Skt Hans afton

Idag har det varit Skt Hans afton, som danskarna firar till minnet av helgonet Johannes Döparen (fördanskat namn), som är född den 24 juni. Och som sig bör, firar man här i Norden alltid dagen innan helgdagen. Det är lite Valborgsmässoafton-känsla över det hela, när danskarna ordnar ett fint bål, och sätter en häxa i mitten för att sedan tända på! Det ska tydligen på gamla dagar haft syftet att skrämma iväg häxorna, som flög till Blocksberg i Harz, Tyskland. Det här är vad danskarna firar istället för Midsommar, kära svenskar. Det finns inget firande på Midsommar här inte, utan det verkar vara något väldigt über-svenskt.

I övrigt har de danska gymnasieeleverna tagit studenten denna vecka. Det vimlar av dem i stan, överallt är dem! Det syns eftersom de använder sin mössa många dagar efteråt också och inte bara på studentdagen! Mössorna kommer i olika färger, och det är inte bara bandet som byter färg, utan även kalotten. Men jag tycker personligen att de svenska studentmössorna är snyggare. De danska ser lite ut som något som Emil i Lönneberga hade på sig.

Annars har min dag bjudit på ett besök hos läkaren för ytterligare en spruta i skinkan. Det svider ännu. Har kommit igång med träningen igen. :-P Sedan var det ett långt kvällspass på jobbet igen. På kvällen får jag köra omkring i en kommunbil och leka viktig. Det är så himla skönt att bara sitta och trycka på pedalen. Nu har jag hittat ett sätt att få ihop mina körtimmar i alla fall, annars kör jag ju nästan aldrig bil.

Skt Hans bål.

Medborgarskapsprov

Visste du att det krävs ett godkänt resultat (32/40 rätt) på det så kallade 'indfødsretsprøven', det vill säga Medborgarskapsprovet, innan du kan bli en dansk medborgare med alla dess rättigheter som hör till? Det är ett krav på nydanskar som Dansk Folkeparti fick igenom i december 2005.

Dessförinnan ska man även ha blivit godkänt i ett s.k. invandringsprov med liknande frågor som i Medborgarskapsprovet, men givetvis på en lägre nivå. Det infördes efter påtryckningar från Dansk Folkeparti 2006. Detta är en förutsättning för att man ska få ansöka om uppehållstillstånd i Danmark.

Dessutom finns det ett s.k. integrationsexamen, som även infördes 2006. Det innebär att ifall en invandrare har blivit godkänt i 'Danska för Invandrare' nivå 2, samt ha haft 2,5 års heltidssysselsättning, har denna person uppnått kriterierna för att erhålla ett Integrationsexamen. Därmed finns möjligheten att få permanent uppehållstillstånd.

Sedan ska du vara självförsörjande och inte ha begått något brott. Du ska även vara beredd på att ge avkall på ditt tidigare medborgarskap, då det inte är tillåtet med dubbla medborgarskap. Dessutom ska du underteckna ett dokument där du svär trohet och lojalitet till konungariket Danmark.

Plötsligt känns det inte så kul att bli en dansk medborgare. Eller vad anser du? Rimliga krav eller avskräckande manöver från Dansk Folkepartis sida? Testa dig själv ifall Du klarar Medborgarskapsprovet här. Jag klarade mig med 39/40. ;-)

Dannebrogen.

Danmarks befrielsedag

Idag flaggades det runtom i Danmark för att högtidlighålla befrielsen från den tyska ockupationsmakten den 5 maj 1945. De tyska trupperna i Holland, Nordvästtyskland och Danmark kapitulerade kvällen den 4 maj, och befriades av brittiska trupper dagen efter. Efter mer än fem års ockupation var Danmark återigen ett suveränt land.

Under de första åren betydde ockupationen inte någon större ändring, då Folketinget och den dåvarande regeringen satt kvar. Förhandlingar fördes för att försöka bevara Danmarks demokratiska institution, men danskarna var tvungna att föra en samarbetspolitik med tyskarna, som bland annat innebar industriell produktion för Tyskland och avbrytande av diplomatiska kontakter med de allierade.

I 1943 avgick dock regeringen efter att tyskarna bland annat återinförde dödsstraffet och förklarade undantagstillstånd, som följd av omfattande strejker och civil olydnad. Successivt styrdes Danmark mer från det tyska utrikesministeriet, och den danska polisen blev upplöst 1944. Motståndsrörelsen växte sig starka, och utförde flera framgångsrika aktioner mot mål som tjänade tyska intressen. Från svensk sida planerades 'Operation rädda Danmark' i samarbete med danska polistrupper, men militäroperationen sattes aldrig i verket eftersom tyskarna hann kapitulera före.

Att Danmark har varit ockuperat kanske förklarar deras enorma stolthet över deras land, Dannebrogen och högljudda stämma trots deras blygsamma storlek. Som exilsvensk inne på mitt tredje år i Danmark, tyckte jag att det var dags att delta i årets minnesceremoni. Det var kul att se gamla veteraner, sjunga danska frihetskampsånger och höra på brittiska militärer hålla tal på danska. Jag kan glädjas över min 'danska' i alla fall!

Odense 4. maj

Aalborg Universitet beviljas läkarutbildning

Idag den 4 maj, en betydelsefull dag för landets många danskar då det är 65 år sedan Danmark befriades från tysk ockupation, godkände regeringen upprättandet av en fjärde läkarutbildning på Aalborg Universitet. Det betyder att det redan kommer att kunna antas 50 nya läkarstudenter till hösten 2010. Men det totala antalet studieplatser på läkarprogrammet på landets nu fyra universitet, kommer att förbli det samma.

