det är ju viktigt att man trivs.
Gamla Danmark kunde vi alltid räkna med, fram tills nu. Med den alltmer utbredda läkarbristen, är det förståeligt att Danmark inte kan fortsätta att utbilda svenskar som efter avslutad utbildning flyttar tillbaka till Sverige. Antalet svenska läkarstudenter i Danmark har nästan halverats sedan nya betygsregler trätt i kraft. Innan hade svenska studenter gynnats om de läst tre ämnen på högsta nivå, medan danskarna behövt fem ämnen på högsta nivå för att tillgodoräkna sig bonuspoängen, nu är det så att säga "lika". För den enskilda studenten innebär det ytterligare svårigheter för att få möjligheten att läsa till läkare.
När jag ansökte konkurrerade jag med mina IB betyg, vilket förhåller sig på lite annorlunda sätt jämfört med de svenska slutbetygen. Jag skrev även en så kallad "Motiveret ansøgning" till kvot 2 antagningen, där man presenterade sig själv på bästa möjliga sätt och vilka skälen var till att man ville bli läkare och varför just jag skulle bli erbjuden en plats. Tydligen räckte mina betyg, därför blev jag antagen i kvot 1 och behövde aldrig gå igenom kvot 2 proceduren.
Hur kvot 2 antagningen går till, där uppsatsen som man har skrivit avgör om man blir kallad till det, är lite olika mellan universiteten, men i Odense gjorde man ett Multiple-Choice prov, varefter man blev intervjuad. Vissa kompisar som gått igenom säger att provet inte var särskilt avancerat, utan handlade om alltifrån grundläggande naturvetenskap till att inbegripa samhällsfrågor. Hur väl intervjuerna gick är en väldigt individuell sak.
Anledningen till att jag skrev "gjorde" är av det skälet att antagningen till Syddansk Univ. har ändrats något. Vad som är detsamma är fördelningen av 125 platser vardera på kvot 1 och 2. Alla som skickar in en ansökan konkurrerar om platserna på kvot 1, där 19,64 enligt svensk betygskala, krävdes för att bli antagen i fjol. Om man inte kommer in genom kvot 1, deltar man automatiskt i kvot 2 antagningen, som består av två delar. Först möter man upp i början av maj där man skriver ett Multiple Choice Test, och "alla" som har minst 14,9 (sv.) blir kallade till provet. De 280 (inofficiell siffra) bästa blir kallade till ett intervjutillfälle senare samma månad, som från och med i år går till på det viset att man får gå igenom sju olika stationer med sju olika uppgifter, där man har åtta minuter på varje station att imponera. Dessa så kallade Mini Multiple Interviews avgör vilka 125 som blir antagna.
En fullständig lista på betygskriterier och vilka krav som ställs på en nordisk sökande kan hittas här. (Gäller Syddansk Universitet.)
Så gå till närmaste SYO-konsulent eller Infotek och hämta Din KOT-katalog redan idag.
Stort lycka till med ansökningen!
Tillsyn av länkarna den 22 sept 2008
Det är alltid en svår avvägning med tanke på att de sistnämnda alternativen för det mesta innebär en enorm skuldsättning innan man ens är klar med sin utbildning. Det kan vara svårare att bli antagen med svenska betyg i Storbritannien, de prioriterar dessutom sina egna medborgare framför "oversea students", och återigen, det är dyrt. Man är dock alltid välkommen till öststaterna där i stort sett samtliga länder erbjuder läkarutbildningar på engelska för skandinaviska studenter, men kontrasterna är stora både samhällsmässigt, kulturellt och språkmässigt. Det är trots allt minst sex år som man kommer att tillbringa i det nya landet och det är ju viktigt att man trivs.
Gamla Danmark kunde vi alltid räkna med, fram tills nu. Med den alltmer utbredda läkarbristen, är det förståeligt att Danmark inte kan fortsätta att utbilda svenskar som efter avslutad utbildning flyttar tillbaka till Sverige. Antalet svenska läkarstudenter i Danmark har nästan halverats sedan nya betygsregler trätt i kraft. Innan hade svenska studenter gynnats om de läst tre ämnen på högsta nivå, medan danskarna behövt fem ämnen på högsta nivå för att tillgodoräkna sig bonuspoängen, nu är det så att säga "lika". För den enskilda studenten innebär det ytterligare svårigheter för att få möjligheten att läsa till läkare.