De 50 platserna kommer att tas från de övriga universiteten; 21 från Köpenhamn Universitet, 17 från Aarhus Universitet och 12 från Syddansk Universitet. Något som bland andra Köpenhamn Universitets rektor Ralf Hemmingsen starkt motsätter sig. Han menar att: "Det virker helt uovervejet og langt uden for rimelighedens grænser i forhold til fornuftig administration af uddannelserne på landets universiteter." Hittills har Aalborg Universitet mottagit 281 ansökningar, varav över 70% är från kommande studenter i den nordjylländska regionen. Endast en enda svensk har funnit sig dit i år.

Det här är ett led i regeringens nya strategi om att stärka kompetensen i Danmarks ytterområden där Aalborg inräknas, beläget på Nordjylland. På grund av de starkt centraliserade sjukhusen i storstäderna, vill man lägga resurser på att öka beredskapen för att motverka en lägre överlevnadschans enbart för att man bor i ytterkanterna. Att utbilda läkare, bilda ett storsjukhus, samt successivt börja bedriva medicinsk forskning, hoppas man att Nordjylland ska bli en mer attraktiv region.

Aalborg Universitet.

Kvot 2 MCQ-test - Antagningsår 2010

Det är återigen dags för SDUs antagning av kommande läkarstudenter via kvot 2, här i Odense den kommande helgen den 24 april. Alla ansökare som har ett snitt på mer än 14,9 kallas till MCQ-testet. Det sker icke genom konventionell brevväxling, utan via optagelsesselvbetjeningen, till vilken användarnamn och lösenord har sänts ut till samtliga ansökare. Håll er uppdaterade!

Provet omfattar cirka 100 multiple choice frågor, som ska avverkas på 2,5 timmar. SDUs hemsida påtalar att provet på inget sätt ska testa ämnesspecifika kunskaper, utan snarare en 'kvantitativ, kritisk och språklig resonemang'. Exempel på provfrågor finns på SDUs hemsida via följande länk. Tidigare år har jag omtalat MCQ-provet här. Förra året krävdes 44 poäng för att kunna komma vidare till nästa steg i urvalet, Multiple Mini Interviews som hålls den 20 maj 2010. Det är tillåtet att medtaga dansk/svensk-ordbok, vilket varmt rekommenderas!

Ifall man väljer att inte närvara vid provet kommer ens ansökan inte att fortsätta behandlas i kvot 2, utan enbart i kvot 1 efter sista ansökningsdatumet för kvot 1, den 5 juli 2010.

________

Vad gäller transporten till Odense har jag redan fått flera förfrågningar om förslag på bästa sätt:

Danmarks flygrum är på nuvarande tidspunkt helt och hållet stängd, och prognosen för resten av veckan är högst osäker. Flyg till Sturup är likaså helt inställda. Därför är det omöjligt att ta flyget till Kastrup (från Arlanda).

Jag rekommenderar därför att folk, om inte redan, snarast möjligt förköper biljetter till Malmö C för att inte riskera att bli utan, ifall tågkaos utbryter igen när/om Arlanda m.fl. stänger efter att Eyjafjallajökull har spottat ut ännu mer aska.

Fortsätt med Öresundstågen till Köpenhamns Hovedbangård, varefter InterCity- eller Lyntoget tas vidare mot Odense st. Biljetter (’Orange’ = billigare) kan förköpas på www.dsb.dk, eller köpas på plats i DSBs biljettautomater. Sistnämnda alternativ kan däremot kosta mer än dubbelt så mycket.

Vidare transport från Odense station till Universitet sker smidigast med buss nummer 40 eller 41. Virtuell körplan finns här. Var ute i god tid då du förmodligen inte är ensam om att försöka ta dig ut till Universitetet. Får du väldigt bråttom, ring en taxi vettja! (+45-66154415 alt. +45-66122712)

All lycka till på lördag!

 Gissa vilka!

Det första danska valet

Tog mig till vallokalen imorse innan det var dags för skolan. Det var lite vilset, för jag cyklade fel flera gånger innan jag kom till en undanskymd skola någonstans i ett villaområde. Men sedan gick det snabbt, in för att lämna fram valkortet och sedan fick jag de längsta valsedlarna jag någonsin sett. Det var som att få ett pergamentrulle i handen. Fattades bara en fjäderpenna! Nästan 1,5 meter lång var den säkert, där alla kandidater stod listade. Sedan skulle jag vika ihop det bäst jag kunde och knyckla ner dem i plastbehållare.

De preliminära valresultaten visar på att det röda blocket hamnar i majoritet i Odense, där Socialdemokraternas Anker Boye återigen blir borgmästare. Partiet fick cirka 31% (-1,6%), medan deras samarbetsparti Socialistisk Folkeparti fick 18,9% (+10,2%). Regeringspartierna Venstre hamnade på 12,6% (+5,8%), och Dansk Folkeparti på 7,2% (+2,7%).

Nu har jag röstat kommunalt här i Danmark också. Ännu ett steg i "danskfieringen" av mig själv.

Valkort.

Gott eller dåligt samvete?