*
Tack! Väldigt roligt att du tycker om bloggen och att du överväger att komma till Odense och studera! Jag tycker att du definitivt gjort det bästa valet utav tre! ;-)När jag ansökte konkurrerade jag med mina IB betyg, vilket förhåller sig på lite annorlunda sätt jämfört med de svenska slutbetygen. Jag skrev även en så kallad "Motiveret ansøgning" till kvot 2 antagningen, där man presenterade sig själv på bästa möjliga sätt och vilka skälen var till att man ville bli läkare och varför just jag skulle bli erbjuden en plats. Tydligen räckte mina betyg, därför blev jag antagen i kvot 1 och behövde aldrig gå igenom kvot 2 proceduren.
Hur kvot 2 antagningen går till, där uppsatsen som man har skrivit avgör om man blir kallad till det, är lite olika mellan universiteten, men i Odense gjorde man ett Multiple-Choice prov, varefter man blev intervjuad. Vissa kompisar som gått igenom säger att provet inte var särskilt avancerat, utan handlade om alltifrån grundläggande naturvetenskap till att inbegripa samhällsfrågor. Hur väl intervjuerna gick är en väldigt individuell sak.
Anledningen till att jag skrev "gjorde" är av det skälet att antagningen till Syddansk Univ. har ändrats något. Vad som är detsamma är fördelningen av 125 platser vardera på kvot 1 och 2. Alla som skickar in en ansökan konkurrerar om platserna på kvot 1, där 19,64 enligt svensk betygskala, krävdes för att bli antagen i fjol. Om man inte kommer in genom kvot 1, deltar man automatiskt i kvot 2 antagningen, som består av två delar. Först möter man upp i början av maj där man skriver ett Multiple Choice Test, och "alla" som har minst 14,9 (sv.) blir kallade till provet. De 280 (inofficiell siffra) bästa blir kallade till ett intervjutillfälle senare samma månad, som från och med i år går till på det viset att man får gå igenom sju olika stationer med sju olika uppgifter, där man har åtta minuter på varje station att imponera. Dessa så kallade Mini Multiple Interviews avgör vilka 125 som blir antagna.
En fullständig lista på betygskriterier och vilka krav som ställs på en nordisk sökande kan hittas här. (Gäller Syddansk Universitet.)
Så gå till närmaste SYO-konsulent eller Infotek och hämta Din KOT-katalog redan idag.
Stort lycka till med ansökningen!
Tillsyn av länkarna den 22 sept 2008
Kalla handen hos danskarna
Published by
Steve
Comments (0)
När jag som bäst slösurfade på jobbet idag, kom jag av någon anledning som jag inte kan minnas, till en dansk tidningssajt som behandlade det infekterade ämnet angående svenskar som fyller alltför många platser på den danska läkarutbildningen. Det beror ju helt klart på att de danska reglerna hittills har gynnat elever med svenskt avgångsbetyg. I Sverige har vi drabbats av betygsinflation, medan danskarna sällan använder sig av den högsta betygsintervallen. (Men som f.d. IB-elev kan jag inte låta bli att fisförnämt påpeka att ingen inflation har ännu drabbat IB-systemet.)
Jag, som svensk, kan faktiskt bara skamset hålla med danskarna i denna heta debatt som har rasat på senare år. Inte för att jag inte vågar ställa mig på tvären med de som jag troligtvis kommer att spendera mina nästföljande sex till åtta år med, utan för att det är orimligt att Danmark låter en fjärdedel av platserna fyllas med svenskar som mycket säkert åker tillbaka till Sverige efter avslutad utbildning. Det hade orsakat ramaskri om en liknande situation hade uppstått i Sverige.
I artikeln väcks förslaget om att införa arbetsplikt i Danmark efter avslutad utbildning. Vilket faktiskt kan vara en god idé. (Så länge man inte döms till en hel livstid i landet!) Personligen hade jag mycket väl kunnat stanna kvar och arbeta i Danmark, så länge man trivs där och kan hantera språket väl. (Men om man inte hanterar språket efter sex år så är det något som ... ja, ni förstår vart jag är på väg.)
Jag är faktiskt en av årets 172 lyckliga svenskar som blev antagna till den danska läkarutbildningen. Jag känner därför att jag ställs inför ett "lyxproblem" ifall jag även blir antagen till den svenska läkarutbildningen. Vad väljer man då mina vänner? (Jag känner alla mordiska blickar kastas mot mig nu...)
Jag, som svensk, kan faktiskt bara skamset hålla med danskarna i denna heta debatt som har rasat på senare år. Inte för att jag inte vågar ställa mig på tvären med de som jag troligtvis kommer att spendera mina nästföljande sex till åtta år med, utan för att det är orimligt att Danmark låter en fjärdedel av platserna fyllas med svenskar som mycket säkert åker tillbaka till Sverige efter avslutad utbildning. Det hade orsakat ramaskri om en liknande situation hade uppstått i Sverige.