Fick ett trevligt påminnelsebrev från Dansk Radio idag om att betala medielicensen. Tydligen har de kommit på att jag ignorerat deras senaste brev till mig. Min plan var att jag skulle spela dum och säga att jag aldrig förstod att man behövde betala en extra avgift till DR utöver det jag betalar för kabel-TV och internetabonnemanget, men attans att de fetstiltat poängterade att så inte är fallet. Kan alltid spela dum svensk också. Men det är nästan under min värdighet.

Har läst att antingen betalar man det frivilligt nu (2277 DKK/årligen), eller så fortsätter man ignorera deras påminnelser tills den dagen man råkar få en snubbe som bankar på dörren sin. Då riskerar man att få betala/böta för alla gångna månader utan täckning också. Det svider, bara tanken på det.

Frågan är då, ska jag leva som en dum och fattigare student med gott samvete, eller en rikare student som ser på TV med lika gott samvete, men riskerar feta böter om jag blir påkommen? Hård nöt att knäcka, hård nöt.

Aarhus nästa...

Så var det dags att besöka Danmarks andra största by, Aarhus. En väldigt trevlig innerstad med en ringlande kanal igenom som leder ut till hamnen. Längs med en längre del av kanalen ligger även "matgatan" som jag vill kalla det för, med en massa restauranger och kaféer. Riktig trivsamt att sitta nära vattnet med solen i ansiktet och njuta av sin mat och dricka i trevligt sällskap. Men tyvärr är det inte riktigt studentvänliga priser, utan gräver djupa hål i Dankortet. Det är sommarlov, pengar är bara en ond nödvändighet, slösa på! säger jag.

Vi vandrade omkring i stan och tittade in och ut lite varstans. Bland annat i domkyrkan, lite ute vid den botaniska trädgården som stängde lagom till vår ankomst, den 'Gamle by' som är ett inhägnat område med gamla hus från jag-vet-inte-när. De tog tydligen betalt, så jag var inte så munter på att betala för att få kika på några hus som jag kan titta på bäst jag vill här i Odense.

Hade ju velat se hur universitetsområdet ser ut, men det var lite för långt för oss att gå i värmen. Vi gav upp halvvägs och vände för att finna oss ett glasstånd. Vi fann en skylt där det stod 'hemlagat italiensk glass' på. Glassen var stenhård och han som skopade glass tappade en kula för att peta upp den igen med sina fingrar. Kulorna var inte ens några kulor, utan en lätt skrapning, jag tackade nej till hans glass. Rövarpriser för munsbitar av glass! Han tyckte att jag skulle köpa en flaska vatten.

När man befinner sig en bit utanför innerstaden känns det inte lika fint, fräscht och dejligt längre. Är jag taskig om jag säger att jag fick en känsla av att vara i något u-stad? Men jag tror jag är ganska så partisk också. Det var nog samma känsla som dök upp när jag först flyttade till Odense. Så besöket till Århus fick mig att återigen glädjas över att jag läser i Odense, inte minst med tanke på ryktena säger att århusianerna har ett väldigt tufft första år på läkarprogrammet.

En dejlig sommardag i Jylländsk anda, även om vi var lite slöa dagen efter en minst lika dejlig middag med efterföljande cocktails långt in på föregående natt.

Aarhus.

Det sydfynska landskapet

Förra veckan blev det äntligen en utflykt till de södra delarna av Fyn, under maestro Rasmus' vakande ögon så att vi, de övriga yra hönsen, inte gick vilse. Även om man redan bott på Fyn under mer än ett år, har man inte ofta möjlighet att se sig omkring. När man är ledig, bär det antingen tillbaka till Sverige eller så orkar man knappt lyfta ögonlocken där man ligger halvt dubbelvikt på den lilla soffan med benen dinglande från ena armstödet.

Resan började med att jag tumlar in på tågstationen fem minuter före avgångstiden. Det här med tider är så relativt vet ni. Tog ersättningsbussen från stationen eftersom rälsen renoveras för tillfället, som enligt Rasmus har försummats av den danska regeringen under många herrans år. Det var varmt den dagen, väldigt varmt. Hade med fördel kunnat gå i bara solhatt och ett par sandaler på fötterna, men så många behöver man ju inte få på fall på en och samma dag.

Svendborg var första anhalt för vårt gemytliga sällskap. Oerhört trevlig liten stad, som jag gärna hade kunnat bosätta mig i. Som Nina uttryckte det, ifall det hade varit närmare universitetet hade hon kunnat tänka sig att pendla. Vi sökte oss strax ner till hamnen, där småbåtarna guppade i takt till de stilla havsvågorna. Solen log brett uppifrån. Färjan anlände strax för att ta oss med till den södra ön utanför kusten, Ærø. Jag har ju aldrig funderat så mycket över att det finns mindre öar förutom den ö jag bor på, de syns ju knappt på en vanlig karta. Men om Finland kallas de tusen sjöarnas land, borde Danmark kallas de tusen öarnas land.

Väl på Ærø hyrde vi några cyklar och kunde ta oss omkring fritt på ön. Prima lösning! Det var långa uppförsbackar och vindlande nerförsbackar, tur att man fortfarande är ung och stark. Tanter och gubbar fick ju gå uppför och snubblade sedan nerför, typ. Bedövande sköna landskap med få bilar på landsvägarna. Vi fann stränder där vi kunde vara för oss själva, med badrumsvarmt vatten i havet och en sådan badkruka som jag är lät mig själv bli bevekt! Picknick under bar himmel med varandra och den lekfulla sommarbrisen som sällskap.