I artikeln väcks förslaget om att införa arbetsplikt i Danmark efter avslutad utbildning. Vilket faktiskt kan vara en god idé. (Så länge man inte döms till en hel livstid i landet!) Personligen hade jag mycket väl kunnat stanna kvar och arbeta i Danmark, så länge man trivs där och kan hantera språket väl. (Men om man inte hanterar språket efter sex år så är det något som ... ja, ni förstår vart jag är på väg.)
Jag är faktiskt en av årets 172 lyckliga svenskar som blev antagna till den danska läkarutbildningen. Jag känner därför att jag ställs inför ett "lyxproblem" ifall jag även blir antagen till den svenska läkarutbildningen. Vad väljer man då mina vänner? (Jag känner alla mordiska blickar kastas mot mig nu...)
Högskoleprovet agerar inträdesprov till läkarutbildningen
Published by
Steve
Comments (0)
Så har ännu en gång runt 30.000 personer svettats igenom en dag bakom skolbänken. Har du inte träningsvärk i handen efter att ha fyllt i över hundra små prickar, har du säkerligen träningsvärk i huvudet efter att ha stirrat på allehanda diagram/statistik och lekt "gissa ordet" på ORD-delen. Är du en av de få lyckliga som bara glider igenom Högskoleprovet och får ett nätt brev på farstutrappan efter en månad innehållande de magiska siffrorna TVÅ.NOLL, är det bara till att gratulera!
Men för alla oss som vill ta oss in på läkarutbildningen i Sverige, är högskoleprovet obligatorisk tortyr! För ett tag sen var högskoleresultatet ett sätt att utöka antalet platser som man kunde konkurrera om. (Med förutsättning att man faktiskt uppnådde 2,0) Men nuförtiden används resultatet även för att rangordna de studenter med 20,0. (Närmare bestämt i Uppsala, Göteborg och Lund.) Vilket betyder att det är nödvändigt med 20,0 och 2,0 för att du (nästan) kan vara säker på att bli antagen till läkarutbildningen. So no pressure, dude!
Dalande intresse för att skriva högskoleprovet rapporterar bland andra Sydsvenskan.se. Jag undrar just varför? För gruppen som siktar på 2,0 pga sin strävan efter en efterlängtad utbildningsplats, beror det möjligtvis på att alltfler är någorlunda ärliga mot sig själva och inser att 2,0 är oerhört svårt att uppnå. Med kombinationen av att fler utländska medicinska universitet marknadsför sig i Sverige, tar många den chansen som erbjuds och studerar utomlands istället. Särskilt Polen har fått stort massmedialt uppmärksamhet, där också näst flest svenskar studerar till läkare och flest återfinns i Danmark. (Det lär nog förändras nu med de hårdare reglerna gentemot svenskar i Danmark.)
Så fram tills dess att ett specifikt prov utformas för antagningen till vårdutbildningarna fortsätter högskoleprovet att agera som inträdesprov till läkarutbildningen hos de flesta läroanstalter. (Och vilket inträdesprov det är! Med tyngdpunkten på språk, som består av hela två tredjedelar av provet. Relevant? Oh ja.)
Men för alla oss som vill ta oss in på läkarutbildningen i Sverige, är högskoleprovet obligatorisk tortyr! För ett tag sen var högskoleresultatet ett sätt att utöka antalet platser som man kunde konkurrera om. (Med förutsättning att man faktiskt uppnådde 2,0) Men nuförtiden används resultatet även för att rangordna de studenter med 20,0. (Närmare bestämt i Uppsala, Göteborg och Lund.) Vilket betyder att det är nödvändigt med 20,0 och 2,0 för att du (nästan) kan vara säker på att bli antagen till läkarutbildningen. So no pressure, dude!
Dalande intresse för att skriva högskoleprovet rapporterar bland andra Sydsvenskan.se. Jag undrar just varför? För gruppen som siktar på 2,0 pga sin strävan efter en efterlängtad utbildningsplats, beror det möjligtvis på att alltfler är någorlunda ärliga mot sig själva och inser att 2,0 är oerhört svårt att uppnå. Med kombinationen av att fler utländska medicinska universitet marknadsför sig i Sverige, tar många den chansen som erbjuds och studerar utomlands istället. Särskilt Polen har fått stort massmedialt uppmärksamhet, där också näst flest svenskar studerar till läkare och flest återfinns i Danmark. (Det lär nog förändras nu med de hårdare reglerna gentemot svenskar i Danmark.)
Så fram tills dess att ett specifikt prov utformas för antagningen till vårdutbildningarna fortsätter högskoleprovet att agera som inträdesprov till läkarutbildningen hos de flesta läroanstalter. (Och vilket inträdesprov det är! Med tyngdpunkten på språk, som består av hela två tredjedelar av provet. Relevant? Oh ja.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