På andra stränder var där kristallklart vatten ända 150 meter ut från strandkanten. Färggranna badstugor följde med hela strandremsan. Skrattande barn, kärleksfulla åldringar som tog strandpromenader hand i hand, grupper av vänner som njöt av sin tid tillsammans under sommarens bekymmerslösa vila. Och nog njöt vi alltid, av varenda sekund, minut, timme. Det här var livet, i dess lättsamma, behagliga, och syddanska version.

Svendborg hamn.

Ærø.

Fler hundralappar till utlandsstudenten

När valutakurserna började skena iväg förra hösten var det inte många utlandsstudenter som hurrade. Det blev knapert, det blev tufft, det blev extra slitsamt. Men jag förundrades över hur mycket jag lyckades spara in genom att strama åt livremmen och sätta ett totalstopp för all shopping och köpande av lunch på skolan. Man valde de billigaste livsmedelsvarorna på Netto och Lidl, och när man köpte hamburgerrygg istället för vanlig kokt skinka som pålägg, var det verkligen att lyxa till det.

Då det var som värst i mars och en dansk krona kostade 1,57 SEK istället för 1,27 SEK innan finanskrisens början, hade den svenska studenten cirka 1500 DDK mindre i månaden att röra sig med. Det är tämligen mycket för en vanlig student. Om man inte alls jobbar vid sidan av studierna (och bor lite dyrare) är det lite extra tufft.

Som utlandsstudent får man ju utbetalt en klumpsumma av CSN i början av varje termin, som man sedan portionerar på månadsvis eller sänder över allt på en gång till det danska kontot. Eftersom jag skickar varje månad är det väldigt beroende av vad valutakurserna ligger på. Till hösten ska jag vara smart, är kursen låg och man riskerar en brant ökning, bör jag ta risken och skicka allt på en gång!

Efter en tuff vår har CSN nu beslutat sig för att höja studiemedlet för utlandsstudenter, med hänsyn till kronfallet. [DN.se] För studenter i EU-länderna ligger ökningen på cirka 18 procent. [CSN.se] Men det är således bara en ökning i vad man får låna, och inte en ökning av bidragsdelen, som fortfarande ligger på 671 SEK/vecka. För oss utlandsstudenter i Danmark innebär det en ökning med 300SEK/vecka, vilket ger oss totalt 11.084 SEK per månad.

Oh, nu kan jag plötsligt unna mig lite rostbiff, remoulade och rostad lök på min rugbrød. Mums..

________
Tidigare i ämnet: Utlandsstudentens krympande pengapung

Dansk medielicens - ett hårt slag i käften

Jag pratade med Rasmus för inte så länge sen om hur TV-licensavgiften fungerade här i Danmark. Jag trodde helt ärligt att den summan som jag betalade till mitt Antennelaug varje kvartal motsvarade den svenska licensavgiften, men icke! Jag betalar ju redan för att få in några sketna kanaler som vilken snubbe som helt får in i Sverige, gratis! Men tydligen ska man utöver det betala en annan avgift till danska DR. Det sura är att den enda kanalen som jag har nöje av är svenska TV4, resten är trista danska och tyska sådana.

Rasmus skrämde upp mig lite när han berättade för mig om DR's möjlighet att kräva pengar retroaktivt för den tiden som jag inte har betalat licens för (sen jag flyttade in), och jag hoppades uppriktigt på att de glömmer bort mig, bara för att jag är en icke-kunnig invandrarsvensk.

Typiskt nog damp det ned ett brev en vecka senare, till MR Steve. DR-folket hånade mig i brevet att jag måste vara från stenåldern då jag varken äger en TV, dator eller mobiltelefon (!). Danska Medielicens ska man betala om du så bara äger en av dessa saker, det är därför det så passande heter 'medie-' och inte 'TV-avgift'. Även om din dator eller TV är sönder, ska du betala för licensen, eftersom du betalar för att du innehar prylen och inte för att du använder den. Så folk hemma i Sverige, gnäll inte över Radiotjänst mer! De är betydligt mer humana jämfört med deras danska kollegor.

Mitt hjärta hoppar till varje gång det ringer på dörren nuförtiden, vem vet om det inte är svartklädda snubbar med bläcksvarta solbrillor som står på farstutrappan och kräver mig på 2200 DKK för varje år som jag befunnit mig i Danmark?!

Inkomstdeklarera som svensk utlandsstudent

Medan det idag är sista inlämningsdagen av inkomstdeklarationen för alla svenskar, har de som är bosatta utomlands extra tid på sig fram till den 1 juni. Som vanligt stötte jag på lite problem med byråkratin, bara för att jag befinner mig i utlandet.

Mitt preliminära skattebesked innebar ett välkommet bidrag till resekassan i sommar. När jag sedan loggade in på Skatteverkets hemsida för att sända in min deklaration, fick jag bland annat svara på om det stämde att jag utvandrade under 2008, dessutom skulle jag ange antalet månader jag befunnit mig i Sverige under det gångna året. Fint nog, det är ju oskyldiga frågor, tänkte jag då. Sanningsenligt klickade jag mig fram till cirka tre månader, och 'Vidare'. Jag satte nästan äpplet i halsen när det studsade upp en ruta där det stod att jag helt plötsligt var skyldig staten pengar. Min första reaktion var att släppa ifrån mig ett ondskefullt skratt, och impulsen var så stark att vilja slänga ut datorn genom det öppna fönstret.

Att vara bosatt i utlandet ger tydligen inte rätt till fullt grundavdrag à 12.100 SEK, utan man får reducerat grundavdrag allt efter antalet månader som man har befunnit sig i Sverige. Men jag tänkte banne mig kämpa för varenda skattekrona som jag har betalat in för mycket, och började läsa runt och kontaktade Skatteverket.

Aha! Tydligen har man rätt till fullt grundavdrag om ens inkomst uteslutande, eller så gott som uteslutande kommer från Sverige. Jag citerar (tanten skickade en himla massa paragrafer till mig som svar, suck):
_______________________________________________________________
"Fr.o.m. inkomståret 2005 är obegränsat skattskyldiga in- och utvandrare berättigade till allmänna avdrag för debiterade egenavgifter, utländska socialförsäkringsavgifter och periodiska understöd (62 kap. 9 § IL), pensionssparavdrag (59 kap. 16 § IL) och grundavdrag (63 kap. 4 § IL) för hela året om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av förvärvsinkomster i Sverige (prop. 2004/05:19, SkU9, SFS 2004:1139). Detsamma gäller skattereduktion för arbetsinkomster. "
________________________________________________________________

Min inkomst kommer huvudsakligen ifrån studiemedel och feriearbete i Sverige, jag jobbade inte märkbart i Danmark ifjol, därmed är min inkomst så gott som uteslutande från Sverige. Min preliminära skatteberäkning står sig, och reskassan välkomnar de extra guldpengarna. Ordet 'skatteåterbäring' är sannerligen ett vackert ord, eller hur?

Fortsatt bruk av skandinaviska i Norden

Tidigare rapporterades det om Nordiska Ministerrådets förslag om att skrota användandet av skandinaviska på de nordiska universiteten och högskolorna. Studenter på båda sidor om Öresund befarade förbudet att få skriva på sitt eget hemspråk i fortsättningen. Jag var lite orolig över att jag skulle bli tvungen att skriva tentor och uppsatser på danska.

Men nu har samarbetsorganet Øresundsuniversitetet sagt sitt, möjligheten att få skriva på sitt modersmål ska bli kvar, oavsett vad Nordiska Ministerrådet säger. Och därmed kan vi pusta ut, och jag kan fortsätta skriva mina uppsatser och tentor på svenska här i Odense.

Egentligen tror jag aldrig att risken var särskilt stor för införandet av ett språktvång, eftersom toleransen sinsemellan de nordiska länderna alltid varit väldigt hög. Svenska studenter har redan pluggat under många år här i Danmark, och att vi skriver våra uppsatser eller tentor på svenska verkar inte störa våra undervisare nämnvärt här i Odense. Jag misstänker att det är de danska politikerna som försöker plocka populistiska poäng genom att fortsätta korståget mot svenska läkarstudenter i Danmark.

Men det är intressant att läkarstudenten Marie Sahlberg som läser i Köpenhamn, berättar om att examensarbetet måste skrivas på danska. Undrar om det kravet också gäller här i Odense?

Allmän sjukvård i Danmark

Har du haft oturen att bli sjuk i Sverige, och varit tvungen att söka en läkare när magsmärtan ännu inte har gått över efter en vecka? Har du behövt ta dig hela vägen till vårdcentralen där du får sitta större delen av eftermiddagen och kvällen? Sedan när det äntligen är din tur, kallas du bara in till sjuksköterskan som ställer några dumma frågor som du redan har skrivit ner på pappret, som du var tvungen att fylla i när du tog en kölapp. Sen är det tillbaka till vänterummet för att vänta på att läkaren ska ropa upp ditt namn. Som tack för att du slösade en halv dag av ditt liv, ska du punga upp pengar för läkarbesöket.

Måhända har du turen att ha en husläkare? Grattis! Men vad sa du? Måste du vänta i en månad på en tid? Jaha, då är det väl inte lönt att gå till din läkare när du hinner bli frisk igen inom loppet av månaden, eller?

En av de bättre fördelarna med Danmark är faktiskt dess kostnadsfria allmänna sjukvård. När man folkbokför sig i kommunen, tilldelas man en läkare. När man är nordisk medborgare är man berättigad till gratis sjukvård. Beviset är det gula sjukförsäkringskortet som sänds hem till din danska adress efter folkbokföringen.

Det allra bästa med danskarnas system är att det är tidseffektivt! Jag ringde och beställde en tid idag, och sekreteraren frågade om jag kunde komma imorgon bitti. "Oj, redan?!" fick jag ur mig. Det, mina vänner, är allmän sjukvård när den är som bäst. Inte ett enda öre ska jag betala heller. Det känns skönt att snylta på lite danska skattepengar...

Begränsning av studiestöd i Danmark och Sverige

I kölvattnet av den allt djupare ekonomiska krisen runtom i världen, ser vi förslag på besparingar och nedskärningar hagla överallt. Studenter utgör tyvärr inget undantag, vilket vi ser genom dagens förslag från den Studiesociala kommittén, som vill begränsa möjligheten till studiestöd till maximalt fyra år istället för dagens sex år. [DN.se]

Inte allt för länge sedan rådde samma debatt i Danmark där den danska Skattekommissionen föreslog liknande nedskärningar av det danska SU'en (motsv. CSN studiemedel) från sex år till maximalt fyra år. [Berlingske.dk] Men beskedet möttes med omfattande protester och studentdemonstrationer samt blockader av Danmarks olika utbildningsfakulteter. Den danska regeringen backade och tog beslutet att inte genomföra Skattekommissionens förslag. (En dansk student får 5177DKK under årets alla månader. Det är inget lån utan rent bidrag, men beloppet är däremot skattepliktigt.)

Att Sverige överväger att begränsa studiestödsmöjligheten till maximalt fyra år berör inte längre utbildningar som exempelvis läkarprogrammet. Däremot är det krav på att man måste ha klarat av tre års studier inom loppet av fyra år för att kunna få en förlängning av studiestödet med ytterligare två år.

Att införa ett sådant krav har en positiv konsekvens på det viset att fler utexamineras under kortare tid, vilket genererar mer arbetskraft istället för att alltför många studenter stannar i systemet under fler år 'än nödvändigt'. Men under stundande lågkonjunktur kan man undra vad man ska skynda sig ut till, arbetslöshet måhända?

Staten bör inte införa ett tvingande system där studenternas möjligheter och val begränsas. Vi ska ha rätten att kunna planera vår egen studiegång utan att behöva vara rädda för att stå där utan möjligheten att få studiestöd. I slutändan är det fortfarande ett lån vi pratar om, som vi ska betala tillbaka på inklusive ränta, till skillnad från det mer generösa systemet i Danmark. Slopa därför förslaget och inför samma system som i Danmark, det tjänar både staten och studenterna på i det långa loppet!

Den traditionella skolan kontra problembaserat lärande (PBL)

I morse när jag satt på grupptimmen, för ovanlighetens skull fullt fokuserad, lyssnandes till lektorn som höll i timmen, slog mig tanken att det här har jag så längtat efter. Längta kanske är fel ord att bruka i den situationen, saknat är nog lämpligare. För jag har saknat strukturerade timmar där en duktig och pedagogisk lärare går igenom essentiella ting framme vid katedern och bara matar mig med kunskap samtidigt som hon eller han gör ämnet intressant.

Amanuenser i all ära, jag tvivlar inte på att de kan sin sak, men hur många besitter egentligen pedagogiken som behövs? För somliga passar detta arbetssätt galant, för andra som jag då, lite mindre bra.

När jag tänkte på saknaden av den traditionella undervisningsformen, mindes jag den vånda som jag kände när jag skulle ta beslutet huruvida jag skulle flytta till Odense eller upp till Linköping. Men idag, över ett år efter det att jag tog det svåra beslutet att dra söderut istället för norrut, gläds jag över att jag tog det bästa möjliga beslutet som kom att passa mig bra.

Jag trivs med gammalmodig katederundervisning med klara mål och individuell läsning. Hade jag hamnat i Linköping, hade jag förmodligen plågats av Problembaserat lärande (PBL), där läringsmålen inte är uppsatta av ansvarig kursledare utan av ens studiegrupp. Sedan hade jag säkert blivit frustrerad över att det inte är klart och tydligt vad som bör läsas, eftersom PBL uppmuntrar studenter att läsa så mycket som de själva anser behövs för att lösa ett specifikt problem.

Jag är förmodligen inte tillräckligt insatt i det svenska systemet för att kunna göra en kvalificerad jämförelse med det danska systemet. PBL passar säkert många studenter som trivs med det arbetssättet och att ständigt arbeta i grupper, men jag är och förblir lojal mot den äldre skolan. Jag är bara innerligt glad över att kursplanerna är så tydliga och detaljerade här i Odense, vilket eliminerar ett annars för stort frustrationsmoment.

Utlandsstudentens krympande pengapung

Vårt evigt aktuella problem var vi än hamnar i världen är det som rör vår ekonomiska situation. Vi strävar alltid efter att skapa balans mellan våra utgifter och inkomster, och helst ska där finns pengar över efter räkningarna för att kunna spara inför sämre tider och unna sig något extra. För studenten är detta ett problem som innebär stor frustration och irritation. Pengarna räcker inte alltid till, oavsett ens framförhållning!

Förutom den dyra hyran som oftast utgör mer än hälften av den summan som CSN beviljar varje månad, ska där finnas rum för alla övriga räkningar; såsom el, telefon, bredband, (TV-licens?!). Sedan ska vi handla mat och konsumtionsvaror. Hur stort är utrymmet för de privata utgifterna?

Studenter som är väldigt tidseffektiva, och klarar av att ha ett deltidsjobb vid sidan av studierna, begränsas sedan i antalet arbetstimmar innan CSN-beloppet reduceras. Flitighet bestraffas med andra ord!

Varför subventioneras i sådana fall inte den studentlitteratur som vi behöver, som för så många studenter kostar tusenlappar och åter tusenlappar varje termin? Varför får vi inte låna mer pengar från CSN, arbeta hur mycket vi själva önskar, eller få köpa böcker till ett reducerat pris?

På toppen av den här problematiken finner vi utlandsstudentens primära problem just nu, nämligen den svenska kronans sviktande marknadsvärde. Vad vi får av CSN för att täcka våra kostnader, tas varken någon hänsyn till om svenska kronan minskar i värde eller om värdlandets vardagliga kostnader stiger.

För mig personligen har den svenska kronans försvagade värde gentemot den danska kronan, inneburit att jag nu förlorat snart 900 DKK varje månad, jämfört med innan sommaren. Det vill säga cirka 1280 SEK (med dagens kurs på 142,25 SEK mot 100 DKK). Då har jag inte beräknat efter bankernas växlingskurs, som är snäppet högre än marknadskursen. Ytterligare nedgångar är att vänta. Vi i Danmark är inte ensamma om detta problem, utan alla svenska utlandsstudenter delar denna kollektiva huvudvärk.

CSN tänker inte se över den förändrade situationen för oss utlandsstudenter förrän till juli 2009, då de ska fastställa följande års grundlånsbelopp för respektive studieland. Om situationen förvärras, får vi helt enkelt bara bita ihop och skaffa oss ett jobb, helst ett välbetalt sådant. För min del får jag väl se över min bostadssituation och finna något billigare, en väldigt munter tanke! Oh, yes indeed...

Senaste årets valutautveckling DKK/SEK. [E24 Börs]

Fler praktiska tips - Att bo i Danmark

Inför en flytt till ett annat land, även om det bara innebär över två broar och typ en 20 mil, behöver man fixa med en massa saker. Den checklistan har jag redan delat med mig med er, och här följer ytterligare några tips som underlättar din vardag i Danmark. Och tro mig, även om det till en början känns som piss, blir allt bättre och bättre med tiden. Nu kan jag äntligen titta ut genom mitt fönster på morgonen och tänka: "Ohh, vilken vacker höstmorgon!".

i, Köp ett WildCard. Det är ett förmånligt kort som ger dig upp till 50% rabatt på tågbiljetter i Danmark. Det går att köpa på nätet för 180 kr, eller vid närmaste tågstation för 200 kr per år. Redan vid andra t/r resan över Stora Bält bron mot Sverige, har du börjat "spara" på dina CSN slantar. Även andra förmåner brukar dyka upp, exempelvis får jag ytterligare 20% rabatt på studentpriset till utställningen 'Bodies' i Köpenhamn just nu. Någon som hänger med mig?

ii, Anslut dig till Pengainstituternes Betalings Service, kort och gott PBS. Glöm den huvudbry som är kopplad till varje månads räkningar och GLÖMDA räkningar. Koppla upp dig till det som motsvarar autogiro i Sverige, och alla dina räkningar sköts per automatik. Alla siffror och uppgifter som behövs, följer med på din första pappersräkning. Väldigt bekvämt faktiskt! Det enda vi behöver tänka på är att fylla våra danska kontokistor med guldslantar. (Vilket blir svårare ju dyrare den danska kronan blir...)

iii, Ordna ett skattekort när du börjar arbeta. Det kan du ordna på närmaste skattekontor där du bor. Danskarna kallar Skatteverket kort och gott för "Skat", något som många par brukar kalla varandra för, och betyder 'älskling'. Som ni ser är Skatteverket alla danskars lilla älskling! De älskar att betala världens högsta skatter! Skämt åsido, på kontoret ska du upprätta dig i deras system. Man beräknar hur mycket du får lov att tjäna innan du börjar betala skatt för din inkomst, vilket ligger på cirka 45.000 DKK/år. (Jämför med Sveriges 17.000 SEK.) Däremot betalar du in 8% av din inkomst som går till arbetsgivaravgifter. Du behöver inga papper med dig när du går från kontoret som ska visas upp för din arbetsgivare, eftersom allt sköts elektroniskt genom deras så kallade e-Indkomst, där din beskattningsandel framgår i en databas tillgänglig för din(a) arbetsgivare. Du behöver heller inget anställningsavtal som du ska visa upp för personalen på kontoret. Det enda som behövs är att ditt CPR-nummer, a.k.a. ditt Sygesikringsbevis visas upp.

Brödraskapet till stöd för Danmark under det Schleswig-Holsteinska kriget 1848-51.

Praktisk checklista inför flytten till Danmark

Vad trevligt, Du ska nu ta med dig ditt flyttlass till Danmark och starta ett nytt liv! Eller så är du bara nyfiken på att få se hur krångligt det är att bli vuxen. I vilket fall som helst, tänkte jag bidra med en liten lista över de saker som jag var tvungen till att kolla upp på egen hand eftersom det helt enkelt inte finns bra information samlat på ett ställe.

• Du har fått ditt antagningsbevis, weii! Nu ska du skicka in den tillsammans med CSN-ansökan för att du ska få ut pengar lagom till skolstart. (Fullt lån inkl. bidrag till Danmark landar på 9772 SEK/mån) I Danmark kan du få studiestöd för totalt 43 veckor, vilket betyder att kvoten på 40 veckor/läsår överskrides. Du avgör själv hur du vill göra för att täcka de extra 18 veckorna under dessa sex åren.
  
  
  • Du kan låna 2230 SEK extra till en utlands- personförsäkring genom CSN, vilket är en schysst försäkring som täcker det mesta förutsatt att värdet på innehållet i den nya lägenheten inte överskrider 50.000 SEK. (se lite mer här.) Men det är viktigt att du försäkrar dig själv!
    

• Ordna dina bankärenden. Vilket betyder att du ska meddela Swedbank om du vill ha dina pengar insatta i en annan bank. Vad som har fungerat väldigt smidigt för mig är att jag använder Nordea både i Sverige och i Danmark. Eftersom det är samma koncern går transaktionerna snabbt och enkelt och pengarna kan vara framme redan samma dag. Dessutom fick jag ett Dankort direkt utan en massa ursäkter som: "Vi må se at der er penge på dine konti før vi kan give dig et Dankort...bla bla" (Dankort är en nödvändighet i Danmark, inte ens Bilka, det största varuhuset här i Odense, tar vanligt VISA.)
  

• MEN, det viktigaste är att hitta en bostad i Danmark! (tidigare inlägg) Släng ut dig själv på bostadsmarknaden, här i Danmark ska man ta för sig. Är du för snäll får du ingen lägenhet, så är det bara. Köer är bara en formalitet.
  
  
  • Deposition på lägenheten är vanligt att du måste betala för, där du sedan får tillbaka en del vid utflyttningen. Frågan är bara hur mycket...
    

• När du har hittat en bostad, ska du givetvis börja fylla dina flyttlådor, men du ska också anmäla din utlandsvistelse till Skatteverket. Du är inte längre folkbokförd i hemkommunen och du registreras som emigrerad. (Anmälan till Skatteverket är likvärdigt med adressändring.)
  
  
  • Önskar du eftersändning av din svenska post till din utländska adress kostar det 800 SEK/halvår. Beställes genom Adressändrings kundtjänst på 020-979899.
    

• Nu ska du skriva in dig i Folkeregistret i din nya hemkommun i Danmark. När du gör det skickas det automatiskt ett s.k. Nordiskt flyttbevis tillbaka till Sverige som bekräftelse på att du verkligen har flyttat. Först då är du utflyttad på riktigt, som barn alltid säger.
  

• Snart får du ditt danska CPR-nummer med posten, vilket motsvarar det svenska personnumret. Det ska du ha för att kunna öppna ett bankkonto, skicka in till universitetet, ingå avtal för internet, mobilabonnemang, el, TV... rubbet! (Bor du i studentkorridor brukar du inte behöva ordna med internet och TV...)
  
  
  • När du öppnar ett bankkonto, be om IBAN och SWIFT nr för dina danska konton, för att kunna genomföra transaktion fr Sverige.
    
  • Upprätta ett s.k. Nem-konto, för att myndigheterna ska veta var de ska sätta in pengar till dig, exempelvis ditt bostadsbidrag.
  • Japp, så kan du ansöka om bostadsbidrag på Borgerservice. Lite extra klirr i kassan skadar ju aldrig.

• Oavsett vad vissa myndigheter och personer säger så är det onödigt att du beställer sjukförsäkringskort från Försäkringskassan. Som inflyttad från ett annat nordiskt land, täcker det danska sjukförsäkringssystemet dig. Du får ett s.k. "Gule sygeforsikringsbevis" efter inskrivningen i Danmark. Det gäller vid all kontakt med vården. Fråga efter vem din tilldelade läkare är, och numret till henne förstås.

Hmm, ser kanske inte ut att vara så mycket nu. Men när man stod där ensammast i hela världen var det oerhört förvirrande! Hoppas det var till någon framtida studiekamrats hjälp.

God fornøjelse!

Observationer av den nya (hem)staden

• Staden är H.C. Andersens reklampelare through and through. Skulpturer, statyer och konstverk över hela staden kommer från hans sagor, siluetter av Andersen används flitigt, och hus, gator, muséer bär namnet. (Apropå statyer, jag har ännu inte funnit en syster till Den lille havsfrue i Köpenhamn.)
• Odense Centralbibliotek är lika stort som ett våningsplan på Malmö Stadsbibliotek, och är lika trivsam som att gå i omklädningsrummen på Rosengård Sporthall. (Ovanför informationsdisken hänger en stor blå neonskylt med texten: "Information". Kan man missa den då?)
• Gågatorna är smala och inte alls lika rymliga som Malmös, den som har klaustrofobi eller social fobi ombedes att stanna hemma.
  
• De låter (krokiga) träd växa längs med gågatorna för att ta upp plats och bygga upp den mysiga stämningen, antar jag. (De hade inte haft samma tur i Sverige... motorsågen kommer på besök.)
  
• Det märks att danskarna inte får energi från vattenkraft- eller kärnkraftsverk. Gatubelysningen går på (extrema) lågenergilampor. "Är det natt så är det natt," som jag smart nog sade till läkarvännen i Uppsala. - No shit! she replied.
  
• Alla shoppingdyrkare, hälsa på mig ofta! Odense har ett av Danmarks största köpcentrum med totalt 145 butiker under ett och samma tak. Var hälsad Rosengårdscentret!
• En hög (fallos-)pelare i svart granit på 19 meter, pryder universitetets huvudingång. Den ska symbolisera strävan efter det yppersta. Sikta den rätt, sikta uppåt...
  
• Trendiga tjejer går med flådda rävar kring halsen och det är lika snyggt som sådana heltäckningsmattor som amerikanerna har på sina golv.
  
• Tuffa killar går ständigt omkring i mjukisbyxor och kånkandes på en stor träningsväska. Antingen är ungdomar i den staden väldigt flitiga med träningen eller så är klädsmaken som baken...
• Ska du vara extra trendig som kille, ta då på dig jeans som hänger så pass att man tror att du behöver gå på toaletten illa kvickt. Har du inte råd med ett par sådana, så ta fram din fars vita målarfärg och måla ditt ett stort M på baksidan av ett par baggyjeans. Låt torka. Avsluta med att dra ned jeansen tills du snart ska visa hela härligheten, och fäst några gummiband vid vristerna för att få en "slimmad fit".
  
• Har du epilepsi ska du inte hälsa på mig, därför att alla cyklar omkring med starka blinkande cykellampor. (Har antagligen missat att man kan ställa in på non-flashing.) Tänk dig en ständig våg av blinkande lampor. Detta kanske ska kompensera för den dunkla gatubelysningen?
• Killar: Ber någon dig att ta "tasken", så dra för Guds skull inte ned byxorna. Det är din väska de menar...